Turkmenistans store ledare och president på livstid, Saparmurat Nijazov, är borta. Efter sig lämnar han ett oräkneligt antal avbilder av sig själv i form av jättelika statyer och enorma banderoller. Till sin efterföljare lämnar han också ett land med enorma gastillgångar och en utarmad, vettskrämd befolkning.
Saparmurat Nijazov – som ville bli kallad för Turkmenbasji, ”alla turkmeners ledare” – blev partiledare i det då sovjetiska Turkmenistan 1985, samma år som Michail Gorbatjov tog över hela landet. Sedan 1991 har han styrt sitt självständiga land som en förläning. Han lät sig väljas till president på livstid och införde en personkult av sällan skådat slag.
De otaliga statyerna, varav den största dessutom roterade efter solen, var bara toppen på isberget. Saparmurat Nijazov lät döpa om både månader och veckodagar efter sig själv och sina familjemedlemmar. Den statliga, hårt censurerade tv-kanalens logotyp var ett porträtt av den store ledaren i profil. När undersåtarna tittade på tv sneglade den store ledaren alltid tillbaka från översta högra hörnet av tv-rutan.