En svart dag på väg mot mörkare tider

Fredagen den 2 maj blev den svartaste dagen i Ukraina sedan blodbadet i Kiev den 20 februari. Det som hände var en stegvis, okontrollerad upptrappning av våld, som skedde medan polisen i huvudsak hjälplöst såg på. Båda sidor har del i skulden, och varje dödsoffer gör det svårare att lösa konflikten på fredlig väg.

Fackföreningshuset brinner. Foto: Napaki.livejournal.com
Tältlägret brinner. Foto: Napaki.livejournal.com

Fredagen den 2 maj blev den svartaste dagen i Ukraina sedan blodbadet i Kiev den 20 februari. Då dödades minst 88 människor, de flesta skjutna av uniformerade prickskyttar, varav många verkar ha hållit hus i den ukrainska säkerhetstjänstens högkvarter.

Massakern i Kiev ledde till att president Viktor Janukovytj tvingades fly landet, men han har fortsatt att hävda att det var någon annan som hade ansvar för prickskyttarnas agerande, oklart vem.

Ännu svårare blir det att slå fast vem som har det största ansvaret för fredagens katastrof i Odessa som ledde till sammanlagt 43 dödsoffer. De flesta var rysksinnade separatister, som kvävdes till döds under en anlagd brand i fackföreningarnas palats som de ockuperat, men det även demonstranter som stödde regeringen i Kiev som sköts ihjäl.

Det som hände i Odessa var en stegvis, okontrollerad upptrappning av våld, som skedde medan polisen i huvudsak hjälplöst såg på. Händelseförloppet är mycket oroväckande, eftersom det är en försmak av vad som i värsta fall kan hända i mycket större skala, och eftersom det lett till att hatet mellan Rysslandsvännerna och regeringsanhängarna blivit än mer oförsonligt.

Allt fick sin början i vad som skulle vara en demonstration till stöd för Ukrainas enighet. Demonstrationståget angreps av Rysslandsvänner med tillhyggen och skjutvapen. Minst en demonstrant dödades. Kravallpolisen gjorde inget för att gripa de maskerade, beväpnade männen, utan verkade snarast skydda dem.

Men till skillnad från andra gånger, då välorganiserade och beväpnade Rysslandsvänner med lätthet lyckats skingra sina motståndares demonstrationer, gick något snett. Denna gång fanns det en stor grupp militanta fotbollssupportrar bland demonstranterna, och de lyckades driva Rysslandsvännerna på flykt.

Det attackerade demonstrationståget hade förvandlats till en våldsam mobb som förföljde Rysslandsvännerna till deras tältläger utanför fackföreningarnas palats och satte eld på tälten. Deras motståndare barrikaderade sig inne i palatset, och där hade det kunnat sluta.

Men Rysslandsvännerna hade skjutvapen, och från palatsets tak började det skjutas i riktning mot folkmassan utanför. På videoupptagningar från platsen syns det tydligt hur folkmassan plötsligt flyr undan skotten.

Snart kastades det molotovcocktails i båda riktningar, och kort därefter var byggnaden i lågor. Eldsvådan verkar ha börjat på flera ställen samtidigt, även relativt högt upp i byggnaden.

Och sent på fredagskvällen träffade journalisten Howard Amos en man och kvinna som hade kommit ut för att se vad som pågick. På gatan hittade de sin 17-årige sons döda kropp.

Det är omöjligt att fastställa vem som har störst skuld i det inträffade, och även om det hade gått, kommer ingen av sidorna i konflikten att låta sig övertygas. I stället lägger båda sidor återigen hela skulden på de andra, och hatet bara ökar.

Skärmavbild 2014-05-04 kl. 10.31.15Den värsta hatpropagandan sprids fortfarande av rysk stats-tv, vars reportageteam dessutom på ett märkligt sätt ofta verkar vara på plats precis innan våldsamma sammandrabbningar inträffar. Det är uppenbart att det officiella Ryssland har gjort sitt bästa för att skapa kaos i Ukraina, kanske för att stoppa det planerade presidentvalet, kanske för att till slut roffa åt sig ännu en bit av grannlandet.

Men inte heller den ukrainska sidan är helt oskyldig. Dagens bottennotering går till parlamentsledamoten och borgmästarkandidaten Lesia Orobets, som kallade händelserna i Odessa för en storseger.

“Coloradobaggarna har förintats”, skrev hon på Facebook. Öknamnet syftar på separatisternas svartröda Georgsband, en ryskpatriotisk symbol för segern i andra världskriget. Så lade hon till en bild på sig själv, med ett gevär i handen.

Varje dödsoffer ökar hatet och gör det svårare att lösa konflikten på fredlig väg. Det är lätt att sätta i gång en våldsspiral i politiska syften, men mycket svårare att få slut på våldet. Och om det hänger ett gevär på en parlamentsledamots Facebooksida är risken stor att den snart kommer till användning.

En kortare version av texten publicerades i Sydsvenskan 2014-05-04

Mer på temat:

Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.

5 svar på ”En svart dag på väg mot mörkare tider”

Där står alltså: “Фашистскую гадину надо давить в собственном гнезде! Надо вводить войска- защитить наших братьев и остановить бандеровцев- фашистов!”

Ungefär: “Fascistkräken måste förintas i deras bo! Man måste skicka in trupper, försvara våra bröder och stoppa Bandera-fascisterna!”

Sådant skrivs massvis på sociala medier i Ryssland just nu. Mycket jämförelser med Auschwitz och judeförintelsen också. Men det är onekligen intressant att författaren till just detta inlägg är talman i ryska parlamentets överhus. Å andra sidan – parlamentet har inget att säga till om.

Jaha, skall vi tävla i bottennapp?

Ukrainsk parlamentsledamot, medlem av Svoboda: “Bravo Odessa! [..] Låt de jävlarna brinna i helvetet!”
https://www.facebook.com/IrynaFarion/posts/779547015391702?fref=nf

Sotnik Mykola skjuter mot fönstren medan folk brinner inne:
https://www.youtube.com/watch?v=ypnu0vteNto

Folk som precis fallit/hoppat ut från fönstren blir slagna med påkar (börjar ca 5 sekunder in i klippet)
https://www.youtube.com/watch?v=SbeUmpQ_4nU

Efter mordbranden var det en påfallande glad och uppsluppen stämning på torget utanför. Nationalister sjöng och ropade sitt “Slava Ukrainy!”. Allra gladast var de när skadade som överlevt branden släpades förbi, så att de fick chansen att puckla på dem (06:30). När den första släpats förbi och nästa dröjer så kan de inte bärga sig, så de börjar skandera “Nästa! Nästa!”:
http://youtu.be/fBmerHhDqA0

Pratet från myndigheterna om en “utredning” är uppenbarligen skitsnack. Vid en seriös utredning borde man rimligen spärra av brottsplatsen för att säkra så mycket bevis som möjligt. Men här har de istället öppet hus, så att allmänheten kan gå omkring och rota bland allt, trampa i blodpölarna:

http://youtu.be/lSaGbK8pjik
http://youtu.be/gJ1GYgBr35o

Det är rätt uppenbart att en del av de döda inte dog av branden, utan blev ihjälslagna. Se blodpölen vid ca 03:35 som ett exempel:
http://youtu.be/WTohE5gCxd4

Men jag vet, allt är förstås Rysslands fel och varje antydning om skuld hos Kievvännerna är “rysk propaganda”, och givetvis är alltihop “rysk aggression”, och “Putin destabiliserar Ukraina”, osv, osv, Låt inte mig störa med dessa små filmer, utan fortsätt bara mala propagandakvarnarna.

Oavsett om du är medveten om det eller inte så är du själv del i Kremls propagandaapparat när du sprider denna ensidiga bild av händelserna. Motståndarsidan sprider bara filmer på beväpnade ryska separatister som står bakom polisens rygg och skjuter på folkmassan.

Som jag skrev så har båda sidor skuld i den katastrof som inträffade i Odessa, men ingendera sidan vill acceptera sin del av skulden.

På båda sidor finns individer som gjort sig skyldiga till förfärliga brott. På båda sidor finns oskyldiga offer.

Det finns också exempel på att majdananhängare försökte och faktiskt lyckades rädda människor ur det brinnande huset. Men ju fler dödsoffer det blir, desto svårare blir det för båda sidor att se motståndarna som individer. Med hjälp av enögd propaganda närmar vi oss därför steg för steg katastrofens rand.

Stängt för kommentering.