Etikett: Prigozjin

  • Rysk statsvetare: ”Upproret kunde ha lyckats”

    Rysk statsvetare: ”Upproret kunde ha lyckats”

    Vladimir Gelman är professor i rysk politik vid Helsingfors universitet sedan 2012. Fram till 2022 var han även professor vid Europeiska universitetet i Sankt Petersburg. Foto: Kalle Kniivilä.

    Den viktigaste lärdomen av Jevgenij Prigozjins och Wagnergruppens myteri i midsommarhelgen är att den ryska statsapparaten inte fungerar. Det säger den ryske statsvetaren Vladimir Gelman som nu arbetar vid Helsingfors universitet.

    – Prigozjin hade av staten fått enorma resurser som han använde för att stärka sina positioner. Om han hade kunnat avsätta ledningen för försvarsministeriet hade han i förlängningen efter ett tag kunnat göra anspråk på att flytta undan Putin.

    Det fanns en reell möjlighet för Prigozjins upptåg att lyckas, eftersom ingen gjorde motstånd. Försvarsminister Sjojgu, som själv inte ens har gjort lumpen, är hatad inom militären, säger Vladimir Gelman.

    – Om planen verkligen var att gripa Sjojgu som kom till Rostov några timmar innan kolonnen sattes i rörelse så hade det kunnat lyckas. Sjojgu har ingen större egen livvakt. Militären skulle knappast göra något för honom, de gjorde ju inget när Wagnergruppen intog Rostov.

    Ändå var Prigozjins tilltag inget regelrätt försök till statskupp, menar Gelman. Snarare kan det jämföras med den typ av militära uppror som ofta sker i olika afrikanska länder, säger han.

    – Det är länder som Prigozjin mycket väl känner till från sin tidigare verksamhet, och där är det inte så ovanligt att trupper gör uppror när de exempelvis inte får betalt. I Europa har vi knappt sett något liknande sedan 30-åriga kriget på 1600-talet.

    Att situationen kunde uppstå och utvecklas så långt som det gjorde visar helt enkelt att Ryssland inte fungerar som en modern europeisk stat, anser Vladimir Gelman.

    – Man kan inte lägga ut hela statens verksamhet på entreprenad, men här har en utomstående aktör tilldelats enorma befogenheter och stora mängder vapen. En person som inte kontrolleras av statens strukturer har kunnat komma överens om något med Putin och fått fullständig handlingsfrihet.

    I en fungerande modern stat är det omöjligt att föreställa sig att någon helt i strid med gällande lagar skulle få möjlighet att åka runt och värva legosoldater på fängelser, bygga upp sin egen armé och tilldelas tunga vapen, säger Gelman.

    – Det är inte så moderna stater fungerar.

    Statens svaghet blottlades när Prigozjin trots order vägrade att underordna sig försvarsministeriet.

    – Det som hände visade att den ryska staten var helt oförberedd. Ingen gjorde motstånd, ingen hindrade honom. Hade han velat så hade Wagnertrupperna kunnat ta sig hela vägen till Moskva. Varken polisen eller nationalgardet ens försökte stoppa räden. Det var helt enkelt ingen som ville försvara makthavarna.

    De vanliga medborgare som tog sig ut på gatorna i Rostov var snarast på Prigozjins sida, säger Gelman.

    – Vi såg ingen som av egen vilja skulle ha varit beredd att försvara den officiella ordningen. När order hade getts så började olika byråkrater uttala sig till stöd för Putin och skälla ut Prigozjin, men det var ingen som själv tog initiativ till stöd för regimen. Det är så klart ett mycket allvarligt tecken på statens misslyckande.

    Ett ytterligare tecken på statsmaktens svaghet är att upprorsmakaren Prigozjin nu av allt att döma tillåts fritt resa runt i Ryssland. Han uppges även ha återfått miljardbelopp i kontanter som beslagtogs i samband med upprorsförsöket.

    En anledning till att Putin inte vill slå ner hårt på Prigozjin kan vara att han har stöd bland militären, tror Vladimir Gelman.

    Jevgenij Prigozjin i ett av sina många videoframträdanden där han regelbundet kritiserade den ryska försvarsledningen.

    – Försvarsminister Sjojgu och generalstabschefen Gerasimov hatar honom så klart. Men på divisionschefsnivå är det fullt möjligt att han har stöd, och det finns risk att deras lojalitet skulle kunna undergrävas.

    Allt tyder på att Putin nu försöker återupprätta balansen mellan statens olika, konkurrerande säkerhetsstrukturer som ska hålla varandra i schack.

    – När allt fungerade handlade det om att söndra och härska. När kontrollen förlorades hotade allt att rasa.

    Än så länge är det omöjligt att veta om balansen kan återställas eller om ett nytt uppror väntar runt hörnet.

    – Vi vet ju inte vad som pågår i olika personers huvuden. Men det är en risk som hotar alla självhärskare, särskilt vid motgångar. Och man har inte uppnått de mål som sattes upp när krigshandlingarna inleddes för ett och ett halvt år sedan. Man kommer knappast heller att uppnå målen, och problemen hopar sig.

    Sydsvenskan 2023-07-09

  • Putin verkar helt enkelt ha blivit tagen på sängen

    Putin verkar helt enkelt ha blivit tagen på sängen

    Wagnertrupper lämnar Rostov efter upproret. Foto: Fargoh.

    Vad var det egentligen som hände?

    Jevgenij Prigozjin och Vladimir Putin känner varandra sedan mer än tjugo år. När den ryska aggressionen i Ukraina inleddes 2014 byggde Prigozjin med Putins goda minne och i strid med rysk lag upp Wagnergruppen, en privatarmé som kunde användas i väpnade konflikter på olika håll i världen när det var nödvändigt att förneka direkt rysk inblandning.

    Resurser till gruppens verksamhet (och Prigozjins ficka) kom från försvarsministeriets budget, vilket försvarsministeriets ledning naturligtvis aldrig har gillat. När kriget i Ukraina våren 2022 inte visade sig gå enligt plan fick Wagnergruppen, återigen i strid med rysk lag, tillåtelse att värva krigare i ryska fängelser.

    De senaste månaderna har konflikten mellan Wagnergruppen och det ryska försvarsministeriet stegvis trappats upp. När försvarsledningen för ett par veckor sedan krävde att Wagnergruppen och andra privatarméer skulle skriva under ett avtal med försvarsministeriet och underställa sig försvarsminister Sergej Sjojgus ledning vägrade Prigozjin.

    Efter ett flertal mycket aggressiva uttalanden, där Prigozjin krävde Sjojgus avgång, hävdade han i fredags till slut att Sjojgus trupper hade attackerat och dödat Wagnergruppens soldater. Han krävde återigen Sjojgus och generalstabschefen Valerij Gerasimovs avgång och meddelade att hans trupper nu skulle gå från ord till handling.

    Hade Wagnergruppen en reell chans att ta sig till Moskva?

    En del av Wagnergruppen hade sannolikt kunnat ta sig in i Moskva, men det är oklart vad de kunde ha uppnått där. Det mest oroande för Vladimir Putin var troligen att Prigozjins trupper utan problem kunde lämna sina positioner i det ockuperade sydöstra Ukraina, ta sig vidare till miljonstaden Rostov vid Don i södra Ryssland och marschera in i staden utan att möta motstånd.

    Inne i Rostov verkar Prigozjin ha lyckats inta både den militära flygplatsen och Rysslands södra militärdistrikts huvudkvarter, där han framförde sina krav till de högsta befälhavarna som fanns på plats. Prigozjins syfte med upproret var sannolikt att bevara Wagnergruppen som en av försvarsministeriet oberoende militär gruppering, för att själv kunna behålla sin position i dess ledning.

    Prigozjin hade uppenbart räknat med fortsatt stöd från Putin och från de delar av maktapparaten som fram till nu velat stötta Wagnergruppen som en motvikt till den ordinarie militären. När Vladimir Putin i sitt tv-tal på fredagen entydigt tog sin hand från Prigozjin ändrades kalkylen.

    Prigozjin har aldrig haft någon egen, oberoende maktbas. Wagnergruppen har alltid varit beroende av statlig finansiering och beskydd från maktens högsta kretsar. Han kan ha haft förhoppningar om att delar av militären skulle ansluta sig till upproret, men så skedde inte. Därför fanns det inga förutsättningar för ett fullskaligt inbördeskrig.

    Drog världen för stora växlar på detta? Var det överdrivet att jämföra händelserna med 1917?

    Den som först jämförde händelserna med 1917 var Vladimir Putin själv. Det är uppenbart att han tog det militära upproret på mycket stort allvar. Uppgifterna är än så länge osäkra, men sannolikt sköt Wagnergruppen ner flera ryska flygplan och helikoptrar.

    Den ryska militären verkar å andra sidan bland annat ha bombat en oljedepå i staden Voronezj, mitt emellan Rostov och Moskva. Syftet kan ha varit att göra det omöjligt för Wagnergruppen att använda bränslet för att köra vidare mot Moskva, även om agerandet verkar väldigt överdrivet.

    Stora delar av motorvägen mellan Rostov och Moskva stängdes för civil trafik, vilket resulterade i enorma bilköer. Personal från räddningstjänsten delade ut vatten till bilister som fastnat i köerna. Vägar mot Moskva grävdes av, skolavslutningar i Moskva ställdes in, Moskvabor uppmanades att inte röra sig på stan och alla anställda fick en extra ledig dag på måndagen för att hålla sig hemma.

    Vladimir Putin verkar helt enkelt ha blivit tagen på sängen av Prigozjins uppror och handlat i panik. Han tycks ha befarat att händelserna kunde leda till kaos och oreda inom militären på samma sätt som i slutskedet av första världskriget.

    Även om risken för ett fullskaligt inbördeskrig troligen var försumbar var dessa händelser det största hotet mot den ryska statens stabilitet sedan 1993, då Boris Jeltsin sköt sönder parlamentsbyggnaden i centrala Moskva för att kväsa ett väpnat uppror.

    Hur kunde Putin ändra sig så snabbt?

    Det är oklart om Vladimir Putin har ändrat sig eller vad han egentligen anser om det inträffade. Fram till lördagens tv-tal hade han i huvudsak försökt hålla sig i bakgrunden och undvika att öppet ta ställning i konflikten mellan Wagnergruppen och försvarsministeriet, även om han till slut hade antytt att alla privatarméer borde skriva avtal med försvarsministeriet så att alla soldater får tillgång till samma förmåner.

    Prigozjins myteri tvingade honom att hålla tv-talet där han satte ner foten och förklarade att de som reser sig mot försvarsledningen är förrädare. Detta var nödvändigt för att sända en signal till alla delar av maktapparaten om att han nu tagit sin hand från Wagnergruppen.

    Samtidigt fortsatte Putin uppenbarligen genom olika mellanhänder överläggningar med Prigozjin, som till slut fick ett erbjudande han accepterade. Den offentliga delen av avtalet, som den belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenko tog äran för, innebar att upprorsmakarna drar sig tillbaka och slipper straff. En del av Wagnersoldaterna kan komma att skriva avtal med försvarsministeriet, medan Prigozjin får någon sorts reträttpost i Belarus.

    Vad och vem som egentligen ligger bakom överenskommelsen är svårt att veta. Vad som nu händer med försvarsminister Sergej Sjogu och generalstabschefen Valerij Gerasimov – vars avgång Prigozjin krävde – blir en första fingervisning.

    Kan Putin pusta ut?

    Han kan pusta ut för tillfället, men hans ställning är gravt underminerad och mycket kan hända under de närmaste veckorna. Beslutet att bygga upp en parallell militär struktur under Prigozjins ledning visade sig vara ett stort misstag.

    Det är också en klar fingervisning om att Vladimir Putin inte har lyckats bygga upp den ”maktvertikal” och stabilitet som han under många år talat om. I stället blottlägger de senaste dagarnas händelser det nätverk av korruption och personliga lojaliteter som Putins statsbygge vilar på.

    Förutom Vladimir Putin har Prigozjin och hans Wagnergrupp hittills haft stöd av delar av den ryska statsapparaten som vill begränsa militärens – eller den nuvarande militärledningens – inflytande. Det är sannolikt denna del av den ryska säkerhetsapparaten som nu lyckades stoppa Prigozjin. Denna fraktion i maktapparaten kommer att ha stort inflytande för den fortsatta händelseutvecklingen.

    Vad händer nu?

    Putin är försvagad och kan tvingas till eftergifter. Det kan komma att ske ändringar i den högsta militärledningen eller i säkerhetsapparaten. Hur detta påverkar situationen på fronten är ännu för tidigt att säga. De säkerhetsgarantier som Jevgenij Prigozjin har fått verkar svajiga, men han var tvungen att acceptera vad han kunde få när det stod klart att Putin tagit sin hand från honom.

    Sydsvenskan 2023-06-25


    Mer på temat: podd

  • Grov missbedömning av Putin

    Grov missbedömning av Putin

    Allvaret framgår av det faktum att Putin höll sitt tal stående, i mörk kostym. Foto: Kremlin.ru

    Det var Putin som stod bakom Prigozjin och skapandet av Wagnergruppen, som en ”oberoende” aktör staten offentligt inte behövde ta ansvar för. Försvarsledningen har aldrig gillat denna konkurrens om resurserna och makt, men Prigozjin hade länge stöd högt i maktens korridorer. Kanske även inom andra grenar av våldsapparaten.

    De senaste månaderna har det stödet eroderat och Prigozjin har blivit allt mer desperat. Han har ingen egen maktbas, förutom trupperna.

    När beskyddet försvann krävde försvarsledningen att Prigozjins trupper skulle underställa sig försvarsministeriet. Även Putin ställde sig något halvhjärtat bakom detta krav häromveckan. Prigozjin vill inte förlora den enda maktbas han har – trupperna.

    Men trupperna är beroende av pengar och ammunition från staten. När den kranen stängs är allt slut, därför var han tvungen att agera nu. Hela våldsapparaten har det senaste dygnet öppet tagit ställning mot Prigozjin, även FSB.

    Även Putin var till slut tvungen att öppet ta sin hand från Prigozjin. Detta är en stor prestigeförlust för honom. Att läget är allvarligt visas av att Putin jämför situationen med 1917. Allvaret framgår även av det faktum att han håller sitt tal stående, i mörk kostym. Det gjorde han inte ens när han startade kriget mot Ukraina i februari 2022 – då satt han bakom sitt skrivbord.

    Nu har även Tjetjeniens diktator Ramzan Kadyrov öppet ställt sig bakom Putin, vilket givetvis var förväntat eftersom han starkt ogillar Prigozjin och är beroende av statliga medel, men också visar att Kadyrov inte bedömer att Prigozjins myteri har någon chans att lyckas.

    Allt tyder på att det här upproret kommer att kväsas relativt snabbt. Ändå är det av olika anledningar mycket problematiskt för Putin. Han har återigen gjort en grov missbedömning som nu leder till stor förstörelse. Det kommer att bli svårt att hävda att ”allt går enligt plan” som han hittills upprepat till leda.

    Man kan hoppas att detta åtminstone tillfälligt försvagar den ryska militären i Ukraina.

    Sydsvenskan 2023-06-24