i På svenska

Putin inleder rockaden

Dmitrij Medvedev, som varit Rysslands premiärminister i åtta år, har fått sparken. Snett uppåt eller snett neråt, det är oklart. Klart är däremot att Putin nu har börjat bädda för sig inför 2024, då han måste hitta en ny tron att styra Ryssland ifrån.

Ministrarna i Medvedevs regering hade uppenbarligen ingen aning om att de skulle få sparken. Förmodligen inte Medvedev själv heller, annars hade han nog haft lättare att hålla sig vaken under president Putins långrandiga tal till nationen. Men vad vad det Putin sade?

Vem som blir president efter Putin vet vi fortfarande inget om. Det vi med mycket stor sannolikhet vet är att Putin tar med sig makten när han går, precis som han gjorde vid förra rockaden 2008. Det i sig är ingen nyhet, men efter dagens signaler vet vi lite mer om hur han troligen tänker sig detta.

Putin föreslår nu ett antal ändringar i grundlagen. Bland annat ska rysk lag stå över internationella avtal, vilket är problematiskt på många sätt, men helt i linje med den generellt isolationistiska och fientliga inställningen mot internationella normer och avtal som det ryska styret intagit sedan annekteringen av Krim.

Mer överraskande var att Putin, om än marginellt, vill försvaga presidentens makt och stärka parlamentets. Parlamentet, inte presidenten, ska tillsätta premiärministern. Presidenten ska dock behålla rätten att avsätta premiärministern, så det är bara ett halvt steg mot riktig parlamentarism. Om Ryssland nu hade haft ett riktigt parlament.

Putin verkar också tycka att de mångomtalade orden ”i följd”, som möjliggjorde hans tredje och nu fjärde mandatperiod, nu kan strykas från grundlagen. Det ska alltså stå att samma person får inneha presidentämbetet under två mandatperioder, punkt. Om Medvedev skulle råka bli president 2024 skulle han alltså bara få sitta till 2030.

Dessutom vill Putin ge presidentens rådgivande församling, Statliga rådet (Gossovet, Gosudarstvennyj sovet) egna maktbefogenheter, oklart vilka. Även parlamentets överhus, Federationsrådet, ska få något utökade befogenheter. Alla dessa förändringar ska enligt Putin godkännas i en ”folklig omröstning”. (En giltig folkomröstning skulle kräva 50 procents valdeltagande, men det krävs inte i en ”folklig omröstning”.)

Vad betyder då detta? Troligen följande:

  1. Putin tänker inte sitta kvar som president efter 2024, vilket vissa har trott – de föreslagna grundlagsändringarna möjliggör inte denna variant.
  2. Putin vill knappast heller blir premiärminister igen. Det har han redan gjort, han gillade det inte, och premiärministern kan fortfarande avsättas av presidenten.
  3. Putin kan inte heller avgå. Dels därför att han personligen är den enda fungerande institutionen i det ryska politiska systemet, dels därför att det i avsaknad av fungerande institutioner inte finns något sätt att garantera hans personliga säkerhet om han skulle lämna ifrån sig makten.
  4. Alltså måste Putin sitta kvar på någon annan post – troligen som ordförande för det förnyade Statliga rådet, vars maktbefogenheter ännu inte har slagits fast. Och det är i första hand därför grundlagen behöver ändras.

I praktiken blir den ”folkliga omröstningen” om grundlagsförändringarna då ett sätt för Putin att legitimera sitt fortsatta maktinnehav på den nya posten som han skapar för sig själv. Anledningen till att de nya rockadplanerna avslöjas nu kan vara att Putin vill hålla omröstningen i år. Inga folkomröstningar får nämligen hållas under under sista året av parlamentets mandatperiod.

Jo, och lite morötter till folket blev det också, trots att jag trodde att Putin hade slut på den varan. Höjningen av pensionsåldern direkt efter presidentvalet var inte populär, men nu lovar Putin nya sociala förmåner till barnfamiljer.

Dmitrij Medvedev och Michail Misjustin.

Programmet med ett ”mödrakapital” ska förlängas minst till 2026 (så det blir inte Putin som får ansvaret när pengarna tar slut), och nu ska motsvarande 70.000 kronor betalas ut redan för första barnet. Bidraget för andra barnet höjs till 95.000 kronor. Det är stora pengar i Ryssland, särskilt på den fattiga landsbygden och i mindre städer. Pengarna kan användas t ex till bostadsinköp eller utbildning. Putin utlovar också gratis skolmåltider till lågstadieelever.

Dessutom är det så klart populärt att Medvedev får sparken, även om hans nya jobb som vice ordförande i Putins nationella säkerhetsråd inte nödvändigtvis är så pjåkigt. Medan Putin själv fortfarande har klart positiva förtroendesiffror – i alla fall om man ställer frågan rätt – har regeringen och Medvedev tilldelats skulden för alla problem i landet och under de senaste åren blivit all mer impopulära. Genom att låta sig sparkas gör den lojale Medvedev Putin en sista tjänst som premiärminister.

Den blivande premiärministern Michail Misjustin, nu chef för federala skattemyndigheten, är ytterst lämplig för sin nya befattning. Han är en totalt okänd men mycket kompetent teknokrat som saknar kända politiska ambitioner. Dessutom ser han ut att vara kortare än Dmitrij Medvedev, som i sin tur är kortare än Vladimir Putin.

Misjustin kan dock knappast vara Rysslands nästa president, eftersom en tunnhårig rysk ledare alltid följs av en med tjockt hår.

Mer på temat: