Därför faller Zelenskyjs stöd hos ukrainarna

Inte ens var fjärde ukrainare är helt nöjd med president Volodymyr Zelenskyj. Tidigare stod nästan alla bakom honom. Det finns flera förklaringar till att han tappar mark.

Volodymyr Zelenskyj inspekterade nya, förstärkta försvarslinjer i Charkivlänet i östra Ukraina den 9 april. Bild: President Zelenskyjs kansli

Missnöjet gror i Ukraina när det mesta ser ut att gå åt fel håll.

Bara en av fyra ukrainare tror att kriget tar slut inom ett år och soldaterna vid fronten får inga besked om när de blir avlösta. Löftet om att få mucka efter tre års tjänst ströks ur den nya lagen om mobilisering som parlamentet efter många om och men klubbade på torsdagsförmiddagen.

Natten mot torsdagen drabbades Ukraina av ännu ett omfattande ryskt anfall med ett fyrtiotal drönare och ännu fler robotar som var riktade mot landets elförsörjning. Luftförsvaret kunde stoppa en del av dem, men flera viktiga delar av den civila infrastrukturen träffades.

Redan förra veckan sade Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba att uppemot 80 procent av de ukrainska värmekraftverken hade skadats i de senaste bombningarna. Både Kuleba och president Zelenskyj har de senaste dagarna vädjat till väst om fler luftvärnssystem.

Nyheterna från fronten är inte glädjande. Varje dag gör fienden små framsteg medan Ukrainas försvarare måste ransonera sin ammunition när USA:s stödpaket fastnat i kongressen.

Det har snart gått fem år sedan Volodymyr Zelenskyj valdes till Ukrainas president. Hade det inte varit krig hade 2024 års presidentvals första omgång hållits för två veckor sedan, men under brinnande krig hålls det enligt gällande lagstiftning inga val i Ukraina.

Den ryska propagandan hävdar därför att Zelenskyj till skillnad från Vladmir Putin inte är någon legitim president, i alla fall inte efter den 20 maj, då hans femåriga mandatperiod löper ut.

Den ryska propagandan har å andra sidan sedan kriget började hävdat att Zelenskyjs styre inte är legitimt, det är bara argumenten som skiftat. En klar majoritet av ukrainarna anser dock att inga val bör hållas så länge kriget fortsätter.

Majoriteten står också fortfarande bakom Volodymyr Zelenskyj, men hans popularitetssiffror har krympt betänkligt under de senaste månaderna, samtidigt som Ukrainas internationella stöd eroderat och situationen på fronten förvärrats.

I april 2022 sade sig 94 procent av ukrainarna vara ”nöjda” med Zelenskyj och 74 procent ”helt nöjda”. Nu har stödet eroderat rejält. De senaste siffrorna från februari i år är 63 respektive 22 procent.

Det är fortfarande en betryggande majoritet, men långt ifrån den totala uppslutningen bakom ledaren under krigets första år.

Vad är det då ukrainarna är missnöjda med efter över två år av krig och förödelse? Ja, det är naturligtvis det mesta. Exempelvis att makten allt mer ser ut att koncentreras i händerna på presidentens närmaste rådgivare som inte har något demokratiskt mandat – medan parlamentet och regeringen inte har mycket att säga till om.

Många har tröttnat på de ensidiga tv-nyheterna som sedan krigets början i praktiken styrs från presidentens kansli och sällan släpper fram kritiska röster.

I stället hämtar de flesta ukrainare nu sina nyheter från sociala medier. Där hittar de blixtsnabb och oftast tillförlitlig information om ryska raketanfall – men också rysk propaganda som exempelvis hävdar att Zelenskyj inte är en legitim president.

Förtroendet för Ukrainas väpnade styrkor är fortfarande skyhögt. Många är missnöjda med att det är otydligt vem som tvingas tjänstgöra vid fronten och när de som redan krigat i över två år kan få komma hem igen.

Bristerna i folkbokföringen och korruption gör att många män kan hålla sig undan medan andra slumpmässigt haffas på gatan och skickas till fronten.

Problemet är att ingen vill ta ansvar för impopulära beslut. Därför har en ny lag om mobilisering bollats mellan presidentkansliet, regeringen och parlamentet i flera månader.

När lagen till slut klubbades i torsdags blev många upprörda över att man strukit löftet om att den som tjänstgjort i tre år skulle få åka hem. Kritikerna menar att lagen är orättvis och bara kommer att leda till att ännu fler försöker hålla sig undan.

Sanningen är dock att den ukrainska staten helt enkelt inte kan utfärda något sådant löfte nu. Läget vid fronten är kritiskt. Ryssland kastar in nya trupper och det västliga stödet ser ut att tryta.

När den ukrainska ledningen allt mer desperat vädjar om snabbt västligt stöd för att inte förlora i kriget är det svårt att samtidigt hålla uppe optimismen på hemmafronten.

En stor majoritet av ukrainarna tror trots det fortfarande att Ukraina kommer att segra. Vad de menar med ”att segra” är dock oklart. Färre än hälften tror att Ukraina kommer att kunna återta alla ockuperade territorier.

Sydsvenskan 2024-04-11


Mer på temat:

Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.