Kärnkraftsstaden hålls gisslan av ryska ockupationstrupper

Europas största kärnkraftverk har minerats. Turbinhallarna används för att skydda rysk militär utrustning. Nu har ockupationstrupperna inlett en evakuering av området.

Zaporizjzjas kärnkraftverk. Foto: Ralf1969 CC BY-SA 3.0

Två tredjedelar av invånarna har flytt från den ukrainska kärnkraftsstaden Enerhodar som Ryssland ockuperar sedan mer än ett år. Ockupationsmakten pressar anställda på kärnkraftverket att skriva anställningsavtal med den ryska statliga kärnkraftsbolaget Rosatom.

Det är svårt att säga nej, berättar den ukrainska kärnkraftsexperten Olha Kosjarna på videolänk från Kiev.

– De anställda utsätts för hot och utpressning. De som går med på att skriva under får lön från Ryssland. De som inte skrivit på men arbetar kvar får lön från Ukraina. Men den lönen betalas ut på ukrainska bankkort som inte går att använda på ockuperat område. Bara ryska rubel accepteras. Det är svårt att överleva.

Olha Kosjarna har tidigare arbetat på den ukrainska strålskyddsmyndigheten och har täta kontakter med sina tidigare kolleger, även med många som är kvar på ockuperat område. Zaporizjzjas kärnraftverk, som ligger i staden Enerhodar, är det största i Europa och hade ungefär 11 000 anställda före kriget.

Olha Kosjarna har tidigare arbetat på den ukrainska strålskyddsmyndigheten. Nu är hon oberoende expert.Bild: Energoatom/Maksym Liashenko

– Nu är det ungefär tretusen som jobbar där, men vi vet inte hur många som tillhör den ordinarie personalen och hur många som kommit från Ryssland. Nästan hela ledningen har bytts ut mot folk från Ryssland.

Personalstyrkan är otillräcklig trots att kärnkraftverket sedan september 2022 inte producerar ström, berättar Olha Kosjarna. Reaktorerna kan inte stängas av helt och det behövs personal till löpande underhåll samt omhändertagande av högaktivt kärnavfall som tillfälligt förvaras i kyldammar intill kärnkraftverket.

– Där finns sex dammar där kylvattnet konstant måste bytas ut. Enligt regelverket måste det använda kärnbränslet lagras där i fem år. Först därefter överförs det till betongbehållare för vidare behandling.

Kärnkraftverket behöver ständig elförsörjning bland annat för kylning av reaktorerna och det använda kärnbränslet. Strömmen kommer från ukrainskkontrollerat territorium. Högspänningsledningen har dock flera gånger skjutits sönder i striderna, berättar Olha Kosjarna.

– Det har hittills hänt sex gånger, och det är förenat med stora risker. När strömmen går kopplas dieselgeneratorer på, men de senaste gångerna var det två av sammanlagt tjugo generatorer som inte ville starta. Det är spänt läge där.

De ryska ockupationsstyrkorna förvarar militär utrustning i turbinhallar till tre av kraftverkets sammanlagt sex reaktorer.

– De har kört in lastbilar med ammunition. De använder kraftverket som militärbas, de förstår att den ukrainska militären inte kommer att beskjuta området. Dessutom kör de nästan varje natt ut raketartilleri till Dneprs strand och beskjuter Nikopol på andra sidan floden. De använder helt enkelt kraftverket som sköld.

Observatörer från Internationella atomenergiorganet IAEA finns på plats på kärnkraftverket sedan september 2022. Sedan början av maj har de rapporterat om regelbunden beskjutning i området. De har tidigare fått röra sig fritt i Enerhodar, men tillåts nu inte lämna kraftverksområdet.

Inför den väntade ukrainska offensiven har ockupationsadministrationen börjat tala om evakuering av Enerhodar. Än så länge handlar det dock inte om någon tvångsevakuering av alla invånare, säger Olha Kosjarna.

– De säger att vissa byar ska evakueras för invånarnas egen säkerhet. I Enerhodar handlar det om en evakuering av ryskvänliga invånare som blivit ryska medborgare, men det är inte många som önskar lämna staden. De som är på Ukrainas sida väntar på motoffensiven, de har samlat nödproviant hemma och håller sig inomhus.

De som lämnar staden är i första hand de som arbetar inom ockupationsadministrationen, berättar Olha Kosjarna.

– Passkontoren där ryska pass tidigare delades ut har stängt. Sjukhuset har stängt och dyr utrustning har förts bort därifrån, exempelvis magnetkameran.

Strandlinjen vid kärnkraftverket minerades redan i början av ockupationen, och i augusti 2022 meddelade ockupationsstyrkornas lokala befälhavare att även själva kärnkraftverket hade minerats för att kunna förstöras vid behov.

Mineringen innebär en stor risk även om ryssarna inte skulle trycka på knappen, eftersom explosioner kan ske av misstag, säger Olha Kosjarna.

– I april skedde en explosion intill maskinhallen till reaktor 4. IAEA skriver på sin webbplats att explosionen skedde utanför kraftverksområdet, men i själva verket var det en mina som exploderade inne på området. Dessutom har ryssarna sedan i höstas luftvärnspositioner på taket.

Enligt Olha Kosjarna är det dock knappast själva reaktorerna som är minerade. Syftet är att göra kraftverket obrukbart om de ryska ockupationsstyrkorna skulle tvingas lämna området, tror hon.

– Det de håller på med nu är utpressning. De hotar med att något ska hända och strålning ska läcka ut, för att våra västliga partners ska tvinga oss till förhandlingsbordet. De har inga framgångar på fronten, och de vill behålla det de har lyckats ockupera.

Sydsvenskan 2023-05-11

Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.