Informationskriget om Ukraina pågår även i våra egna huvuden

På onsdagsmorgonen kraschade ett militärt transportflyg utanför Belgorod. Det vet vi. Vad vi därutöver tror om händelsen är till stor del beroende av vem vi ser som den goda sidan i kriget.

flat screen monitor showing color bars
Foto: Tim Mossholder Pexels.com

De första rapporterna om att ett flygplan kraschat i närheten av Belgorod kom vid tiotiden på onsdagsmorgonen. En video på det störtande flygplanet och ett stort eldklot på nedslagsplatsen nära byn Jablonovo spreds snabbt på nätet.

En halvtimme senare meddelade det ryska försvarsministeriet att planet var ett militärt transportplan av typen IL-76. Enligt uppgifter från ministeriet fanns det 65 ukrainska krigsfångar ombord, sex besättningsmän samt tre vakter.

Ungefär samtidigt citerade ukrainska medier en anonym källa inom det ukrainska försvaret som uppgav att flygplanet hade transporterat ryska luftvärnsmissiler av typen S-300 och skjutits ner av det ukrainska luftvärnet över ryskt territorium.

För många var detta fullt tillräcklig information.

I Ryssland tog det inte lång tid innan man från högst officiellt håll slog fast att Ukraina i stället för att genomföra ett överenskommet fångutbyte med berått mod hade begått ”ett terrordåd” och på så sätt visat sin oberäknelighet.

”Det är uppenbart att Zelenskyjs kriminella regim som omhuldas av USA och dess satelliter i Nato utgör ett reellt och allvarligt hot inte bara mot Ryssland, utan också mot Ukraina själv, landets vanliga medborgare och hela världen”, meddelade det ryska utrikesministeriet i ett officiellt uttalande.

Lika ögonblickligen blåste militärt överintresserade personer på sociala medier upp en storm mot västliga medier som återberättade de ryska uppgifterna om ukrainska krigsfångar ombord på det störtade planet. Uppgifterna kom ju från Ryssland, alltså var de per definition lögn.

För att avfärda den ryska berättelsen om händelsen spreds snabbt en stor mängd uppgifter som skulle bevisa att ryssarna ljuger: Krigsfångar transporteras inte med flyg. Flyget var inte alls på väg till Belgorod, utan från Belgorod mot Moskva. Ryssarna hade själva skjutit ner planet bara för att kunna skylla på Ukraina.

Problemet med alla dessa påståenden var att faktaunderlaget var svajigt eller obefintligt. Huvudargumentet för de alternativa förklaringarna verkade vara att ryssarna alltid ljuger, alltså måste motsatsen vara sanningen.

Det är naturligtvis sant att hela den ryska krigföringen i Ukraina grundar sig på lögnaktiga påståenden. Officiellt pågår det ju inte ens något krig, bara en ”militär specialoperation” mot en ”fascistisk regim” i Kiev. Men hur gärna man vill så betyder inte det automatiskt att alla påståenden från ukrainska myndigheter är sanna – eller att allt som kommer från Ryssland är lögn.

Ett krig är alltid även ett informationskrig. Alla krigförande parter anstränger sig för att lägga fram fördelaktig information och förtiga det som kan gynna fienden. Om egna militära mål träffas håller man helst tyst om det. Däremot sprider man gärna bilder på civila mål som träffats av fiendens bombardemang.

Men informationskriget förs inte bara av de krigförande parterna – det pågår också i våra egna huvuden. Eftersom vi vet att det aggressiva och odemokratiska Ryssland är angriparen medan Ukraina står för demokrati och mänskliga rättigheter, vill vi ogärna tro på sådant som är ofördelaktigt för Ukraina.

Det är därför Amnesty väckte vrede även i Sverige med en rapport som innehöll kritik av de ukrainska väpnade styrkornas sätt att föra krig. Organisationen anklagades för att gå Rysslands ärenden, eftersom delar av kritiken hade likheter med påståenden som figurerar i rysk propaganda.

Ett påstående blir dock inte automatiskt falskt bara för att det har använts i rysk propaganda.

Inte heller besannas våra förhoppningar bara för att de upprepas av välmenande analytiker. Den länge väntade segerrika ukrainska storoffensiven förra sommaren materialiserades aldrig. De fromma förhoppningarna räckte inte, Ukraina hade behövt större vapenleveranser från väst.

Och hur var det egentligen med det militära transportflyget? Ja, det vet vi ännu inte med säkerhet. Trots bergsäkra påståenden om både det ena och det andra är mycket fortfarande oklart.

En hel del tyder på att det sannolikt var ukrainska krigsfångar ombord flyget. Det är inte heller omöjligt att det militära transportplanet faktiskt sköts ner av det ukrainska luftvärnet som inte kände till att just denna flygning inte var en vapenleverans.

En före detta ukrainsk krigsfånge har bekräftat att han visst förflyttades med flyg i Ryssland. Ukrainska myndigheter har bekräftat att en fångutväxling var planerad till onsdagen, men ställdes in i sista stund av den ryska sidan.

Påståendet att ukrainska luftförsvaret skjutit ner flyget har inte dementerats av den ukrainska sidan. Däremot påpekar den ukrainska militära underrättelsetjänsten att Ryssland inte hade begärt säker passage för flyget.

President Volodymyr Zelenskyj själv ställde in sin planerade resa i centrala Ukraina och förbjöd allt firande av sin födelsedag på torsdagen. Han begärde en internationell utredning av flygkatastrofen.

Det ryska svaret var givet. Det behövs absolut en internationell utredning – av Kievregimens brott, meddelade Putins presstalesman Dmitrij Peskov. Precis som så många andra vet han redan i förväg vem som ljuger – och det är inte han själv.

Sydsvenskan 2024-01-25

Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.

Lämna ett svar