Stödet för Natomedlemskap har sedan krigsutbrottet för ett och ett halvt år sedan ökat kraftigt i Ukraina. Enligt en färsk opinionsundersökning vill 89 procent av ukrainarna i hela landet att Ukraina ska ansluta sig till försvarsalliansen.
Även i de regeringskontrollerade östra delarna av landet, där motståndet mot Nato tidigare varit starkt, är 79 procent av befolkningen nu för medlemskap. Och inför Natotoppmötet i Vilnius var förhoppningarna högt ställda.
Om Ukraina inte omedelbart accepteras som medlem i Nato är det ett tecken på att USA spelar under täcket med Putin. Så påstods det i ukrainska nätdiskussioner dagarna före mötet.
Mindre extrema debattörer menade att USA vill väl – men inte vågar släppa in Ukraina i Nato, eftersom alliansens länder är rädda för Ryssland. Att ta in Ukraina skulle vara enda sättet att snabbt få slut på kriget – om villkoret för medlemskap är att kriget först ska ta slut kommer Ryssland aldrig att sluta kriga, menade många.
Det drogs paralleller till Natotoppmötet i Bukarest våren 2008, då Ukraina och Georgien fick luddiga utfästelser om att länderna någon gång i framtiden skulle släppas in i alliansen. Det beskedet ses av många som startskottet till Rysslands krig i Georgien några månader senare, som ett sätt att stoppa landets närmande till Nato.
Någon verklig chans att Ukraina under toppmötet eller snabbt därefter skulle kunna bli medlem i försvarsalliansen fanns naturligtvis aldrig i verkligheten, även om Turkiets president Recep Tayyip Erdogan inför mötet sade att Ukraina ”förtjänar en plats i Nato”.
Ändå fanns det även bland beslutsfattarna högt ställda förhoppningar om att Nato denna gång skulle ge Ukraina något mer konkret, kanske en tidtabell för anslutning.
Underhandsuppgifter inför mötet gjorde gällande att det bästa Ukraina kunde hoppas på var att landet – på samma sätt som Sverige och Finland – skulle slippa gå igenom Natos sedvanliga handlingsplan för medlemskap. Det ansåg många i Ukraina inte var tillräckligt.
Inför toppmötet gick Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba därför ut offentligt och berättade att det redan fanns konsensus bland Natoländer att låta Ukraina hoppa över handlingsplanen. Han efterlyste mer.
President Volodymyr Zelenskyj å sin sida sade att han lika gärna kunde stanna hemma om det inte kunde väntas några konkreta löften om närmande till Nato. Hotet var förmodligen mest ett spel för gallerierna, men fick stor uppmärksamhet i Ukraina.
Till slut åkte Volodymyr Zelenskyj till Vilnius, med sin fru Olena Zelenska. Allt annat hade varit otänkbart. Men han fortsatte att ställa krav i odiplomatiska ordalag:
”Det verkar inte finnas beredskap att bjuda in Ukraina eller göra Ukraina till medlem av alliansen. Detta innebär att man lämnar en öppning för att köpslå om Ukrainas medlemskap i Nato i förhandlingar med Ryssland. Och för Ryssland ger detta en anledning att fortsätta terrorn”, skrev han i sociala medier på väg till toppmötet.
Representanter för USA och Storbritannien lät förstå att den ukrainska ledningen skulle göra klokt i att vara försiktigare i sina utspel och visa uppskattning för det stöd landet faktiskt får. Det gjorde Zelenskyj också, när det stod klart att det som stod till buds var det bästa han kunde hoppas på.
Att ge Ukraina medlemskort i Nato mitt under brinnande krig innebär en risk för utbredning av konflikten. Den risken är de flesta Natoländer inte beredda att ta, hur gärna Ukraina än skulle vilja det.
Landet fick ändå en hel del löften och utfästelser om närmande till alliansen, men problemet är att de villkor som ställs för landets medlemskap inte är tydliga, sade Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba i en intervju med amerikanskfinansierade Radio Svoboda efter mötet:
– Det är där problemet ligger. När kommer villkoren att vara uppfyllda? Vad är det för villkor? Vem ska formulera dem?
Det mest grundläggande kravet på Ukrainas medlemskap i Nato lär dock vara att kriget – eller åtminstone stridshandlingarna – på ett eller annat sätt tar slut. Det viktigaste för Ukraina är därför nu inte medlemskortet utan det konkreta stöd som landet kan få i form av vapen och ammunition.
