Glasnost.se

Etikett: agentlagen

  • Gulagarkiv stämplas som utländsk agent

    Gulagarkiv stämplas som utländsk agent

    arkiv
    Irina Ostrovskaja.

    I slutet av Sovjettiden grundades organisationen Memorial för att dokumentera och rentvå minnet av människor som grundlöst fängslats och avrättats som utländska agenter. Nu anser ryska myndigheter att Memorial själv är en utländsk agent.

    Den sovjetiska säkerhetstjänstens grundare Feliks Dzerzjinskijs byst är åter på sin plats framför Moskvas centrala polisstation på Petrovkagatan.

    Den förhatliga bysten avlägsnades efter den misslyckade augustikuppen 1991, samtidigt som säkerhetstjänsten KGB reformerades och bytte namn. I november 2005, inför sovjetiska milisens årsdag, återställdes bysten till sin gamla plats.

    På andra sidan gatan, några hundra meter till höger från punkten Dzerzjinskij stirrar på, ligger organisationens Memorials arkiv. Här förvaras hundratusentals brev, dokument och föremål som berättar om människor som föll offer för Dzerzjinskij och hans arvtagare.

    – Framför allt är det personliga brev och anteckningar som är intressanta. De officiella dokumenten är vi inte så intresserade av, eftersom anklagelserna i dem är helt schablonartade och påhittade, berättar Irina Ostrovskaja, historiker och medlem i Memorials styrelse.

    Hon plockar fram ett papper med fragmentarisk text.

    … min kära … redan 12,5 månader isär. Hur lever ni vad har hänt med dig? Ni har väl inte slutat kalla mig för far? … förhör 5 dygn utan sömn och mat förhörsledaren … krävde jag skulle skriva under lögner. Sedan visade de falska vittnesmål mot mig. Jag grät, blev nästan galen, plågad skrev under i juni. De slutade plåga mig …

    Texten skrevs på en lapp som fången Ivan Rudenko i början av 1938 gömt i knappen på sina underbyxor.

    – Det var tillåtet att skicka hem kläder för tvätt, och han använde tillfället för att skriva vad som verkligen hade hänt.

    Lappen upptäcktes först efter tvätt, och de anhöriga kunde inte tyda texten. Inte heller vågade de visa den för någon annan. Först efter Sovjetunionens fall vände de sig till Memorial, som med hjälp av modern teknologi kunde dechiffrera huvuddelen av innehållet.

    Ivan Rudenko dömdes på påhittade grunder och avrättades snart efter det att han skickat iväg sitt hemliga brev. Hans fall är ett av sammanlagt ungefär 80 000 som finns dokumenterade i Memorials arkiv. Om ytterligare tre miljoner personer finns det kortfattade noteringar i kartoteken.

    Irina Ostrovskaja rullar ut den moderna arkivhyllan.

    – Den här delen är Gulagarkivet. Och där har vi dissidentarkivet.

    Den ryska staten har inte visat något större intresse för att stödja Memorials verksamhet. De senaste åren har det som Memorial håller på med snarast börjat uppfattas som något pinsamt. Om Irina Ostrovskaja någon gång intervjuats i tv nämns det aldrig att hon representerar Memorial. ”Historiker, Moskva” brukar det i stället stå i undertexten.

    Hyllorna, lokalerna och lönerna betalas i stället till stor del med hjälp av bidrag från utländska organisationer. En stor del av finansieringen försvann när ryska staten i fjor tvingade den amerikanska biståndsorganisationen USAID att lägga ner sin verksamhet i Ryssland.

    Nu anklagas Memorial för att ha brutit mot rysk lag, eftersom organisationen vägrar att registrera sig som ”utländsk agent”. Enligt lagen är organisationer som tar emot utländskt stöd och bedriver politisk verksamhet ”utländska agenter”.

    I november förra året, samma natt som lagen trädde i kraft, hade någon klottrar orden ”utländsk agent” på Memorials och flera andra människorättsorganisationers lokaler.

    Vad som menas med politisk verksamhet är oklart, men i Memorials fall handlar det uppenbarligen om att organisationen inte bara dokumenterar gamla brott mot mänskliga rättigheter, utan också det som pågår i Ryssland i dag.

    I våras inledde flera myndigheter en omfattande kontroll av Memorials verksamhet.

    – Det var helt absurt. Under en hel månad kunde vi inte göra något annat än hålla på och gräva fram, kopiera, numrera och paketera alla dokument som myndigheterna krävde av oss. Sena kväller och långa helger jobbade vi med det. Och ändå fanns all information de ville ha fritt tillgänglig på vår webbsida, säger Irina Ostrovskaja.

    Sedan dess har ärendet gått i stå. Memorial har överklagat kravet på att organisationen ska registrera sig som utländsk agent. Rättegången har skjutits upp i omgångar, senast i mitten av september.

    Men oavsett hot om höga böter och risken att hela verksamheten i förlängningen kan förbjudas är det helt otänkbart för Memorial att låta sig registreras som ”utländsk agent”. Det skulle vara en skymf mot minnet av alla de oskyldigt dömda vars minne organisationen ska bevara, anser Irina Ostrovskaja.

    – Utländska agenter var ju precis vad de anklagades för att vara. Deras anhöriga vänder sig till oss för att få veta vad som hänt med deras nära och kära. Vi är ingen utländsk agent och vi kan inte kalla oss för det, det är uteslutet.

    Sydsvenskan 2013-09-29
    Foto: Thomas Löfqvist

  • Golos förbjuds i ett halvår

    Golos förbjuds i ett halvår

    Григорий МельконянцRyska justitieministeriet förbjuder organisationen Golos i ett halvår, eftersom Golos vägrar att registrera sig som ”utländsk agent”. Förbudet är det första som utfärdas under den nya lagen om utländska agenter.

    Den besvärliga organisationen Golos, som gått i täten för många avslöjanden om fusk och fiffel i ryska val de senaste åren, har varit den viktigaste måltavlan i den pågående kampanjen mot oberoende människorättsorganisationer i Ryssland. Två gånger har Golos kastats ut från hyrda lokaler i Moskva. Golos var också den första organisation som ryska justitieministeret i våras officiellt anklagade för att vara en ”utländsk agent”.

    Lagen om utländska agenter, som trädde i kraft i november, kräver att organisationer som tar emot något som helst stöd från utlandet, och som sysslar med ”politisk verksamhet”, ska registrera sig som utländska agenter och stämpla alla sina trycksaker med orden ”utländsk agent”. Ingen organisation har hittills frivilligt gått med på att spionstämpla sig själv.

    Det vägrar också Golos att göra. Därför inledde ryska justitieministeriet en rättslig process, som föga förvånande kom fram till att organisationen visst gjort sig till agent för utländska intressen. Detta genom att motta Norska Helsingforskommitténs hederspris för demokratiarbete.

    Golos hade visserligen vägrat att ta emot prissumman på motsvarande 66 000 kronor, men eftersom pengarna varit på Golos konto och vänt ansåg rätten att organisationen tagit emot utländskt stöd. Golos och organisationens ordförande Lilija Sjebanova dömdes till dryga böter.

    Domen föll den 25 april, pengar till böter har samlats in, men Golos har fortsatt att hävda att organisationen inte är någon utländsk agent. På grund av de juridiska problem som domen medför meddelade Golos i veckan att hela organisationen formellt kommer att avvecklas. Arbetet ska fortsätta, men inom ramarna för en ny organisation som håller på att ta form, meddelade verksamhetsledaren Grigorij Melkonjants på tisdagskvällen.

    Det gillade uppenbarligen inte justitieministeriet, som på ondsdagskvällen svarade med att förbjuda Golos verksamhet i ett halvår, eftersom organisationen vägrat att registrera sig som agent. Enligt handlingarna är beslutet fattat den 25 juni, på dagen två månader efter det att domen i agentmålet föll. Förbudet innebär att Golos inte får använda sina banktillgångar eller organisera offentliga tillställningar.

    Arbetet för rättvisa val kommer att fortsätta under andra former, säger Grigorij Melkonjants till tidningen Kommersant.

    Mer på temat:

  • Mänskliga rättigheter vräkta med våld

    Mänskliga rättigheter vräkta med våld

    ponomarjovNatten mot lördagen vräktes organisationen Za prava tjeloveka (”För mänskliga rättigheter”) handgripligen från sina lokaler vid Malyj Kislovskij pereulok i centrala Moskva. Under den våldsamma stormningen av lokalerna kastades det liberala oppositionspartiet Jablokos ordförande Sergej Mitrochin huvudstupa nedför en trappa.

    Organisationen Za prava tjeloveka, ZPTj, grundades 1997 av Lev Ponomarjov, som sedan dess lett organisationen. Även han kastades handgripligen ut på gatan när kontoret stormades. Vräkningen är bara en i en lång rad under den pågående kampanjen mot oberoende människorättsorganisationer i Ryssland. Exempelvis valövervakarorganisationen Golos har redan vräkts två gånger och dessutom dömts till böter som ”utländsk agent”.

    Det demonstrativt våldsamma tillvägagångssättet när det gäller ZPTj var dock ovanligt, och ses av många som ännu en tydlig varningssignal från makthavarna till rättsaktivister som vägrar att anpassa sig till den nya verkligheten. ZPTj har vägrat att registrera sig som ”utländsk agent” och är en av de elva organisationer som i februari vände sig till Europeiska människorättsdomstolen i Strasbourg med en anmälan mot den så kallade agentlagen.

    Lagen, som trädde i kraft i november, kräver att ryska organisationer som tar emot något som helst stöd från utlandet, och som sysslar med ”politisk verksamhet”, ska registrera sig som utländska agenter och stämpla alla sina trycksaker med orden ”utländsk agent”. Enligt överklagandet till Strasbourg, som ZPTj skrivit under, bör lagen upphävas, eftersom den bryter mot flera punkter i Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

    Kontorslokalen som ZPTj disponerat sedan 1997 ägs av staden Moskva. När det ursprungliga hyreskontraktet skrevs under fick ZPTj rabatt som en allmännyttig organisation. Sådana rabatter finns inte längre, meddelade hyresvärden, när det gamla kontraktet gick ut vid årsskiftet. Men att kontraktet skulle sägas upp var det enligt Lev Ponomarjov ingen som sade. Tvärtom, förhandlingar om villkoren för det nya kontraktet har pågått sedan årsskiftet, och hyran är betald till slutet av juni, hävdar han.

    De långdragna förhandlingarna kan ha varit ett försök att få ZPTj att bli försiktigare i sin verksamhet och exempelvis inte vända sig till Europadomstolen – eller ett tecken på att de lokala myndigheterna i Moskva väntade på ett tecken uppifrån innan de bestämde sig för vad som skulle göras. Oavsett vilket fanns det inget behov att ta till våld för att kasta ut ZPTj – det hade räckt att säga upp hyreskontraktet. Ett eventuellt överklagande från ZPTj hade inte haft någon som helst chans, i ett politiskt fall som detta går domstolarna i Moskva alltid på makthavarnas linje.

    Men av någon anledning fick myndigheterna plötsligt bråttom med att bli av med ZPTj. Dagen före stormningen tog polis och civilklädd personal sig in i lokalerna, bytte ut låsen och meddelade att hyreskontraktet var uppsagt och hade upphört att gälla den 27 maj. Enligt Ponomarjov hade ingen tidigare meddelat detta. Enligt Jablokos ordförande Sergej Mitrochin, som lyckades tränga sig in i kontoret genom poliskedjan, fanns det inga juridiska grunder för att kasta ut ZPTj utan förvarning. Så här säger han till webbtidningen Gazeta.ru:

    Выяснилось, что никаких оснований для выселения нет. Возражения собственника на продолжение договора аренды были предъявлены только вчера, а они пытались доказать, что это произошло еще три месяца назад, и подсовывали какие-то фиктивные бумажки. Невооруженным глазом было видно, что это подделки: к примеру, отметка о приеме почтовом без подписи, без всего.

    Det visade sig att det inte fanns några grunder för vräkning. Ägarens vägran att förlänga hyreskontraktet meddelades först i går, men de försökte bevisa att detta hade gjorts redan för tre månader sedan, med hjälp av påhittade dokument. Med blotta ögat kunde man se att det var förfalskningar: till exempel saknade postens mottagningsbevis underskrift och andra uppgifter.

    President Putins människorättsombudsman Vladimir Lukin anlände till platsen medan belägringen av kontoret pågick. I strid med lagen vägrade polisens specialstyrka att släppa in honom – förmodligen eftersom det trots allt var aningen snyggare att inte släppa in honom alls än det hade varit att sedan kasta ut honom med våld. Lukin lyckades ändå prata med en representant för ZPTj som hängde ut genom fönstret, på samma sätt som Lev Ponomarjov tidigare gjort när han intervjuades av journalister.

    – Det här är ju rena cirkusen. Sådana frågor ska avgöras i domstol, sade Vladimir Lukin.

    Det tyckte inte de som bestämmer. Vid tvåtiden på natten stormades lokalen utan förvarning och de som fanns där då fördes ut med våld och kastades ut på gatan.

    Mer på temat

  • Putin överträffar sig själv varje gång

    Putin överträffar sig själv varje gång

    Vladimir Putin har ingen värdig motståndare. Därför tävlar han med sig själv – och nu har han slagit sitt eget rekord igen. Denna gång snackade han utan avbrott i 4 timmar och 47 minuter. Rekordet från förra årets telefonväkteri med hela ryska folket var ynka 4 timmar och 32 minuter. Telefonisterna tog emot två miljoner samtal.

    – Fortsätter han i samma takt så uppnår han 6 timmar år 2018 och 7,5 timmar år 2024, kommenterade New York Times Moskvakorrespondent Ellen Barry på Twitter strax efteråt.

    Enligt den nu gällande grundlagen sitter Putin till 2018, och då kan han ställa upp för nyval för ytterligare en sexårsperiod.

    – Gamla gardet behövs, sade Putin, när han svarade en gammal dam från en sibirisk by som kritiserade lokala makthavare.

    Sedan påpekade han att Italiens nyvalde president Giorgio Napolitano faktiskt är 87 år gammal. Då undrade en och annan om Putin själv tänker ställa upp för ännu ett nyval i samma ålder. Det skulle i så fall vara år 2039.

    Samtidigt som Putin talade om hur viktigt det är att värna minnet av veteranerna från andra världskriget föll domen i den första rättegången mot en medborgarorganisation som anklagas för att vara ”utländsk agent”.

    Domstolen i Moskva kom fram till att Golos, Rysslands mest kända organisation för valövervakning, gjort sig till agent för utländska intressen. Detta genom att motta Norska Helsingforskommitténs hederspris för demokratiarbete. Golos har visserligen vägrat att ta emot prissumman på motsvarande 66 000 kronor, men eftersom pengarna varit på Golos konto och vänt ansåg rätten att organisationen tagit emot utländskt stöd.

    Både Golos och organisationens ordförande Lilija Sjebanova dömdes till höga böter. Om Golos fortsatt vägrar att spionstämpla sig själv genom att registrera sig som ”utländsk agent” kan hela organisationen upplösas.

    Medan Putin talade förhördes också de viktigaste vittnen i rättegången mot antikorruptionsaktivisten Aleksej Navalnyj, som hotas av tio års fängelse för påstådd förskingring.

    Att händelserna sammanföll i tid var ingen tillfällighet, menar de konspiratoriskt lagda – på detta sätt får rättegångarna mindre uppmärksamhet i utlandet.

    Hur det än är med den saken så var Putins telefonväkteri ännu mer välregisserat än i vanliga fall. Ett jaktplan lyfte i direktsändning och stridspiloten som för 13 år sedan under pågående strider flög Putin till Tjetjenien fick ställa en inställsam fråga om flygvapnets framtid.

    Ett intressant inslag var den liberale före detta finansministern Aleksej Kudrin, som hade bjudits till studion för något som liknade ett ärligt meningsutbyte om politikens grundlinjer.

    Kudrin slog fast att Rysslands ekonomi måste moderniseras så att den inte är helt beroende av oljepriserna, och att lönerna inte får öka snabbare än produktiviteten.

    – Han utnämndes till världens bäste finansminister, och det är han säkert, men inte världens bäste socialminister, kommenterade Putin godmodigt, och förklarade än en gång hur viktigt det är med statliga subventioner.

    Senare, när han fick en fråga om oppositionen, återkom han till ämnet och hävdade att oppositionen, till skillnad från honom, inte vill att vanliga ryssar ska få bättre löner.

    Den enda tydligt kritiska frågan ställdes av Aleksej Venediktov, chefredaktör för radiostationen Echo Moskvy. Han nämnde att han tidigare vid liknande tillfälle frågat om Putins förhållande till Stalin, och påpekade att Putin nu under sin tredje presidentperiod själv börjat uppvisa vissa drag som påminner om Stalin:

    В стране появились политические процессы, например, «Пусси Райот», Алексей Навальный, процессы по 6 мая, в стране стало огромное количество людей, которых подозревают в том, что они иностранные агенты, я имею в виду закон про НКО. Дума принимает, а Вы подписываете законы, которые резко сужают свободу общения, в частности в интернете.
    Скажите, пожалуйста, Вы действительно считаете, что Россия в XXI веке с помощью таких приёмов эффективного менеджера Сталина может быть передовой державой?

    Man har inlett politiska rättegångar, exempelvis mot Pussy Riot, mot Aleksej Navalnyj, rättegångarna kring händelserna den 6 maj, det finns en väldig massa människor i landet som anklagas för att vara utländska agenter, jag syftar på lagen om medborgarorganisationer. Duman antar och ni skriver under lagar som hårt kringskär friheten av kommunikation, däribland på nätet.
    Anser ni verkligen att Ryssland på 2000-talet med hjälp av sådana metoder av den effektiva ledaren Stalin kan bli en ledande världsmakt?

    Någon stalinism är det verkligen inte fråga om, svarade Putin:

    Сталинизм связан с культом личности и с массовыми нарушениями закона, с репрессиями и лагерями. Ничего подобного в России нет и, надеюсь, уже больше никогда не будет. Общество просто у нас другое и никогда этого не допустит. Но это не значит, что у нас не должно быть порядка и дисциплины.

    Stalinismen är förbunden med en personlighetskult och storskaliga lagbrott, med förtryck och fångläger. Inget sådant finns i Ryssland, och kan aldrig mer finnas, hoppas jag. Vårt samhälle är helt enkelt annorlunda och tillåter det aldrig. Men det betyder inte att vi inte ska ha ordning och disciplin.

    Så fortsatte han med sin vanliga förklaring av agentlagen, nämligen att medborgarorganisationer gärna får fortsätta att verka även om de tar emot utländskt stöd, men att staten måste ha reda på hur mycket pengar de får och varifrån, och vad pengarna används till. Nu har detta inget med agentlagen att göra, eftersom organisationerna även tidigare lämnat deklarationer om mottaget stöd, men det är ju inget Putin behöver bry sig om.

    Vad gäller rättegången mot Navalnyj (vars namn Putin aldrig tar i sin mun) så förklarade han att ingen förföljs på politiska grunder, men att speciellt antikorruptionsaktivister bör vara ”rena som kristall”, och att den som själv skriker ”ta fast tjuven” inte har fribrev från granskning. Till saken hör att slagordet ”Putin är en tjuv” aktivit spridits av Navalnuyj och hans anhängare.

    En annan liberal journalist, Konstantin Remtjukov, chefredaktör för tidningen Nezavisimaja Gazeta, fick ställa en fråga om den ökande bristen på förtroende mellan Ryssland och Väst, som enligt Remtjukov börjar påminna om kalla kriget.

    Det stämmer att förhållandet mellan Ryssland och Väst är ansträngt, svarade Putin – men det beror inte på Ryssland, utan på Väst, som blandar sig i andra länders interna angelägenheter, militärt och på andra sätt.

    Som skräckexempel nämnde Putin Nederländerna, där en domstol nyligen slagit fast att en organisation som arbetar för legalisering av pedofili inte kan förbjudas.

    – De har sina egna normer. Om de vill föröka sig genom invandring så låt dem göra det, vi vill inte peta i deras saker. Men varför ska vi genomföra allt det där hos oss?

    När en metallarbetare från Magnitogorsk vid Uralbergen ställde frågan om skolflickor som bär huvudduk undrade en av de twittrande västjournalisterna om inte någon av misstag hade bytt ut replikkorten. I vanliga fall ska ju metallarbetarna fråga om statliga beställningar till tunga industrin, medan förbud på huvudduk varit en aktuell fråga i södra Ryssland, vid gränsen till Nordkaukasien, men knappast vid Uralbergen.

    Men det brydde sig inte Putin om. Det är en bra idé att införa skoluniform igen, så att inga muslimska flickor kommer till skolan i huvudduk, slog Putin fast.

    Så kom det en invandrarkritisk telefonröst, noga utvald bland de två miljoner inringarna:

    ВОПРОС: Здравствуйте!

    Владимир Владимирович, у меня к Вам такой вопрос: почему для мигрантов хотят ввести загранпаспорта в 2015 году? А почему не сейчас? Так как с мигрантами в страну прибывает поток наркотиков, убийств, люди боятся выйти вечером на улицу. И очень страшно становится за наших детей.

    И можно задать Вам второй вопрос?

    В.ПУТИН: Пожалуйста.

    FRÅGA: Goddag!

    Vladimir Vladimirovitj, här är min fråga till er: varför tänker man införa passtvång för invandrare först 2015? Varför inte nu? För med invandrarna kommer det en flod av knark och mord till landet, folk är rädda att gå ut på gatan på kvällen. Och man blir väldigt rädd för våra barns skull.

    Och får jag ställa en fråga till?

    V. PUTIN: Var så god.

    Den andra frågan handlade givetvis om lönerna inom offentliga sektorn som borde höjas. Putin höll med den utvalda telefonrösten på båda punkterna. Lönerna kommer att höjas, och reglerna för invandring ska skärpas, speciellt vad gäller invandrare från Centralasien.

    Under sitt telefonmaraton avlade Putin två konkreta löften. En liten flicka som talade till Putin och hela ryska folket genom en videolänk från ryska fjärran östern ska få en lekplats. Och någon efterföljare till sig själv tänker Putin dock inte peka ut – det ska ryska folket göra, sade han. Första löftet började genomföras av den lokale guvernören redan under sändningens gång. Andra löftet? Där får vi vänta och se.

    En kortare version publicerades i Sydsvenskan

    Mer på temat:

  • Pengar från yttre rymden hotar Ryssland

    Pengar från yttre rymden hotar Ryssland

    Miljoners miljarder pengar finansierar undergrävande verksamhet i Ryssland, hävdade Putin nyss i en tysk tv-intervju. Klart vi måste ha koll på vad pengarna används till, lade han till. Det finns bara ett problem: pengarna är så hemliga att ingen har sett dem, inte ens de påstådda mottagarna.

    Kampen mot regimkritiker och rättsaktivister i Ryssland sker just nu huvudsakligen genom rättsapparaten, på tre frontavsnitt: förföljelsen av medborgarorganisationer (främst Golos), rättegången mot antikorruptionsaktivisten och oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, samt den så kallade 6:e majsaken där ett drygt tjugotal demonstranter, varav många snart suttit häktade i ett år, ska ställas inför rätta för delaktighet i ”massupplopp”.

    I alla tre inriktningar har det på senare tid framkommit dokument eller officiella uttalanden som än en gång tydligt visar att det handlar just om en politisk kampanj. Här är en sammanfattning av läget när det gäller Golos och andra ”utländska agenter”. Text nummer två om Navalyjrättegången finns här. Jag återkommer inom kort till 6:e majsaken som även den är högaktuell.

    Organisationen Golos, som arbetar med valövervakning, utsattes för hårt tryck från myndigheterna redan inför parlamentsvalet i december 2011. På maktpartiet Enade Rysslands partikongress anklagade Vladimir Putin utländska makter för att försöka påverka valet. Den officiella dagstidningen Rossijskaja Gazeta pekade ut Golos som en fientlig organisation, finansierad av illvilliga utländska krafter. Liknande anklagelser upprepades i en propagandafilm i rysk tv två dagar före valet. Samma film anklagade svenska diplomater för försök att påverka valutgången.

    Golos fick också besök av åklagarmyndigheten och dömdes till böter i en blixtsnabb rättegång dagarna före valet 2011. Trots frontalangreppet lyckades Golos medarbetare – och många andra oberoende övervakare – avslöja uppenbart valfusk på många håll i landet. Golos samlade bland annat in originalprotokoll från 1.700 lokala valnämnder och jämförde siffrorna med slutresultaten. Denna kontrollräkning, som omfattade mindre än 2 procent av de 95.000 vallokalerna i Ryssland, visade att maktpartiet där tilldelats 141.000 fler röster än partiet fått enligt den officiella rösträkningen i vallokalerna.

    Inför presidentvalet i mars 2012 vräktes Golos från sina hyrda lokaler i centrala Moskva. I somras kastades det amerikanska biståndsorganet USAID ut ur Ryssland. USAID hade gett bidrag till Golos verksamhet.

    Nu ställs Golos och dess ordförande Lilija Sjibanova inför rätta, anklagade för att vara ”utländska agenter”.

    Enligt en lag som trädde i kraft i november måste ryska organisationer som tar emot något som helst stöd från utlandet, och som sysslar med ”politisk verksamhet”, registrera sig som utländska agenter och stämpla alla sina trycksaker med orden ”utländsk agent ”. Ingen organisation har hittills gått med på att spionstämpla sig själv, men redan samma dag som lagen trädde i kraft gjorde någon annan det – flera ryska människorättsorganisationers hus klottrades ned med de förhatliga orden.

    I februari talade president Vladimir Putin på säkerhetstjänsten FSB:s ledningsmöte och krävde åtgärder. Strax därefter inleddes razzior mot människorättsgrupper runt om i Ryssland, också mot internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch och Transparency International.

    Golos är den första organisation som officiellt anklagas för att ha brutit mot lagen om ”utländska agenter”. Enligt Lilija Sjibanova själv är anklagelsen absurd, eftersom Golos dels inte mottagit något utländskt stöd sedan lagen trädde i kraft, dels inte sysslar med politisk verksamhet. Hon anser att det hela är en politisk kampanj som syftar till att smutskasta alla organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter.

    I oktober tilldelades Golos Norska Helsingforskommitténs Sacharovpris. Prissumman på 10 000 dollar (63 000 svenska kronor) betalades ut i december, några dagar efter det att lagen om utländska agenter trätt i kraft. Det är detta som enligt ryska myndigheter gör Golos till ”utländsk agent”, trots att Golos vägrat att ta emot prispengarna.

    Att det är just Sacharovpriset som avses när Golos anklagas för att ha tagit emot utländsk finansiering framgår tydligt av ett dokument från ryska finansinspektionen som publicerats bland annat på Golos webbsida.

    Penningsumman som Golos anklagas för att ha tagit emot är helt bagatellartad jämfört med de enorma siffror Vlaidmir Putin för en vecka sedan nämnde i en intervju med tyska tv-bolaget ADR, när han fick en fråga om förföljelsen av medborgarorganisationer i Ryssland. Han hävdar att 654 organisationer i Ryssland emottagit utländsk finansiering till ett sammanlagt värde av 28,3 miljarder rubel (5,8 miljarder kronor), detta enbart under fyra månader efter det att lagen om utländska agenter trädde i kraft. Av dessa pengar ska 855 miljoner rubel (175 miljoner kronor) ha betalats ut genom ”diplomatiska beskickningar”.

    – Dessa organisationer är inblandade i inrikespolitisk verksamhet. Bör inte vårt samhälle få veta vem som får dessa pengar och för vilket ändamål? frågar Putin retoriskt.

    Summorna han nämner är absurt stora, även i jämförelse med tidigare påståenden från officiellt håll. Bara fyra dagar före Putins uttalande redovisade parlamentsledamoten Aleksandr Sidjakin, som var initiativtagare till agentlagen, helt andra siffror. Enligt honom finns det ungefär 221.000 medborgarorganisationer i Ryssland, varav ”färre än tusen” berörs av agentlagen. Han sade också att ”medborgarorganisationer” under 2011 sammanlagt mottagit utländskt stöd till ett värde av 19 miljarder rubel (3,9 miljarder kronor) enligt justitieministeriets siffror. Finansinspektionen hade enligt honom en något högre siffra, 23 miljarder rubel (4,7 miljarder kronor).

    Man ska inte glömma att Sidjakin pratade om ”medborgarorganisationer” i största allmänhet, inte specifikt de som stämplas som ”utländska agenter”. Vi vet alltså inte hur många eller vilka organisationer som skulle ha mottagit dessa pengar, eller till vilket ändamål.

    USA har i många år varit den största bidragsgivaren till Ryssland. Enligt officiella siffror betalade USA år 2012 ut sammanlagt 51,8 miljoner dollar (329 miljoner kronor) till projekt i Ryssland. Största utgiftsposten var utveckling av hälsovård (20,1 miljoner dollar, huvudsakligen till arbete mod tuberkulos och aids). Sammanlagt 18,0 miljoner dollar (114 miljoner kronor) gick till ”demokrati, mänskliga rättigheter, god förvaltning” – det som de ryska myndigheterna nu uppenbarligen definierar som ”inrikespolitisk verksamhet”.

    Om stödutbetalningarna hade varit jämnt fördelade över året skulle det innebära att var och en av de 654 organisationer Putin nämnde i genomsnitt kunde ha tagit emot motsvarande 58.000 svenska kronor i amerikanskt statligt stöd under årets sista fyra månader.

    Men nu hävdar alltså Putin att dessa 654 organisationer som sysslar med ”politisk verksamhet” på fyra månader skulle ha fått sammanlagt 5,8 miljarder kronor i utländskt stöd. Om siffran stämde skulle det alltså innenbära att varje organisation i genomsnitt skulle ha fått motsvarande 8,8 miljoner kronor i handen enbart under hösten 2012.

    Skillnaden mellan 58.000 kronor i amerikanskt stöd och 8,8 miljoner kronor sammanlagt är häpnadsväckande. Även om vi generöst lägger till ytterligare 100.000 kronor per organisation från EU-länder samt 100.000 kronor från icke-statliga givare (vilket i och för sig är helt orealistiska siffror) så återstår 8,5 miljoner kronor per organisation som uppenbarligen kommer från yttre rymden.

    Och vart har dessa pengar från yttre rymden då tagit vägen? Det undrar 63 ryska medborgarorganisationer, som i ett öppet brev till Putin konstaterar att de själva i alla fall inte sett röken av miljarderna. Därför frågar de vad det är för okända organisationer som fått ta del av pengaregnet:

    Även vi anser att samhället har full rätt att veta vilka organisationer som får stöd, även från utlandet, i vilken omfattning, och för vilka ändamål. Därför lämnar vi och andra medborgarorganisationer årlig redovisning om vår verksamhet som publiceras på Justitieministeriets webbplats, där det ingår fullständig information om finansiella medel från utlandet. Alla som så önskar kan ta del av dessa uppgifter.
    Men eftersom siffrorna som nämndes i Er intervju i alla fall är tiotals gånger högre än vår uppfattning gällande omfattningen av det utländska stödet till ryska medborgarorganisationer, skulle vi även själva vilja veta vad det är för organisationer som får sådana summor.
    Vi är medvetna om att Ni kan förfoga över annan information ur någon sorts speciella källor. Med tanke på det allmänna intresset för den här frågan uppmanar vi er att beordra omedelbart offentliggörande av en fullständig lista över dessa 654 medborgarorganisationer med en specifikation över medel de emottagit under de gångna 4 månaderna, och för vilken verksamhet dessa medel utbetalats.

    Lilija Sjibanova från Golos är en av de 63 undertecknarna. Det är få som väntar sig något svar från presidenten – om man inte ska räkna rättegången mot Golos som ett svar. Rättegången inleds den 24 mars. Organisationen hotas nu av böter på motsvarande 100 000 kronor, och Lilija Sjibanova själv kan dömas till böter på 60 000 kronor. Om Golos ändå vägrar att registrera sig som ”utländsk agent” kan organisationen därefter likvideras.

    Jo, och nu vräks Golos återigen, för andra gången på ett drygt år. Den nya hyresvärden har precis sagt upp kontraktet.

    Mer på temat

  • Razzia mot Amnesty i Moskva

    Razzia mot Amnesty i Moskva

    Ryska åklagarämbetet genomförde på måndagen en räd hos Amnesty International och tre andra organisationer för mänskliga rättigheter i Moskva. Razziorna ingår i en kampanj mot misstänkta ”utländska agenter” och dokumenteras av ett tv-team från rikstäckande kanalen NTV.

    Chefen för Amnesty Internationals ryska avdelning, Sergej Nikitin, berättar för tidningen Kommersant att tre representanter för åklagarmyndigheten och en skattekontrollör dök upp vid elvatiden på förmiddagen och utkrävde kopior på alla möjliga dokument, från hans ryska inrikespass till organisationens bokföring och stadgar.

    I hälarna på myndighetsrepresentanterna dök ett reportageteam från tv-kanalen NTV upp. Journalisterna från NTV, som på senare tid specialiserat sig på smutskastning av oppositionsföreträdare och regimkritiska organisationer, försökte tränga sig in hos Amnesty varje gång dörren öppnades, men fick nöja sig med att filma i trappuppgången.

    Måndagens räd är den senaste i en omfattande kampanj runt om i landet. Hittills har 53 människorättsorganisationer i sammanlagt 16 regioner fått besök av åklagarmyndigheten, säkerhetstjänsten FSB, skattemyndigheten, brandsäkerhetsmyndigheten, arbetsmiljöinspektionen och andra myndigheter som kan tänkas hitta brister i organisationernas rutiner, lokaler, bokföring eller andra dokument.

    Startskottet för kampanjen mot medborgarorganisationen gick när president Vladimir Putin på säkerhetstjänsten FSB:s ledningsmöte den 14 februari talade om farliga ”extremister och terrorister” som måste bekämpas. Därefter påminde han säkerhetstjänstens högsta chefer om de nya lagar som tvingar människorättsorganisationer att registrera sig som ”utländska agenter” om de tar emot stöd från utlandet.

    – Dessa lagar måste givetvis följas, slog han fast.

    Enligt lagen måste organisationer registrera sig som ”utländska agenter” om de sysslar med ”politisk verksamhet” och tar emot stöd från utlandet. Människorättsorganisationerna påpekar att de inte sysslar med politik – och vägrar att stämpla alla sina trycksaker med orden ”utländsk agent”.

    I slutet av februari inleddes kontroller av medborgarorganisationer som misstänktes för ”extremism” i mindre ryska städer. Den 5 mars inleddes razziorna i Moskva, och förra veckan tog kontrollanterna sig in hos Rysslands mest välkända människorättsorganisation Memorial, som grundligt dokumenterat förföljelserna under Stalintiden och krigsbrotten i Tjetjenien.

    Tillsammans med kontrollanterna trängde även tv-teamet från NTV sig in hos Memorial. Samma kväll sände NTV ett inslag som antydde att Memorial visst är en ”utländsk agent”.

    I fredags publicerade Amnesty International ett svidande kritiskt utlåtande om den ryska kampanjen mot medborgarorganisationer. De ryska myndigheternas svar kom i dag, när åklagarmyndigheten knackade på.

    Sydsvenskan 2013-03-26

    Mer på temat