Demokratin läggs på vänt i krigets Ukraina

Det är inte bara elförsörjningen som faller sönder när Ryssland fortsätter sina terrorbombningar i Ukraina. Även förtroendet för landets sköra demokrati är hotat.

President Zelenskyjs kanslichef Andrij Jermak kritiseras för att köra över både parlamentet och regeringen. Förra helgen åkte han till Vatikanen för att träffa påven.
Foto: Andrij Jermak på X.

Stämningen i Kiev har sjunkit betänkligt de senaste dagarna, trots att läget på fronten stabiliserats något när den länge väntade vapenhjälpen från USA äntligen börjat anlända.

De ryska trupper som nyligen tog sig över gränsen intill Ukrainas näst största stad Charkiv har stoppats med hjälp av ny ammunition. Den ständiga ryska beskjutningen av staden har minskat sedan Ukraina fick USA:s tillåtelse att använda vissa amerikanska vapen för att slå mot militära mål även på den ryska sidan av gränsen.

Men det är inte längre bara Charkivborna som får klara sig utan el stora delar av dygnet. Omfattande ryska bombningar av ukrainska kraftverk har pågått sedan i våras och gjort att även invånarna i den ukrainska huvudstaden de senaste veckorna fått vänja sig vid allt längre elavbrott.

Elpriserna, som länge varit kraftigt subventionerade för vanliga hushåll, har höjts kraftigt. De som har luftkonditionering uppmanas att inte använda den. Nästa vecka förutspås kvalmig hetta.

Sommarens vedermödor är dock inget jämfört med den kommande vintern. Prognoser gör gällande att ukrainare på många håll bara kan räkna med att få ström några få timmar om dagen. I värsta fall kommer inte heller centralvärmen att fungera, eftersom värmecentraler slagits ut i många städer.

Viktigt är därför att snabbt reparera allt som går att reparera för att undvika total kollaps när vintern kommer. Samtidigt måste man se till att bidragspengarna från väst inte sugs upp av korrupta mellanhänder.

Två centrala personer i detta arbete var tills nyligen infrastrukturministern Oleksandr Kubrakov samt Mustafa Najem, chef för Ukrainas återuppbyggnads- och infrastrukturbyrå.

Nu har båda tvingats lämna sina jobb. Inte för att de misskötte sina uppdrag, snarare därför att de var för bra på det, inte lät sig mutas och agerade för oberoende av presidentkansliet. Dessutom hade båda alltför goda kontakter med västliga bidragsgivare och diplomater – kontakter som president Volodymyr Zelenskyjs närmaste omgivning gärna vill monopolisera.

Särskilt den afganskfödde tidigare journalisten och antikorruptionskämpen Mustafa Najem är en närmast ikonisk figur som personifierar 2014 års majdanrevolution. Det var på hans uppmaning folk började samlas på Självständighetstorget i november 2013 för att protestera mot dåvarande president Viktor Janukovytjs beslut att stoppa närmandet till EU.

Kubrakov och Najem uppges ha hamnat i onåd i november efter att de anmält en parlamentsledamot från Zelenskyjs parti till antikorruptionsmyndigheten NABU. Parlamentsledamoten Andrij Odartjenko misstänktes ha försökt muta dem för att få medel till renovering av ett universitet vars rektor han precis hade blivit. Mutan på 50 000 dollar (närmare en halv miljon kronor) skulle utbetalas i kryptovaluta.

Även en annan parlamentsledamot, dock inte från presidentens parti, misstänks ha försökt muta Kubrakov och Najem. Parlamentsledamoten Serhij Labaziuk uppges ha bett infrastrukturministeriet ge bolag som han pekade ut uppdrag värda en miljard hryvnia (drygt 250 miljoner kronor). Några procent av summan skulle då återbetalas som provision till Kubrakov och Najem.

Mustafa Najem. Foto från Najems egen Telegramkanal.

Särskilt anmälningen mot en parlamentsledamot från presidentens eget parti föll inte i god jord i presidentkansliet. Kubrakov, vice premiärminister och länge en av de mest profilerade personerna i den ukrainska regeringen, fick inte längre visas i tv-nyheterna, som sedan krigets början i praktiken styrs från presidentkansliet.

Plötsligt var det svårt att få godkännande för projekt. Budgeten skars ner och lönerna för Najems medarbetare sänktes kraftigt, vilket gjorde att många sade upp sig. Den 9 maj tvingades Kubrakov avgå. Den formella anledningen var att ministeriet skulle omorganiseras.

En anonym Telegramkanal med nära kontakter till presidentkansliet skrev då att det var helt rätt att sparka Kubrakov, eftersom han var ”tjuv, råtta och tjallare”.

Redan då stod det klart att Najem knappast skulle kunna fortsätta som återuppbyggnadschef, eftersom han tillhörde Kubrakovs närmaste krets och också hade hamnat i onåd. Sista spiken i kistan var att Najem inte tilläts delta i den stora återuppbyggnadskonferensen i Berlin 11-12 juni.

Den 10 juni meddelade Mustafa Najem att han avgår – ännu ett tydligt tecken på att makten i det krigande Ukraina koncentrerats i en mycket liten krets kring president Zelenskyj.

Framför allt är det presidentens kanslichef Andrij Jermak som styr och ställer bäst han vill. Han anklagas för att köra över både parlamentet och regeringen, och kallas ibland för ”vice president” – ett ämbete som inte finns i Ukraina. Förra helgen åkte han till Vatikanen för att träffa påven.

President Zelenskyjs femåriga mandatperiod tog slut i maj. Sedan dess har den ryska propagandan påstått att det inte finns någon laglig och legitim president i Ukraina. Det stämmer naturligtvis inte – enligt ukrainsk lag kan nyval inte hållas så länge landet är i krig. Både president och parlament sitter kvar tills kriget är slut.

Volodymyr Zelenskyj samt parlamentet, där hans anhängare har majoritet, är demokratiskt valda. Men när makten allt mer koncentreras i presidentens kansli – som i praktiken sedan kriget början också styr över tv-nyheterna – finns risken att den sköra ukrainska demokratin börjar vittra sönder.

Kanske borde Zelenskyj satsa mer på att stärka rättssystemet och utrota korruptionen, i stället för att göra sig av med ministrar och tjänstemän som tänker för mycket själva. Det hade sannolikt gett honom extra poäng hos vanliga ukrainare som redan klagar på att de inte har råd att koppla på strömmen ens när det inte är elavbrott, eftersom priset är för högt.

En kortare version av denna text publicerades i Sydsvenskan 2024-06-12


Mer på temat

Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.