Kan Ryssland falla sönder?

De största protesterna i Ryssland på länge ägde rum denna vecka i republiken Basjkirien. Polisen tvingades kalla in förstärkningar och använda tårgas. Men protesterna kommer bara att leda till hårdare förtryck. Och mot kriget i Ukraina är det ingen i Ryssland som vågar demonstrera.

Polisen använde tårgas för att skingra tusentals demonstranter som protesterade utanför en domstolsbyggnad i den lilla basjkiriska staden Bajmak. Foto: Sota Vision

Mitt i vintern är det inte helt enkelt att ta sig till den lilla bergstaden Bajmak, men redan på måndagen började demonstranter anlända från andra delar av den ryska delrepubliken Basjkirien. De samlades kring domstolsbyggnaden där den basjkiriska aktivisten Fail Alsynov skulle ställas inför rätta.

Alsynov ledde tidigare en nu förbjuden organisation som krävde ökad självbestämmanderätt för Basjkirien, där över hälften av befolkningen tillhör turkfolken basjkirer och tatarer. Han var också en av ledarna för en framgångsrik proteströrelse mot gruvdrift i de basjkiriska bergen, och han har uttalat sig kritiskt om kriget i Ukraina.

För att få den besvärliga aktivisten bakom lås och bom valde myndigheterna dock att åtala honom för hets mot folkgrupp, för två basjkiriska ord han använt i ett tal: kara chalyk. Svart folk.

Orden är en traditionell benämning för det medeltida mongolväldets skattepliktiga undersåtar i denna del av Ryssland, men åklagarsidan menade att Fail Alsynov hade använt det i nedsättande syfte om gästarbetare från Centralasien. Straffet blev fyra år i arbetsläger.

När domen föll på onsdagen hade tusentals demonstranter samlats kring domstolsbyggnaden i Bajmak. Enligt ögonvittnesskildringar skanderade de bland annat ”Vi är kara chalyk!”

Demonstranterna krävde att Alsynov skulle släppas fri. De vädjade till Vladimir Putin att han skulle sparka republikens ledare Radij Chabirov, som allmänt anses vara den drivande kraften bakom förföljelsen av Fail Alsynov.

Enligt ögonvittnen fanns det flera hundra poliser på plats när domen föll, men de blev inringade av demonstranterna som bland annat kastade snöbollar mot dem. Polisen använde tårgas och uppges även ha skjutit i luften, men först när förstärkningar anlände flera timmar senare fick de läget under kontroll och lyckades föra bort den fängelsedömda Fail Alsynov.

Flera demonstranter greps och en förundersökning om massupplopp samt våld mot tjänsteman inleddes. På samma sätt som vid tidigare protester vill myndigheterna uppenbarligen skrämma de missnöjda till tystnad – den som döms för att ha organiserat ”massupplopp” kan få sitta i fängelse i 15 år.

Protesterna i Basjkirien är dock inte är riktade mot centralmakten i Moskva. Tvärtom vädjar demonstranterna till den gode tsaren i Kreml att han ska avsätta en lokal ledare de ogillar. Kriget vågar ingen kritisera öppet, det är för farligt.

Några organiserade protester mot kriget har inte kunnat ske i Ryssland sedan våren 2022. De stora protestaktioner som skett under senare tid har handlat om andra saker och varit mer eller mindre spontana, som i den muslimska delrepubliken Dagestan i slutet av oktober.

Där stormade en upprörd folkmassa flygplatsen i Machatjkala när ett flyg från Israel landat. Polisen togs på sängen och tvingades hjälplöst se på när aggressiva demonstranter tog sig ut till flygplanet och sprang efter flygplatsbussen där passagerarna tagit sin tillflykt.

Formellt är Ryssland en federation, med ett antal självstyrande republiker, ungefär som USA. I verkligheten är givetvis Vladimir Putin fri att tillsätta och avskeda lokala ledare bäst han vill.

Det innebär dock inte att de lokala ledarna är maktlösa. Så länge de levererar det Kreml vill ha – i form av ekonomiska resurser, bra valresultat för Putin och unga män till fronten – har de ganska fria händer att styra sina förläningar.

Tidigare var politiska protester i Ryssland något som framför allt ägde rum i Moskva, Sankt Petersburg och ytterligare en handfull välmående städer. Där kvävs nu minsta missnöjesyttring hårdhänt, samtidigt som makthavarna sett till att den urbana medelklassen märker så lite som möjligt av kriget i sin plånbok och i sitt vardagsliv.

I stället är det fattigare, mer perifera delar av landet som i första hand får bära krigets kostnader när priserna för basvaror skjuter i höjden. Nya soldater till fronten rekryteras också lättast från områden där arbetslösheten är hög och lönerna låga, knappast från Moskva eller Sankt Petersburg.

Centralmakten i Moskva och Vladimir Putin personligen har dock hittills varit skickliga på att lägga skulden för alla problem på de lokala ledarna. Det ingår dessutom i de lokala ledarnas jobb att vara syndabockar. Så länge denna konstruktion fungerar kan inga lokala protester hota maktpyramidens topp.

Ju mer resurser som går till kriget i Ukraina, desto mindre pengar finns det dock att avvara till allt annat. Skulle det visa sig att centralmakten inte längre har kapacitet att snabbt rycka ut för att slå ner protester var som helst i världens största land, då har de regionala ledarna problem.

Där är vi dock ännu inte. Protesterna är få och små. Inget tyder på att några regionala ledare eller delar av den ryska våldsapparaten skulle vara på väg att byta sida. Ryssland faller inte sönder nu.

Sydsvenskan 2023-01-18

Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.

Ett svar på ”Kan Ryssland falla sönder?”

Ryssland är ju ett kolonialt land, skillnad från UK och andra är att allt sitter I hop och att Ryssarna lyckats utplåna många av de 150 folk och språk som fanns, och infiltrera områden där nu Ryssar är i majoritet.

Lämna ett svar