Farliga frågor i Vitryssland

Mer än var tredje vitryss säger sig stödja protesterna mot Aleksandr Lukasjenko. Ändå var det bara ett knappt tusental som på lördagen trotsade regnet i Minsk för att demonstrera. Många är skrämda av de hårda straff som demonstranter dömdes till efter presidentvalet i december.

Redan två dagar före lördagens demonstration greps sociologen Oleg Manajev, vars senaste undersökningsresultat inte är trevlig läsning för Lukasjenko.

Den totala ekonomiska krisen i Vitryssland har lett till att den vitryska rubeln har rasat och befolkningen förlorat hälften av sina inkomster. Inflationen ligger kring 60 procent. Vem är det då som bär skulden för situationen? Det var den farliga frågan Oleg Manajevs förbjudna opinionsinstitut NISEPI (engelsk förkortning: IISEPS) ställde i en omfattande enkätundersökning.

Av de tillfrågade anser 88 procent att landet befinner sig i en ekonomisk kris, och 61 procent anser att president Aleksandr Lukasjenko är personligen ansvarig för krisen. 44 procent lägger ansvaret på regeringen. Stödet för Lukasjenko har på nio månader störtdykt från 53 till 20 procent. Så lågt har stödet aldrig varit under de 17 år Lukasjenko suttit vid makten.

På torsdagseftermiddagen var Oleg Manajev inbjuden till polska ambassaden i Minsk, där han skulle berätta om sina undersökningsresultat för den samlade diplomatkåren i den vitryska huvudstaden, precis som han gör varje kvartal. Men denna gång kom han aldrig fram.

När han närmade sig den polska ambassaden stoppades han av en sergeant i polisens specialstyrka OMON, som meddelade att han var gripen för identitetskontroll. När Manajev hade visat sina id-handlingar tillkallade OMON-sergeanten förstärkning. Först fördes Manajev till polisens rum på närmaste tunnelbanestation, därifrån kördes han till en polisstation. Under tiden bevakades han av två tungt beväpnade vakter.

MinskPå polisstationen uppehölls han med meningslösa frågor i ytterligare två timmar. När han frågade vad det handlade om fick han veta att han hade gripits för kontroll av identitet och att polisen har rätt att hålla honom inlåst utan annan anledning i tre timmar. När han då undrade varför just han hade tagits för identitetskontroll fick han veta att det stod i ordern att just han skulle gripas. En vän av ordning skulle kanske fråga varför man då behövde kontrollera hans identitet, när det redan var väl känt vem han var, men på sådana frågor får man inget svar i Vitryssland.

Exakt 2 timmer och 55 minuter efter gripandet släpptes Oleg Manajev på fri fot. Förmodligen var hela operationens syfte inte bara att stoppa mötet med diplomatkåren, utan också att skrämma honom till tystnad, men det kommer knappast att lyckas. Redan för sex år sedan förbjöds hans oberoende opinionsinstitut, och när jag då träffade honom i Minsk hade han en handbok om en arrestants rättigheter i Vitryssland på sitt skrivbord. Påtryckningarna har varit hårda, men de har hittills inte stoppat honom och hans medarbetare från att fortsätta arbetet.

Att skrämma vanliga vitryssar är dock lättare, och därför kan man undra om alla de som i opinionsundersökningar säger sig stödja Aleksandr Lukasjenko verkligen gör det. Därför är också den färska stödsiffran på 20 procent snarast en överdrift. Men även om allt fler vitryssar nu vågar säga att de inte stödjer Lukasjenko är det ytterst få som vågar visa det öppet.

Enligt undersökningen som Oleg Manajev skulle ha presenterat på polska ambassaden stödjer 35 procent av vitryssarna kravet på Lukasjenkos omedelbara avgång, och hela 37 procent säger sig stödja de regelbundna protestaktioner som en grupp vitryska nätaktivister organiserat under de senaste månaderna. I verkligheten var det dock bara ett knappt tusental Minskbor som på lördagen tog sig ut på gatorna för att protestera, trots att protestaktionen förberetts i flera veckor.

Till skillnad från tidigare demonstrationer var det bara ett fåtal deltagare som greps denna gång, kanske på grund av påtryckningar från väst. Sedan början av augusti har dessutom sammanlagt 25 politiska fångar frigetts i Vitryssland, också det säkert ett resultat av diplomatiska kontakter. Men fortfarande sitter bland andra två presidentkandidater och ordföranden för människorättsorganisationen Vjasna fängslade. Dessutom är flera personer, däribland två presidentkandidater, dömda till villkorliga domar, vilket innebär att de riskerar att fängslas igen när som helst.

Mer på temat:

Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.