Rysslands farligaste man tror på förändring

För tre år sedan försökte ryska säkerhetstjänsten mörda Aleksej Navalnyj med nervgift i kalsongerna. Sedan januari 2021 sitter han i ryskt fängelse under allt vidrigare förhållanden. Men allt kan förändras snabbt, tror han.

Aleksej Navalnyj deltar i minnesmarschen för den mördade oppositionspolitikern Boris Nemtsov i februari 2016. Foto: Jevgenij Feldman

Aleksej Navalnyj är den farligaste mannen i Ryssland, åtminstone för Vladimir Putin. På den punkten verkar inget ha förändrats på tre år, trots kriget i Ukraina.

Den 20 augusti 2020 försökte den ryska säkerhetstjänsten FSB lönnmörda oppositionspolitikern med nervgift i kalsongerna. Troligen räddades hans liv av ryska ambulansläkare på den sibiriska flygplats där hans plan nödlandade efter att han förlorat medvetandet.

Efter stor internationell uppmärksamhet kunde Navalnyj evakueras till Tyskland, där han fick specialistvård, återhämtade sig och på ett spektakulärt sätt i samarbete med journalistgruppen Bellingcat avslöjade de skyldiga FSB-agenterna.

När han återvände till Ryssland i januari 2021 greps han direkt i passkontrollen på flygplatsen i Moskva. Sedan dess har han suttit fängslad, dömd för olika påhittade brott. Strafftiden har gång på gång förlängts i nya rättegångar, senast i början av augusti, då han dömdes till ytterligare 19 år i fängelse för ”extremism”.

Redan under den första rättegången i februari 2021 sade Navalnyj att hans liv i ryskt fängelse inte ens är värt tre kopek. Ändå försökte Ryssland då fortfarande upprätthålla en fasad som rättsstat samtidigt som omvärlden gjorde det tydligt att den ryska ledningen skulle hållas ansvarig om det hände Navalnyj något i fängelset.

Nu finns det ingen fasad, Ryssland har inget rykte att förlora och alla band till omvärlden är brutna. Makthavarna är övertygade om att de kan göra precis vad de vill med Navalnyj.

Förhållandena i straffkolonin är förskräckliga och Navalnyj tuktas regelbundet med isolering i straffcell för påhittade förseelser mot fängelsereglementet. Ännu större isolering från omvärlden och hårdare disciplin kan bli följden av den senaste domen.

Ändå lyckas Navalnyj då och då att få ut budskap från fängelset, troligen med hjälp av advokaterna som han träffar med jämna mellanrum. Och han har inte gett upp.

Han bryr sig inte om att hata Putin eller domarna som på order från Kreml delar ut ständigt nya grundlösa straff. Däremot hatar han Boris Jeltsin och 1990-talets så kallade demokrater, skriver han en mycket omtalad politisk betraktelse som han lät publicera efter senaste rättegången.

Även flera oppositionspolitiker pekas ut av Navalnyj för de kompromisser de enligt honom gjort med makthavarna. Den kritiken har inte fallit i god jord, och en del av dem som drabbats av kritiken hävdar till och med att det inte kan vara Navalnyj själv som skrivit texten.

Men varför hatar Navalnyj det nya Rysslands första president och hans bundsförvanter – 1990-talets så kallade demokrater?

Därför att det var de som fick en unik chans att reformera Ryssland och vända landets utveckling mot demokrati. En reell chans som de kastade bort, menar Navalnyj. Han har själv en del av skulden, medger han.

Jeltsin och hans ”demokrater” hade all makt i 1990-talets Ryssland. De hade en möjlighet att bygga upp ett oberoende rättsväsende och skapa en grund för rättsstatens alla institutioner – men för dem var det viktigare att roffa åt sig rikedomar och samla all makt i sina egna händer, menar Navalnyj.

Det är därför han förbannar dem, och främst av alla Boris Jeltsin, som skapade det allsmäktiga ryska presidentämbetet och sedan överlämnade den totala maktens nycklar till mannen han själv hade valt: Vladimir Putin.

Ryssland står inför stora omvälvningar och maktskifte, spår Navalnyj. Men hur kan man undvika att upprepa alla 1990-talets misstag, hur kan man undvika att de nya makthavarna fortsätter i samma spår som de gamla? Det måste man noga tänka på redan nu, skriver Navalnyj.

Vad var då anledningen till att 1990-talets ”demokrater” trots sina vackra ord inte byggde upp någon riktig demokrati i Ryssland, om de nu hade all makt i sina händer?

Det kanske var just det som var orsaken – de ville inte ge upp sin makt. De litade inte på folket, folket kunde rösta fel. Demokrati är ett system som går ut på att makthavarna kan förlora val, men i Ryssland hade de styrande makten att se till att de inte förlorade. Det gjorde de inte heller, det var demokratin som förlorade.

Sydsvenskan 2023-08-20


Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.

Ett svar på ”Rysslands farligaste man tror på förändring”

Intressant att blicka tillbaks pa denna perioden av Rysslands historia.
Trois alla utmaningar Rysska samhallet stod infor under 90 talet, borde Yeltsin och regeringen forberett landet battre infor maktskiftet, speciellt da Yeltsin’s halsa blev samre.

Stängt för kommentering.