Svenskfientligt parti på väg in i finska regeringen

Förra gången Sannfinländarna var med i den finska regeringen ledde det till att partiet splittrades och radikaliserades. Nu är den radikala falangen landets näst största parti och ska in i regeringen igen.

Riikka Purra, ordförande i Sannfinländarna. Foto: Sannfinländarnas Twitter-konto

Den regering som håller på att ta form i Finland kommer sannolikt att vara den som ligger längst ut på högerkanten sedan 1930-talet.

Allt tyder på att Svenska folkpartiet, som i huvudsak representerar Finlands svenskspråkiga minoritet, i nästa regering måste samarbeta med världens enda svenskfientliga parti, Sannfinländarna.

Det konservativa Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo kommer att leda regeringen. Centerpartiet är ute för räkning och de högerradikala Sannfinländarna har tagit deras plats som ett av Finlands tre stora partier.

Sannfinländarna är ett nationalistiskt och populistiskt protestparti som sitter i Finlands riksdag sedan 1999, då partiet fick en procent av rösterna och en ledamot. Nu är Sannfinländarna landets näst största parti med 20,1 procent av rösterna.

Till skillnad från Sverigedemokraterna har Sannfinländarna inte sina rötter i högerextremistiska rörelser. I stället är det resultatet av en populistisk proteströrelse inom Centerpartiet. Sannfinländarna har dock ryckvis rört sig högerut, särskilt i samband med att partiet för första gången kom in i regeringen 2015.

Då trodde många att regeringsmedverkan på sikt antingen skulle undergräva partiets stöd eller göra partiet mer sansat.

Resultatet blev dock det motsatta. Under regeringsperioden splittrades partiet och de högerextrema krafterna tog över, medan den del av partiet som under annat namn fortsatte regeringsarbetet i nästa val förpassades till historiens sophög.

Invandringen till Finland var fram till millennieskiftet mycket begränsad, men har sedan dess ökat betydligt, något som Sannfinländarna på alla sätt velat motverka. Partiet är EU-kritiskt och vill försvaga det svenska språkets ställning som Finlands andra officiella språk.

I den finska politiken har det fram till nu inte funnits någon tydlig blockgräns. I stället har regeringsbildning oftast varit en fråga om vilka två av de traditionellt tre största partierna – Socialdemokraterna, Samlingspartiet och Centern – som gör upp med varandra och vänder ryggen till det tredje partiet.

Svenska folkpartiet har under årtionden ingått i nästan alla regeringar för att bevaka språkminoritetens intressen – dock aldrig tidigare med Sannfinländarna.

Kompromisser har gjort det möjligt för nästan alla partier att samarbeta, men läget har förändrats när det nu i stället för det krympande Centerpartiet är Sannfinländarna som är ett av de tre stora.

Hela det politiska landskapet har därmed förskjutits kraftigt åt höger. Samtidigt börjar en ny blockgräns skönjas mellan de partier som är beredda att samarbeta med Sannfinländarna för att få sitta i regeringen – och de som inte kan tänka sig det.

Högervinden syns tydligt även i valresultatet från april som ligger i grunden för de nu pågående regeringsförhandlingarna.

Den utanför Finland superpopulära S-ledaren Sanna Marins parti fick visserligen något ökat stöd, men tre av de övriga regeringspartierna (Centern, De gröna och Vänsterförbundet) gjorde ett katastrofval medan Svenska folkpartiet behöll sina mandat.

Valdebatterna fördes till stor del på högerns planhalva och handlade om statsskulden som ökat något under pandemiåren. Enligt opinionsundersökningar var finländarna inför valet lika bekymrade över statsskulden som över klimatförändringen.

Över hälften av unga väljare höll med om att statsskulden omedelbart måste åtgärdas ”oavsett vilka nedskärningar av förmåner och välfärd det skulle innebära”. Det är också vad den kommande regeringen under den tidigare samlingspartistiska finansmininstern Petteri Orpos ledning ämnar att göra.

Sydsvenskan 2023-05-04

Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.