SEB hjälper fängsla Lukasjenkos motståndare

Den kända vitryska människorättsaktivisten Ales Beljatskij (vitr. Bjaljatskij) greps av polis på torsdagskvällen och anklagas nu för grovt skattebrott som kan bestraffas med upp till sju år i fängelse.

Gripandet blev möjligt eftersom två banker i Litauen, det svenskägda SEB och det norskägda Nord Bankas, lämnat över uppgifter om Beljatskijs och andra vitryska regimkritikers bankkonton för vidare befordran till vitryska åklagarmyndigheten.

Litauiska justitieministeriet förmedlade begäran men hävdar nu att bankerna kunde ha vägrat att lämna ut information. Enligt justitieministeriet fick bankerna bara en “rekommendation” att överlämna kontouppgifterna. Förklaringen verkar något sent påkommen, och även om den stämmer går det knappast att flytta över hela ansvaret till bankerna, som till skillnad från litauiska regeringen kanske inte kan förväntas känna till namnen på de mest kända människorättskämparna i grannlandet.

Ales Beljatskij är ordförande för Vjasna, en av de mest kända människorättsorganisationerna i Vitryssland. Vjasna likviderades officiellt av myndigheterna redan 2003, med hjälp av en ny lag som starkt begränsar medborgarorganisationernas arbete.

Trots det har organisationen fortsatt att dokumentera det politiska förtrycket i Vitryssland. Aktivisterna har öppet trotsat paragraf 193 i den vitryska brottsbalken, som gör det olagligt att arbeta i en organisation som inte är registrerad.

I februari fick Ales Beljatskij en officiell varning om att han kan åtalas för brott mot paragraf 193 om han inte upphör med sin verksamhet. Straffet är upp till två år i fängelse.

Både Beljatskij och hela styrelsen för människorättsorganisationen Vjasna meddelade då öppet att de tänker fortsätta att arbeta för mänskliga rättigheter. Hotet mot Vjasna fick viss internationell uppmärksamhet, och myndigheterna valde att inte åtala Beljatskij för brott mot paragraf 193.

I stället anklagas han nu för skattebrott, eftersom hans litauiska bankkonto har använts i Vjasnas verksamhet, bland annat för att kanalisera stöd till politiska fångar. Organisationen kan inte öppna ett eget bankkonto, eftersom den saknar officiell registrering.

Vitryska åklagarmyndigheten har allså officiellt begärt och fått information både om Beljatskijs och flera and­ra regimkritikers bankkonton i Litauen, något som kan göra det möjligt att åtala fler personer för skattebrott.

Det är okänt vilka andra regimkritikers bankinformation som överlämnats till vitryska åklagarmyndigheten. Beljatskijs kollega och Vjasnas vice ordförande Valentin Stefanovitj menar att det hela är ett ödesdigert misstag från de litauiska myndigheternas sida.

Informationen ska enligt Valentin Stefanovitj ha lämnats över i mars. I början av juni kallades Stefanovitj och Beljatskij till vitryska skattemyndigheten, där de fick se sina egna kontoutdrag från SEB och Nord Bankas. Skattemyndigheten räknade alla medel som fanns på dessa konton som privat, odeklarerad inkomst, och båda misstänks nu för skatteflykt. Brottsutredning har dock än så länge inletts bara mot Ales Beljatskij.

Enligt Stefanovitj var det han själv som hade konto hos SEB. Han är på fri fot och var åtminstone nyligen i Vilnius där han höll en presskonferens. Den fängslade Beljatskij uppges ha haft sitt konto hos Nord Bankas.

Litauen har sedan 1992 ett avtal med Vitryssland om utbyte av rättslig information. Bankinformation lämnas över vid brottsmisstanke utan att kontoägare informeras. Efter det att Beljatskij greps avbröt Litauen tills vidare allt utbyte av bankinformation med Vitryssland.

Litauens vice justitieminister Tomas Vaitkevičius fördömde i radio Svaboda Vitrysslands sätt att använda informationen i politiskt syfte som “rättsvidrigt”, men hävdade som sagt samtidigt att bankerna hade kunnat vägra att avslöja kontouppgifterna.

Litauens utrikesministerium har i sin tur förklarat, att ministeriet redan i juni uppmanade alla berörda litauiska myndigheter att inte ge sina vitryska motparter sådan information som skulle kunna användas mot oppositionen. Då var å andra sidan skadan redan skedd, om det stämmer att kontouppgifterna överlämnades till Vitryssland redan i mars.

UPPDATERING: SEB kommenterar i Sydsvenskan. Säger inte mycket, men dock att man aldrig lämnar ut kontoinformation utan begäran från domstol, vilket i så fall motsäger litauiska vice justitieministerns märkliga påstående om att bankerna själva kunde välja om de ville lämna ut information.

Mer på temat:

Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.

4 svar på ”SEB hjälper fängsla Lukasjenkos motståndare”

Utmärkt att du skrivit om detta i Sydsvenskan!

Att litauiska myndigheter och SEB skyller på varandra förvånar inte direkt med tanke på hur pinsamt det är att gå i diktaturens ärenden. Tyvärr hopplöst för utomstående att med de få tillgängliga uppgifterna avgöra vem som är mest skyldig.

En intressant text på temat finns att läsa hos The Economist:

http://www.economist.com/blogs/easternapproaches/2011/08/lithuania-and-belarus

Economist har dock inte riktigt koll på vem som hade konto var.

Enligt följande på litauiska Delfi (på ryska) kunde bankerna ha vägrat, då hade saken eventuellt gått till domstol. Nu var det bara en rekommendation från justitieministeriet. Stämmer det så pratar SEB:s pressansvarige i nattmössan. Vilket givetvis inte fråntar huvudansvaret från litauiska regeringen.

http://ru.delfi.lt/news/politics/litva-priostanavlivaet-predostavlenie-pravovoj-pomoschi-belarusi.d?id=48291257

Ny information: enligt litauisk tidning lämnade den norska banken över kontouppgifterna utan vidare, medan SEB först sade nej och krävde domstolsbeslut. Efter order från domare lämnade de informationen till litauiska justitieministeriet, som sedan skickade uppgifterna till Vitryssland. Stämmer detta så faller ingen skugga över SEB, till skillnad från norska banken och litauiska ministeriet.

Länk på ryska, Interfax:

http://www.interfax.by/news/belarus/96564

Stängt för kommentering.