Putin tar gisslan 2

Tortyren med sömnbrist, som Aleksej Navalnyj utsätts för i straffkolonin, är inte bara Vladimir Putins hämnd. Det är också och framför allt ett försök att bryta ner Navalnyj och hans organisation, helst före höstens parlamentsval.

Navalnyj under valkampanjen 2018. Foto: Jevgenij Feldman – Eto Navalnyj.

Tortyren med sömnbrist, som Aleksej Navalnyj utsätts för i straffkolonin, är inte bara Vladimir Putins hämnd. Det är också och framför allt ett försök att bryta ner Navalnyj och hans organisation, helst före höstens parlamentsval.

Det är inte första gången Vladimir Putin tar gisslan för att försöka stoppa Aleksej Navalnyj. Förra försöket ägde rum 2014, då Aleksej Navalnyjs lillebror Oleg dömdes till 3,5 år i fängelse för ett icke-existerande brott. Aleksej Navalnyj själv fick ett villkorligt straff för samma icke-brott.

Det uppenbara syftet med den rättsvidriga domen var att idka utpressning mot Aleksej Navalnyj och tvinga honom att tagga ner. Han vägrade att låta sig påverkas, gjorde ett försök att ställa upp i presidentvalet 2018, och Oleg Navalnyj fick sitta av hela sin strafftid. Han kom ut i juni 2018 och skrev senare en bok om sina fängelseupplevelser.

I somras tyckte Vladimir Putin och hans omgivning uppenbarligen att Navalnyj hade blivit alldeles för störig och behövde röjas undan i god tid före parlamentsvalet hösten 2021. Det bästa vore kanske om han inte fanns alls, det näst bästa om han befann sig i utlandet och kunde avfärdas som ännu en ”utländsk agent” som försöker störa ”stabiliteten” i Ryssland. Men Navalnyj vägrade dö när säkerhetstjänsten försökte giftmörda honom, och han vägrade stanna i Väst trots alla varningar och hot.

Då låste man in honom, och han kommer inte att släppas ut så länge han är en fara för gällande ordning. Strafftiden är oväsentlig, det går alltid att hitta på nya brott som han kan dömas för. Men det viktigaste på kort sikt är bra siffror i höstens parlamentsval, och där är Navalnyj ett hot även när han är bakom galler.

Kremls strategi är att inte tillåta riktiga oppositionspartier, bara partier som – till skillnad från Navalnyj – är beredda att göra som de blir tillsagda när det behövs. Navalnyjs strategi är att använda dessa låtsaspartier för att komma åt Putinpartiet Enade Ryssland, som absolut måste behålla sin majoritet i Statsduman.

Navalnyjs kampanj har namnet ”smart röstning” och i varje valkrets koncentrerar den oppositionens stöd till det parti och den kandidat som har störst chans att slå ut Putinpartiet. Kampanjen har visat sig farlig för makthavarna i lokalvalen, och kan bli ännu farligare i det nationella parlamentsvalet.

Enade Rysslands stödsiffror visar en nedåtgående trend, ligger nu stadigt under 30 procent på riksnivå, och ännu betydligt lägre i Moskva. I Moskva satsar Enade Ryssland därför bland annat på att vilseleda väljarna genom att skapa en falsk kopia av Navalnyjs sajt för ”smart röstning”, där väljarna i stället ska uppmanas att rösta på maktpartiets kandidater.

Det bästa vore naturligtvis om Navalnyj och hans organisation ytterligare kunde marginaliseras. Det är vad makthavarna försöker göra genom att isolera honom från omvärlden och genom att göra hans tillvaro i straffkolonin så outhärdlig som möjligt.

Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter ECHR har i flera beslut slagit fast att Navalnyj inte har gjort sig skyldig till något brott och att han ska friges omedelbart, eftersom hans liv är i fara i det ryska fängelset. De ryska myndigheterna har svarat genom att förklara honom ”rymningsbenägen”. På natten väcks han en gång i timmen för att kontrollera att han inte rymt, trots att det finns en videokamera i hans cell.

Den ryska fångvårdsmyndigheten har dessutom i en månads tid vägrat att låta Navalnyj undersökas av en utomstående specialistläkare och ge honom de mediciner specialistläkaren ordinerat för hans tilltagande ryggsmärtor, som nu lett till att han håller på att tappa känseln i sitt ena ben.

Utförarna på alla nivåer verkar ha klart för sig att Navalnyj ska behandlas så illa som möjligt, utan att ta till direkt våld eller bryta mot några formella regler. Syftet med behandlingen han utsätts för är knappast ren hämndlystnad, även om inte heller den kan uteslutas. Men framför allt hoppas makthavarna säkert på att kunna tvinga Navalnyj och hans organisation till eftergifter.

Det bästa för makthavarna vore om Navalnyj gick med på att åka till utlandet för att få vård – och aldrig kom tillbaka. Att släppa ut honom och låta honom verka fritt i Ryssland är otänkbart så länge Putin sitter vid makten – Navalnyj är nu hans personliga fiende nummer ett.

Putin lyckades inte knäcka Aleksej Navalnyj genom att ta hans lillebror som gisslan. Nu är det Aleksej Navalnyj själv som är gisslan.


Mer på temat:

Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.