Mitt i alltihop vill Kreml nu framstå som en fredsmäklare. Och åtminstone för Finland är det svårt att tacka nej till de föreslagna konsultationerna i Moskva, eftersom det hela framställs som ett ett finskt initiativ.
Sverige, Finland, de tre baltiska länderna samt Polen bjuds till Moskva i september för att diskutera säkerheten i Östersjöområdet, har representanter för ryska försvarsministeriet meddelat. Kanske är även andra Natoländer inbjudna, eller i alla fall experter som representerar Nato som helhet – både formatet för samtalen och deras innehåll verkar även det fortfarande vara förhandlingsbart.
Luddigheten ger intrycket att Kreml med sitt förslag främst vill sondera marken och om möjligt skapa oenighet och förvirring i väst samt bra publicitet.
Om Ryssland lyckas locka några länder till förhandlingsbordet i Moskva är det bra – samtalen blir då ett bevis på att Ryssland inte längre är isolerat och läget har normaliserats. Om samtalen däremot inte blir av är det bara ett bevis på att Väst till skillnad från Ryssland inte vill ha fred och avspänning.
När Vladimir Putin för en dryg månad sedan besökte Finland var han mycket nöjd med president Niinistös förslag om att förbättra flygsäkerheten över Östersjön genom att se till att militära flygplan alltid har påslagna transpondrar och genom andra förtroendeskapande åtgärder.
Foto: Juhani Kandell/Republikens presidents kansli
Putins löfte att föra ärendet vidare mottogs då med viss skepsis, dels därför att huvuddelen av de ryska militärflygplanen inte ens har några transpondrar som skulle kunna slås på, och dels därför att det till stor del varit just ryskt militärflyg som stått bakom de incidenter där flygsäkerheten i Östersjöområdet äventyrats.
En incident som fick stor uppmärksamhet i Sverige inträffade i december 2014, då ett ryskt spaningsplan av typen IL-20 (som saknar transponder) var på kollisionskurs med ett civilt flygplan som precis hade lyft från Kastrup. Det ryska flygplanet syntes inte i den civila flygledningens system som är beroende av transpondrarna.
En möjlig kollision undveks eftersom den svenska militära luftbevakningen kunde se det ryska spaningsflygplanet och slog larm till den civila flygledningen som styrde om passagerarplanet. En liknande incident inträffade i mars 2014, då ett ryskt signalspaningsplan var bara 90 meter från att kollidera med ett SAS-plan som precis hade lyft från Kastrup.
På senare tid är det framför allt de ryska mycket närgångna överflygningarna av amerikanska militärfartyg som har väckt förvåning. Den senaste incidenten inträffade på internationellt vatten i närheten av polska Gdynia, där en Nato-övning pågick. Två ryska SU-24-plan flög gång på gång på låg höjd rakt mot den amerikanska jagaren Donald Cook, vid flera tillfällen på ungefär tio meters avstånd från fartyget.
Samma vecka flög ett ryskt jatkflygplan på 15 meters avstånd från ett amerikanskt spaningsplan över Östersjön. Båda incidenterna beskrevs av den amerikanska sidan som ett oprofessionellt och extremt riskfyllt beteende, medan den ryska sidan menade att om någon hade betett sig aggressivt så var det amerikanerna, helt enkelt genom att befinna sig i närheten av ryskt territorium.
Och nu vill Ryssland alltså bjuda in experter från Sverige, Finland och Nato till Moskva för att diskutera flygsäkerheten över Östersjön. Dessutom vill Ryssland genomföra ”konsultationer” med ”försvarsmyndigheterna” i Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen samt Polen för att diskutera militär verksamhet i gränsnära områden och för att teckna bilaterala avtal för att undvika incidenter i luften och i Östersjön.
Hur ska man då förhålla sig till inbjudan till förtroendefulla samtal i Moskva?
I Estland väcker förslaget om konsultationer i Moskva i september 2016 minnen om september 1939, då landet ställdes inför ultimatum och tvingades acceptera sovjetiska trupper på estniskt territorium, något som i förlängningen ledde till att Sovjetunionen annekterade Estland – och de två andra baltiska länderna, som snart tvingades acceptera liknande avtal med Sovjetunionen.
Den här gången blir det inga bilaterala samtal med Ryssland om militärt samarbete, meddelade Estlands premiärminister Taavi Rõivas. En normalisering av relationerna med Ryssland är omöjlig så länge Ryssland inte drar sig tillbaka från Ukraina, tillade han.
Den kända estniska utrikespolitiska analytikern Kadri Liik skrev å andra sidan nyligen i tidningen Postimees att det i sig är positivt om Ryssland vill minska spänningen i området, och att det är bra om Estland själv kan vara med i diskussioner som berör landets säkerhet, i stället för att alltid låta USA och Ryssland göra upp över huvudet på Estland.
”Europas säkerhet är inte enbart en sak mellan Nato och Ryssland: allt som man kommer överens om måste även anpassas till OSSE:s sammanhang samt de förtroendeskapande åtgärder som etablerats där, exempelvis Wiendokumentet”, skriver hon.
Liik menar att Ryssland inte kommer att backa från sin strategiska position som går ut på att huvuddelen av de före detta sovjetstaterna tillhör Rysslands intressesfär – med undantag för Baltikum, som enligt det ryska sättet att se på saken nu tillhör USA:s intressesfär. Hon anser sig dock se tecken på att Ryssland nu är intresserat av att minska spänningen och riskerna i området, och menar att Estland därför bör acceptera Moskvas inbjudan.
”Förhandlingar med Moskva är givetvis aldrig lätta. Moskva försöker säkert uppnå mer än vi får, använda sitt initiativ i propagandakriget osv. Men allt det är vanlig diplomati. Det bör man inte vara rädd för, i stället ska man svara på lämpligt sätt”, skriver hon.
Estlands president Toomas Hendrik Ilves har inte offentligt tagit ställning till inviten från Moskva, men på Twitter har han starkt rekommenderat Kadri Liiks artikel:
I Finland är frågan om möjligt ännu känsligare än i Estland – inte bara därför att Finland generellt har uttalat sig försiktigare om Ryssland än Natolandet Estland, utan också därför att det ryska förslaget presenteras som ett konkret svar till president Sauli Niinistös förslag.
Den före detta finske statsministern, nuvarande rikdsagsmannen Matti Vanhanen (C) skickade förra veckan ut ett pressmeddelande med en uppmaning till regeringen att förhålla sig ”utan fördomar” till den ryska inviten. Enligt Vanhanen ”torde det vara naturligt” att Finland är öppet för fortsatta diskussioner med Ryssland. ”Svaret bör man dock inte avge ensamt, utan man bör diskutera möjligheten med andra”, lade han till.
Den nuvarande statsministern Juha Sipilä, som är partikamrat till Matti Vanhanen, har varken sagt bu eller bä, medan det nu ganska stora oppositionspartiet De Grönas ordförande Ville Niinistö (ja, han är brorson till presidenten) var ganska skeptisk när han intervjuades i finsk radio den 8 augusti.
– Det är i och för sig ett positivt tecken att Ryssland vill föra olika slags diskussioner för att lindra spänningen i säkerhetsläget, men en sådan här separat grupp av Östersjöländer i bilaterala överläggningar, där en del skulle vara Natoländer men utan stöd av sina bundsförvanter i förhandlingarna, det skulle vara ganska ovanligt. Och å andra sidan är det Rysslands sätt att försöka splittra EU-länder och Natoländer genom bilaterala samtal. Traditionellt har Natoländer och även EU-länder förhållit sig ganska negativt till sådant, sade Ville Niinistö.
Han menade att Finland visst skulle kunna delta i diskussioner med Ryssland, men bara gemensamt med de andra inbjudna länderna – om de deltar – och med en gemensam linje. Det viktiga är att Ryssland inte tillåts använda eventuella överläggningar som ett sätt att sopa situationen i Ukraina under mattan, sade han.
– Om de andra länderna vill åka dit så bör Finland vara med, men att ensamt delta i bilaterala överläggningar skulle vara ganska märkligt, sade Ville Niinistö.
I Sverige har försvarsminister Peter Hultqvist bekräftat att en inbjudan tagits emot, men i övrigt har regeringen inte velat kommentera ärendet. Förmodligen pågår diskussioner med andra länder om hur man ska svara på Moskvas inbjudan. För något måste man ju svara, och helst tillsammans, men olika länder har olika intressen och politiska hänsyn att ta, vilket lätt kan leda till splittring. Och det kanske är precis vad Ryssland är ute efter.
Den estniska utrikespolitiska analytikern Kadri Liik menade att det trots allt är bra att Ryssland äntligen vill prata om säkerhetsfrågor direkt med sina små grannländer. ”Nu är det vår sak att se till att de här diskussionerna får ett lämpligt format med lämpliga ämnen”, avslutade hon sin artikel.
Man skulle också kunna säga att det är svårt att säga nej till det ryska erbjudandet utan att Ryssland kan kamma hem poängen åtminstone inför hemmapubliken – men även för en del av den internationella publiken – och trots sin aggressiva politik framstå som den svikne fredsmäklaren. Då kan det vara bättre att säga ja till förhandlingarna, fast på ett sätt som gör det tydligt att splittringstaktiken inte har lyckas och att Ryssland inte kommer att tillåtas att sopa Ukraina under mattan.
Det är tråkigt att vara pessimist, men hur det än blir med överläggningarna i Moskva är det mycket svårt att tro att samtal mellan Ryssland och några Östersjöländer faktiskt skulle kunna leda till något konkret resultat. Varför skulle de styrande i Ryssland göra upp om något betydelsefullt med små länder vars självbestämmanderätt de uppenbart inte tar på allvar? Inte heller Ukraina, Europas efter Ryssland största land, ses ju i Kreml som någon självständig aktör, utan bara som ett slagfält för USA:s och Rysslands intressen.
Däremot kan den stora fredskonferensen i Moskva användas som ett sätt att inför det ryska parlamentsvalet den 18 september visa hemmapubliken att Ryssland inte alls är isolerat, och att Ryssland till skillnad från grannarna i väst bara vill ha fred. Precis som under kalla kriget verkar initiativet från Moskva mer vara uträknat för att se bra ut snarare än för att leda till något konkret förhandlingsresultat. Och därför är det viktigt att noga fundera på hur man ska svara.
Mer på temat
- Putin fick det han ville i Finland
- SvD – Putins oväntade invit till Sverige – Hultqvist avvaktar
- SVT – Här passerar ryskt attackplan meter från amerikanskt marinfartyg
- Navy Times – Russian attack aircraft just flew within 30 feet of a U.S. Navy ship
- CNN – Russian jets keep buzzing U.S. ships and planes. What can the U.S. do?
- CNN – Russia denies wrongdoing after jet barrel-rolls over U.S. aircraft
- Finska försvarsministeriet – Frågan om flygsäkerheten i Östersjöområdet är aktuell
- РГ – Россия готова к конструктивному диалогу с НАТО
Lagom till 24-årsfirandet av Estlands nya självständighet dömdes den bortförde estniske säkerhetspolisen Eston Kohver till 15 års fängelse för spioneri i Ryssland. Den ryska specialoperationen vid estniska gränsen för ett år sedan var skickligt genomförd och det har inte gått att visa exakt hur bortförandet gick till.
Båda protokollen innehåller också en skiss av platsen. Det ryskspråkiga protokollet är uppenbarligen upprättat av en rysk gränsvakt, det estniskspråkiga av en estnisk kollega. Båda skisser visar tre krevadkratrar med en diameter på ungefär 50 cm i närheten av gränslinjen men på den ryska sidan. Båda parter har skrivit under varandras protokoll.