i På svenska

Zelenskyj vill sparka konstitutionsdomstolen

Efter den ukrainska konstitutionsdomstolens skandalösa beslut att avskaffa en grundbult i antikorruptionslagstiftningen vill president Zelenskyj nu avskeda domarna och tillsätta nya. Demonstranter vill skicka domarna till Ryssland.

Protester utanför Ukrainas konstitutiondomstol på fredagsmorgonen.

Som om det inte räckte med allt det andra kastas Ukraina in i ännu en kris. Den uppenbart korrupta konstitutionsdomstolen har ännu en gång upphävt centrala delar av antikorruptionslagstiftningen. Som svar vill president Zelenskyj nu sparka hela domstolen och tillsätta nya domare.

Hela det ukrainska samhället präglas av korruption som har sina rötter långt tillbaka i tiden, men som exploderade i samband med Sovjetunionens sönderfall, då alla samhällets institutioner kollapsade. Att bli av med korruptionen är därför den viktigaste delen i reformarbetet – men också den svåraste, eftersom många makthavare på alla nivåer är insyltade och vill behålla sin position.

Trots motstånd har det skett en del framgångar i antikorruptionsarbetet under senare år. Ett par av de viktigaste är införandet av elektroniska deklarationer, där befattningshavare måste redogöra för sin egendom, samt det elektroniska upphandlingssystemet Prozorro, som ska se till att inköp av varor och tjänster inom den offentliga sektorn sker på ett transparent sätt.

Även välgrundade misstankar om korruption leder dock sällan till fällande dom på grund av problem inom domstolsväsendet. Alla försök att i grunden reformera domstolarna har hittills misslyckats, eftersom korruptionen finns på alla nivåer, hela vägen till konstitutionsdomstolen.

I februari 2019 beslutade konstitutionsdomstolen att upphäva lagen som kriminaliserar ”otillåtet berikande”, vilket var en stor motgång för arbetet mot korruption. Lagen hade gjort det möjligt att lagföra befattningshavare som inte kunde redovisa för var deras egendom kom ifrån, och var ett av IMF:s krav för fortsatt stöd till Ukraina.

Domstolens beslut ledde till att ett antal rättsprocesser mot befattningshavare som misstänktes för korruption stoppades. En ny lag med samma namn och liknande innehåll trädde till slut i kraft i slutet av 2019.

Och nu har konstitutionsdomstolen alltså angripit en annan del av antikorruptionslagstiftningen: de elektroniska deklarationerna. På begäran av 47 parlamentsledamöter, i huvudsak från det Kremlvänliga partiet OPZZj (Oppositionsplattformen För Livet) upphävde domstolen den 27 oktober brottsbalkens paragraf 366-1, som gör det straffbart för befattningshavare att lämna felaktiga uppgifter i sin deklaration.

Domstolen upphävde även centrala delar av antikorruptionsmyndigheten NAZK:s befogenheter. På myndighetens hemsida kan man läsa att det offentliga registret över myndighetspersoners deklarationer stängts i enlighet med konstitutionsdomstolens beslut den 27 oktober – och återigen öppnats i enlighet med regeringens beslut den 29 oktober.

Enligt NAZK var konstitutionsdomstolens beslut ett försök att skydda domarna från laglig insyn. Två av domarna hade själva lämnat felaktiga uppgifter i sina deklarationer. Dessutom har ukrainska grävande journalister precis avslöjat att konstitutionsdomstolens ordförande Oleksandr Tupytskyj köpt mark i det ockuperade Krim, registrerat köpet i ockupationsmaktens register men inte deklarerat fastighetsinnehavet hos ukrainska myndigheter.

Oleksandr Tupytskyj och hans hus på Krim. Foto: RFE/RL

Själva jordplätten är en ganska betydelselös remsa på 120 kvadratmeter. Tupytskyj äger ett hus på Krim från tiden före ockupationen och hävdar att han bara formellt köpte en bit av grannens mark, eftersom tomtgränsen var felmarkerad. Juridiskt är ju Krim en del av Ukraina och ukrainare får naturligtvis äga fastigheter där.

Det aktuella köpet genomfördes dock 2018 enligt ryskt regelverk och registrerades inte i Ukraina, vilket är högst olämpligt för en domare, särskilt konstitutionsdomstolens ordförande. Enligt ukrainsk lagstiftning är ju den ryska ockupationsmaktens alla myndigheter på Krim olagliga.

Den ukrainska domarkåren ser sig alltför ofta som en särskild kast som skipar rättvisa men själv står över lagen. Så också konstitutionsdomstolen, som menar att den verkställande makten inte ska ha befogenheter att granska domarnas deklarationer. Det var också därför antikorruptionsparagraferna behövde upphävas, menar domstolens representanter. Att man i samma veva råkade göra det lagligt för alla myndighetspersoner att deklarera falskt eller inte deklarera alls är bara ett litet olycksfall i arbetet som kan korrigeras senare, menar man.

Troligen finns det fler anledningar till konstitutionsdomstolens och det Kremlvänliga partiet OPZZj:s utdragna kamp mot antikorruptionsmyndigheterna. OPZZj:s ledare, oligarken Viktor Medvedtjuk, går i Putins ledband men har säkert också själv lik i garderoben som riskerar att komma fram om antikorruptionsmyndighterna får härja fritt.

Även oligarken Ihor Kolomojskyj, den före detta ägaren till Privatbank, som efter ekonomiska oegentligheter förstatligades under Petro Porosjenkos presidentperiod, har troligen sina fingrar i syltburken. Han sågs länge som den verklige makthavaren i kulisserna bakom Zelenskyj, och återkom från självpåtagen exil efter presidentvalet. Zelenskyj har dock vägrat att gå i Kolomojskyjs ledband. Kolomojskyj har drivit en kampanj för att upphäva förstatligandet av Privatbank, hittills utan framgång.

Domarna själva känner sig säkert pressade av både antikorruptionsmyndigheterna och oligarkena, som med stor sannolikhet har bidragit till kaffekassan men också kan tänkas ha komprometterande information om domarnas leverne. Detta gäller särskilt Medvedtjuk, som regelbundet träffar Vladimir Putin och matas med lämpligt ryskt underrättelsematerial.

Säkerhetsrådets möte den 29 oktober. Foto: President.gov.ua

Den 29 oktober samlade Zelenskyj Ukrainas nationella säkerhetsråd för att diskutera situationen med Konstitutionsdomstolen, och den 30 oktober lade han fram ett lagförslag med fyra punkter:

  1. Konstitutionsdomstolens beslut den 27 oktober gällande antikorruptionsregelverket ska anses vara ogiltiga, eftersom de fattats i domarnas eget intresse, eftersom de saknar grund och eftersom de förnekar det ukrainska folkets europeiska och euroatlantiska val.
  2. Antikorruptionslagarnas fortsatta rättsverkan ska bekräftas oberoende av Konstitutionsdomstolens beslut.
  3. Konstitutionsdomstolens befogenheter ska upphävas, eftersom domstolen agerat i domarnas personliga intressen och mot folkets intressen.
  4. Nya domare i Konstitutionsdomstolen ska väljas och tillsättas.

Konstitutionsdomstolen kommer givetvis att motsätta sig ett sådant förfarande, formellt på goda grunder. Politikerna ska inte kunna avsätta domare om de ogillar domstolens beslut, den dömande makten ska vara oberoende. Problemet är bara att de ukrainska domstolarna inte är oberoende, utan alltför ofta styrs av ekonomiska och maktpolitiska intressen.

Efter Konstitutionsdomstolens skandalösa beslut lär det inte bli särskilt svårt för Zelenskyj att i parlamentet få en majoritet för särskild lagstiftning för att sparka domarna, om inte annat så med hänsyn till Ukrainas nationella säkerhet. Men var ska man hitta de nya, verkligen oberoende domarna?

Under tiden får rysk stats-tv återigen en chans att visa upp kaoset i Ukraina. Redan på fredagsmorgonen samlades demonstranter utanför Konstitutionsdomstolens byggnad i Kiev för att ”skicka domarna till Rostov” i Ryssland där den avsatte presidenten Viktor Janukovytj gömmer sig sedan 2014. Och kaos i Ukraina är ju exakt vad Ryssland vill ha.


Mer på temat