Det ukrainska parlamentet har meddelat att landet provisoriskt slutar att observera ett antal bestämmelser i två viktiga människorättsavtal. Undantagen ska gälla “tills den ryska aggressionen helt har upphört”.
Medan den väpnade konflikten pågår anser Ukraina sig inte bundet av ett antal artiklar i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter samt Europakonventionen. De nämnda artiklarna reglerar bland annat häktningstid, rättegång och skydd av privatliv. Beslutet, som har kritiserats av oppositionen och en del människorättsaktivister, är en del i strävandena att ge de rättsvårdande myndigheterna större befogenheter utan att införa formellt krigstillstånd, något som Ukraina hittills av olika anledningar har velat undvika.
Den formella anledningen till beslutet är att det ukrainska parlamentet tidigare gett tillstånd till myndigheterna att personer som misstänks för terrorbrott och har gripits i ett område där en antiterroroperation pågår (i praktiken krigszonen i östra Ukraina) kan hållas frihetsberövade utan häktningsförhandling under 30 dagar i stället för de 72 timmar som avtalen tillåter. Dessutom kan beslut om häktning i antiterrorzonen nu fattas av åklagare utan närvaro av domare, vilket inte heller är tillåtet enligt gällande människorättsavtal.
I praktiken innebär undantagen att ukrainska medborgare nu inte kan vända sig till Europeiska människorättsdomstolen om de anser att deras rättigheter har kränkts, ifall de påstådda kränkningarna faller under de paragrafer som Ukraina nu har undantagit sig från.
När det gäller FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter har Ukraina undantagit sig från artikel 9 som förbjuder godtyckligt gripande eller frihetsberövande, från artikel 12 som ger alla som lagligen befinner sig inom en stats territorium att röra sig fritt där, från artikel 14 som handlar om domstolsförfarande och misstänktas rättigheter samt från artikel 17, som handlar om skyddet av privatliv, hem och korrespondens.
När det gäller Europakonventionen har Ukraina meddelat att man helt eller delvis undartar sig från artikel 5 (rätt till frihet och säkerhet) som definierar förutsättningarna för lagligt frihetsberövande, artikel 6 (rätt till rättvis rättegång) som bland annat stipulerar att anklagade ska betraktas som oskyldiga tills skulden lagligen fastställts, samt från artikel 8 (rätt till skydd för privat- och familjeliv) som bland annat handlar om brevhemligheten.
Mer på temat:
- Parlamentets meddelande om beslutet på engelska
- KHPG – Ukraine’s laws for military zone criticized
- Amnesty – Breaking Bodies: Torture and Summary Killings in Eastern Ukraine
- Проект Постанови про затвердження Заяви Верховної Ради України “Про відступ України від окремих зобов’язань, визначених Міжнародним пактом про громадянські і політичні права та Конвенцією про захист прав людини і основоположних свобод”
- DW – Правозахисники: закони в зоні АТО довели свою неефективність
- Корреспондент – Рада узаконила нарушения прав человека в зоне АТО
- HS – Ukraina ilmoitti lopettavansa merkittävien ihmisoikeussopimusten noudattamisen
Ett svar på ”Ukraina gör avsteg från människorättsavtal”
“som har kritiserats av oppositionen och människorättsaktivister”. Av människorättsaktivister – onekligen. Men av “oppositionen”? Vilken opposition? Knappast Ljasjko eller Tiahnyboks nationalistparti va? Oppositionsblocket kan förstås ha kritiserat det, men jag har svårt att kalla Oppositionsblocket för någon reell opposition – deras inflytande på ukrainsk politik är väl att jämföra med Jabloko i Ryssland.. Så att det skulle finnas någon kraftig opposition mot de här åtgärderna har jag svårt att tänka mig. Tvärtom verkar det finnas en bred samsyn hos partierna om att det är det enda rätta. Samma sak med “historielagarna”, förbudet av rysk film mm. Klubbas bara igenom utan egentlig debatt. Jag säger inte att det är en demokratisk brist i sig – folket har ju trots allt röstat fram de här politikerna – men utvecklingen oroar mig. Det verkar som att man vill flytta fokus från landets verkliga problem.