Ägg i ögat stoppade inte ryska flottan

Rökbomber i plenisalen. Foto: Ukrainska PravdaRegeringssidans ledamöter övernattade i ukrainska parlamentets plenisal för att försvara talarstolen. Ett rått ägg träffade talmannen Volodymyr Lytvyn rätt i ögat, men inget kunde stoppa beslutet. Ryska flottan stannar i Ukraina till 2042.

Den 28 maj 2017 var ett heligt datum för ukrainska politiker. Den dagen skulle de sista resterna av den ryska Svartahavsflottan lämna marinbasen Sevastopol på Krimhalvön.

Förra veckan tog Ukrainas nya president Viktor Janukovytj alla på sängen, när han undertecknade ett nytt avtal med sin ryska kollega Dmitrij Medvedev. Flottan får stanna till år 2042, och i utbyte får Ukraina en generös rabatt på rysk naturgas.

Den förre presidenten Viktor Jusjtjenko sade att man kan elda med halm om det är vad som krävs för att bevara självständigheten. Förre premiärministern Julia Tymosjenko anklagade Janukovytj för landsförräderi.

Inför tisdagens omröstning planerade den för en gångs skull förenade oppositionen att blockera parlamentets talarstol för att stoppa ratificeringen avtalet, men regeringssidan hann före. De hade övernattat i plenisalen, och bildade en kedja för att försvara talarstolen när oppositionen på morgonen rusade in.

Trots våldsamma slagsmål och eldunderstöd från äggkastare lyckades oppositionsrepresentanterna inte inta talarstolen. Talmannen Volodymyr Lytvyn träffades med ett ägg i ögat innan väktare rusade fram med en handduk och två svarta paraplyer för att skydda honom.

Därefter försökte oppositionen tvinga honom att utrymma salen genom att avlösa två rökgranater. I stället inledde Lytvyn, som knappt syntes bland rökmolnen, en votering om flottavtalet.

Avtalet godkändes med tio rösters marginal. Därefter godkändes även budgeten för innevarande år med regeringskoalitionens röster, medan oppositionen marscherade ut. Utanför parlamentsbyggnaden hade tusentals demonstranter samlats för att visa sitt ogillande.

Avtalet godkändes ungefär samtidigt även i ryska parlamentet. Där hade ingen något emot avtalet, men Vladimir Zjirinovskijs så kallade Liberaldemokratiska parti ville ändå inte rösta för. Zjirinovskij tyckte inte att det var någon idé, eftersom de otillförlitliga ukrainarna ändå inte skulle följa avtalet. Duman godkände avtalet med 410 röster för och ingen däremot. Zjirinovskij och hans 39 partikamrater deltog inte i omröstningen.

Gas för bas räddar Ukrainas ekonomi

Talmannen Volodymyr Lytvyn skyddas mot äggkastning. Foto: Ukrainska PravdaEgentligen är ingen militärbas i världen är värd så här många miljarder, säger Vladimir Putin. Ändå betalar han gärna, och avtalet är populärt i Ryssland. Äran och självständigheten kan inte mätas i pengar, tycker ukrainska oppositionen, som hellre vill elda med halm än ha ryska basen kvar.

Anders Åslund, vad betyder avtalet för Ukrainas ekonomi?

– Nu får Ukraina 2,5 miljarder dollar per år för basen, i stället för 98 miljoner. Det är en väldig ekonomisk vinst. Även om Ukraina också får något lägre pris för gastransiten motsvarar vinsten ungefär 2 procent av bruttonationalprodukten.

Vad innebär avtalet för vanliga ukrainare?

– Jag tror att det här avtalet kommer att bli populärt, eftersom den ger stora ekonomiska vinster. Budgetunderskottet minskas och energipriserna behöver inte höjas så kraftigt, regeringen behöver inte genomföra så djupa reformer som i annat fall hade varit nödvändiga.

Vad innebär avtalet för Ryssland?

– Alltihop betalas med att exportskatten för gas tas bort för de här leveranserna. Jätteföretaget Gazprom förlorar inget, skattebetalarna står för notan. Trots det höga priset är avtalet mycket populärt i Ryssland. Det här är en bra lösning för Ukraina ekonomiskt och för Ryssland politiskt. Ryska experter säger att Sevastopolbasen inte har någon som helst militär betydelse. Det enda är att man hindrar att USA och Nato kommer in i stället.

Vad betyder det här för rysk gasexport vidare genom Ukraina?

– Det här säkrar gastransiten genom Ukraina, och det är bra för bägge sidor. Ukraina får något lägre pris för transiten. En viktig aspekt är att den planerade gasledningen South Stream inte alls längre är lika attraktiv för Ryssland. Det blir billigare och säkrare att exportera gas genom Ukraina. South Stream framstår som än mer olönsam och onödig. Det har varit ett stort ukrainskt intresse att slippa den ledningen och ha kvar den ryska gasexporten genom Ukraina.

Jakob Hedenskog, vilken betydelse har marinbasen i Sevastopol för Ryssland?

– På sovjettiden fanns där ett tusental fartyg. Flottan delades sedan mellan Ryssland och Ukraina. Ukraina fick de sämsta fartygen, sedan fick Ryssland köpa loss en del. Mycket har fått skrotas, och nu har Ryssland ett fyrtiotal fartyg kvar, däribland ett flaggskepp, kryssaren Moskva, och ett antal mindre fartyg som patrullbåtar, minröjare och amfibiefartyg. Den militära betydelsen är begränsad.

Vad kan flottan användas till?

– Under Georgienkriget 2008 mobiliserade man inom ett dygn och sänkte ett antal georgiska fartyg. Den operationen lyckades över förväntan, men den georgiska marinen är å andra sidan inte speciellt stark.

Skulle Nato eller USA kunna ta över basen om Ryssland lämnade den?

– Från rysk sida har man befarat att basen skulle kunna fyllas med Natofartyg, men enligt Montreuxkonventionen kan stater som inte har egen Svartahavskust bara ha begränsat tonnage där i upp till 21 dagar. Det ser ut att hindra en permanent Natobas.

Varför kan inte flottan flyttas till ryskt territorium?

– Sevastopol är en den bästa naturliga hamnen, i hamnen Novorossijsk på ryska sidan krävs det stora muddringsarbeten för att få plats med större fartyg. Men framför allt är det en viktig symbolfråga att ha kvar flottan i Sevastopol där den funnits sedan 1783. Flottans närvaro är också ett sätt att visa att Ukraina inte är helt oberoende av Ryssland.

Anders Åslund är professor i nationalekonomi, nu verksam vid Peterson Institute for International Economics i Washington. Jakob Hedenskog är forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, för närvarande verksam vid University of Toronto i Kanada.

Något kortare versioner av texterna publicerades i Sydsvenskan 2010-04-28

Mer på temat:

Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.

2 svar på ”Ägg i ögat stoppade inte ryska flottan”

Putin har tydligen föreslagit att Gazprom och det ukrainska statliga gasbolaget Naftogaz ska “slås samman”. http://lenta.ru/story/gazplusnaft/ Förslaget uppfattades Jag har svårt att se vad Ukraina skulle ha att vinna på en sådan affär.

Stängt för kommentering.