Kronologi av Ukrainakriget

Här samlar jag vad jag skrivit om Ukrainakriget sedan februari 2022 i omvänd kronologisk ordning. Några viktiga länkar högst upp.

Väggmålning av Oleksij Bordusov vid Velyka Zjytomyrska i centrala Kiev.

Några länkar:

Här under finns mina veckovisa sammanfattningar av läget i Ukraina i omvänd kronologisk ordning, med länkar till artiklar jag skrivit under den aktuella perioden. Alla mina artiklar som publicerats i Sydsvenskan finns samlade här.


29 april – 5 maj. Många döda i attack mot rysk ledningscentral. Stålverket i Mariupol stormas, men ingen storseger väntas till segerdagen den 9 maj.

Generalstabschefen var nära döden

Ett antal samstämmiga källor uppger att den ryske generalstabschefen Valerij Gerasimov i lördags besökte fronten i östra Ukraina för att bekanta sig med situationen. Den ukrainska militären fick nys om besöket och attackerade en rysk ledningscentral i den nu ockuperade staden Izium.

Gerasimov, som även är förste vice försvarsminister, klarade sig enligt uppgift oskadd, eftersom han hade hunnit lämna skolbyggnaden som användes som stab. Många andra ryska militärer som befann sig i ledningscentralen ska ha dödats i attacken.

Valerij Gerasimov är den högsta militära befälhavaren i Ryssland och har det övergripande ansvaret för operationen i Ukraina. Anledningen till besöket antas ha varit att undersöka varför det planerade storanfallet för att erövra mer territorium i Donbass inte har kommit längre.

Evakuering och nya strider i Mariupol

Den 21 april förklarade Vladimir Putin seger i den strategiskt viktiga staden Mariupol och beordrade inför tv-kamerorna sin försvarsminister Sergej Sjojgu att ställa in den planerade stormningen av stålverket Azovstal, där Mariupols sista försvarare förskansat sig, för att undvika dödsoffer bland den ryska militären.

I helgen kunde till slut drygt hundra civila evakueras från stålverket till staden Zaporizjzjia som kontrolleras av ukrainska styrkor. Snart därefter gick ryska styrkor återigen i anfall mot Azovstal. Enligt ukrainska uppgifter försökte angriparna under tisdagen att storma stålverket.

Rysslands försvarsministerium bekräftade att striderna vid Azovstal hade återupptagits, men lade skulden på de ukrainska trupperna som uppgavs ha utnyttjat evakueringen för att återta positioner. Under onsdagen förlorade ukrainska myndigheter kontakten med de soldater som fanns kvar i stålverket.

I veckan dök reklamtavlor där Astrid Lindgren och andra kända svenskar pekades ut som nazistlakejer upp utanför svenska ambassaden i Moskva. Ett par dagar senare hade någon klottrat svenska ord på tavlorna. Bild: Privat

Nya sanktioner och gasen stängs av

EU ska införa importstopp på rysk olja och oljeprodukter. Det är en del i EU:s nya sanktionspaket som offentliggjordes i veckan. Men oljebojkotten införs inte omedelbart, utan stegvis. Först om ett halvår ska oljeimporten stoppas. Bensin och vissa andra oljeprodukter ska få importeras i ytterligare tre månader.

De ryska myndigheterna har å sin sida redan meddelat att de stoppar gasexporten till Polen och Bulgarien, eftersom länderna har vägrat att gå med på de ryska kraven att betala i rubel. Att gå med på kravet skulle enligt EU-kommissionen bryta mot sanktionerna, eftersom pengarna i så fall skulle disponeras av den ryska centralbanken tills de har växlats till rubel.

Spekulationer kring segerdagen

På måndag infaller den ryska segerdagen, då segern över Nazityskland 1945 högtidlighålls och Vladimir Putin tar emot en militärparad på Röda torget. Samstämmiga uppgifter har tidigare gjort gällande att den ”militära specialoperationen” i Ukraina enligt Putins önskemål skulle ha varit avslutad till segerdagen.

Trots att det misslyckade angreppet mot huvudstaden Kiev avbröts för att frigöra trupper till ett storanfall i östra Ukraina har framgångarna där fram till nu varit begränsade. Det verkar därför osannolikt att Ryssland skulle kunna förklara seger i Ukraina på måndag. I en italiensk tv-intervju i veckan sade också utrikesminister Sergej Lavrov för första gången tydligt att ryska militären inte kommer att ”artificiellt anpassa sin verksamhet till något datum, inklusive segerdagen”.

Ändå finns det förväntningar om att något stort och segerrikt ska tillkännages i Moskva på segerdagen. Ryska rubel har redan tagits i bruk på ockuperade områden, och det är möjligt att nya bitar av ukrainskt territorium utöver Krimhalvön kommer att annekteras av Ryssland – eller att nya separatistrepubliker på ukrainskt territorium utropas.

Ihärdiga rykten har gjort gällande att Ryssland skulle kunna förklara krig mot Ukraina – i stället för ”specialoperation” – och därefter genomföra total mobilisering med början på segerdagen den 9 maj. Den 4 maj kommenterade Putins talesman Dmitrij Peskov ryktena, som enligt honom är ”struntprat”.


Andra artiklar i veckan:


22–28 april. De ryska styrkorna i östra Ukraina har inte lyckats avancera särskilt mycket. Utropande av ny separatistrepublik kring Cherson förbereds.

Dubbelt finbesök i Kiev

USA:s utrikesminister Antony Blinken och försvarsminister Lloyd Austin besökte i veckan Kiev och träffade president Zelenskyj på den ortodoxa påsksöndagen som inföll en vecka efter vår påsk. Mötet förbereddes i stor hemlighet och bekräftades av USA först dagen efter, när Blinken och Austin lämnat Ukraina och tagit sig till Polen.

Efter mötet sade Austin att den ryska militärens kapacitet måste försvagas så mycket att den inte kan invadera igen. Ukraina fick löften om ytterligare militär utrustning som enligt Austin gör det möjligt för Ukraina att besegra angriparen.

Senare i veckan besökte även FN:s generalsekreterare António Guterres Kiev, efter att först ha träffat Vladimir Putin i Moskva, där han blev mottagen vid det nu världsberömda extra långa mötesbordet. Under besöket i Kiev sade Guterres att hans möten i Moskva var ”mycket konstruktiva”. Han tillade dock att kriget inte kommer att ta slut genom möten:

– Kriget kommer att få ett slut när den ryska federationen bestämmer sig för att avsluta det och när det, efter ett eldupphör, finns en möjlighet till en seriös politisk överenskommelse.

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres besökte i veckan Kievförorten Irpin för att se förstörelsen efter den ryska ockupationen. Bild: Efrem Lukatsky/AP

Inga framgångar i storanfallet

Ryssland har inte haft några större framgångar i försöken att ta nytt territorium i östra Ukraina. Trots att Vladimir Putin redan förra veckan utropade seger i Mariupol binder omringningen av stålverket Azovstal – där de sista resterna av stadens försvarare samt ett stort antal civila förskansat sig – fortfarande trupper som skulle behövas längre norrut.

De strategiska städerna Slovjansk och Kramatorsk är fortfarande i ukrainska händer, men de ryska styrkorna norr om Kramatorsk har fått in ytterligare förstärkningar och avancerat mot sydväst.

I trakterna kring Cherson försöker de ryska trupperna inta hela Chersons län. Enligt samstämmiga uppgifter från flera källor förbereder de ryska ockupationsmyndigheterna en ”folkomröstning” om utropande av en ny ”folkrepublik” i Chersons län. Sent på onsdagen hördes flera explosioner vid det ockuperade Chersons tv-torn, och de ryska propagandasändningarna avbröts åtminstone tillfälligt.

Explosioner och bränder i Ryssland

På onsdagsmorgonen fattade ett ammunitionslager i Belgorods län i Ryssland eld. Belgorods guvernör Vjatjeslav Gladkov skrev på Telegram att han vaknade av en hög explosion runt halv fyra på morgonen. Ammunitionslagret som brann låg i en by ungefär fyra mil från gränsen mot Ukraina.

Branden är en i en rad oförklarade händelser där ryska strategiska resurser i närheten av Ukraina förstörts utan att någon tagit ansvar.

Natten mot måndagen uppstod en mycket omfattande brand med två separata brandhärdar på en stor oljedepå kopplad till den strategiskt viktiga oljeledningen Druzjba i den ryska staden Brjansk, drygt tio mil norr om den ukrainska gränsen.

President Zelenskyjs rådgivare Michajlo Podoljak sade i veckan att de många olyckshändelserna i Ryssland kan bero på dålig karma efter att de ryska trupperna mördat barn i Ukraina.

Putins nya hot

Vladimir Putin kom på onsdagen med nya hot mot alla som kan tänkas ”blanda sig i” händelserna i Ukraina.

– Vi har vapen som ingen annan kan skryta med, och vi kommer inte att skryta med dem utan använda dem. Det vill jag att alla ska veta, sade Putin under ett tal i Sankt Petersburg.

Putin hävdade att västvärlden nu gjort sitt stöd för ”russofobi och nynazism” till ett geopolitiskt vapen. Enligt honom kommer Ryssland att fullfölja alla sina mål med den ”militära specialoperationen”.

De mål han nämnde denna gång var att trygga säkerheten för Donbass, Krim och hela Ryssland. ”Avnazifiering” av Ukraina tog han inte upp.


Andra artiklar i veckan:


En brittisk karta från den 19 april visar situationen vid inledningsfasen av det nya ryska angreppet i öster, med omfattande bombningar av städer över hela landet.

15-21 april. Vladimir Putin träffar sin försvarsminister och förklarar seger i Mariupol. Storanfallet i öst inleds.

Putin förklarar seger i Mariupol

På torsdagsmorgonen publicerade Kremls presstjänst en bild och en video från Vladimir Putins möte med den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu. I videon rapporterade Sjojgu om läget i den strategiska hamnstaden Mariupol, som de ryska trupperna enligt honom nu helt har ”befriat”, med undantag för stålverket Azovstal, där ukrainsk militär förskansat sig, troligen tillsammans med hundratals civila, möjligen så många som två tusen.

Vladimir Putin beordrade försvarsministern att ställa in den planerade stormningen av Azovstal för att undvika dödsoffer bland den ryska militären. I stället ska området blockeras så att ”inte ens en fluga kommer ut”, sade Putin. Därefter gratulerade han Sjojgu för erövringen av Mariupol, något som strängt taget inte är slutfört så länge Azovstal inte intagits.

Försvarsministern Sjojgu har varit relativt osynlig sedan kriget i Ukraina inleddes, och det har ryktats om att han skulle ha drabbats av hjärtproblem. I videon från Kremls presstjänst kunde han ses röra sig obehindrat. Denna gång tog Putin emot sin minister vid sitt vanliga lilla mötesbord som han alltid brukade använda före pandemin, inte ett av de långa borden som i år väckt internationell uppmärksamhet.

Storanfall inleds i Donbass

I veckan meddelade både ryska och ukrainska myndigheter att det länge väntade stora ryska anfallet i Donbass nu hade inletts. Putins beslut att förklara seger i Mariupol utan att först inta stålverket Azovstal bedöms vara kopplat till behovet att frigöra trupper från Mariupol till striderna längre norrut.

Syftet med anfallet verkar vara att genomföra en kniptångsmanöver för att inringa ukrainska trupper i området och inta hela Luhansk och Donetsk län, som enligt Ryssland ska tillhöra separatistrepublikerna LNR och DNR. Till skillnad från det tidigare, misslyckade anfallet mot huvudstaden Kiev inleddes operationen i öster med omfattande artilleribeskjutning och med flera mindre anfall för att sondera de ukrainska försvarspositionerna.

Trots det till synes mer professionella tillvägagångssättet menade flera bedömare att storanfallet hade inletts för tidigt, innan tillräcklig mängd ryska trupper hade grupperats i området. Trupper som dragits tillbaka från området kring Kiev bedöms ännu inte ha anlänt till Donbass. Brådskan kan bero på att den ryska ledningen vill kunna visa upp resultat till segerdagen den 9 maj, en stor nationell helgdag i Ryssland.

Ryssland testar ny långdistansrobot

I början av veckan testade Ryssland en ny interkontinental robot som uppges kunna bära minst tio kärnvapenstridsspetsar. Roboten RS-28 Sarmat har av Nato döpts till Satan 2. Enligt Pentagon hade USA fått information om testen i förväg.

Vladimir Putin följde direktsändningen från rymdbasen Plesetsk, 45 mil öster om Finlands östgräns, där roboten sköts upp. Efteråt gratulerade han militären till den framgångsrika uppskjutningen och varnade omvärlden för att angripa Ryssland:

– Detta unika vapen stärker vår militärs stridsmöjligheter, det är en garanti för vår säkerhet mot hot utifrån och tvingar dem som i den aggressiva retorikens hetta försöker hota vårt land att tänka efter.

Oenighet i Kreml?

Den amerikanska nyhetsbyrån Bloomberg rapporterade i veckan om oenighet i Kremls inre kretsar när det gäller kriget i Ukraina. Enligt tio personer som Bloomberg talat med finns det högt uppsatta personer i ryska regeringskretsar att invasionen var ett katastrofalt misstag som kan leda till att Ryssland isoleras och förlorar sin internationella ställning.

Vissa personer som Bloomberg talat med delar också amerikanska underrättelsetjänsters oro för att Putin kan ta till kärnvapen i en begränsad skala.

Enligt den ryske undersökande journalisten Andrej Soldatov, som specialiserat sig på rysk säkerhetstjänst, finns det en växande frustration inom den federala säkerhetstjänsten FSB över att militäroperationen i Ukraina inte lyckats enligt förväntan. I en diskussion på en exilrysk Youtubekanal i veckan sade Soldatov att delar av den ryska säkerhetsapparaten anser att Putin inte går tillräckligt hårt fram i Ukraina.


Andra artiklar i veckan:


Läget den 14 april.

8-14 april. Ryska flaggskeppet i Svarta havet sänkt. Putins man i Kiev gripen. Raketanfall i Kramatorsk.

Ryska flaggskeppet ur spel

Den ryska flottans flaggskepp i Svarta havet, robotkryssaren Moskva, skadades allvarligt natten mot torsdagen. Enligt ukrainska uppgifter ska skeppet ha träffats av ukrainska robotar.

Ryska officiella källor meddelade bara att en brand uppstått ombord på flaggskeppet, att fartyget skadats allvarligt och att besättningsmän evakuerats. Senare meddelades att explosionerna hade upphört och att fartyget skulle bogseras i hamn, men på torsdagskvällen stod det klart att flaggskeppet hade sjunkit.

Förlusten av flaggskeppet är ett stort bakslag för Ryssland både symboliskt och när det gäller de ryska sjöstridskrafternas kapacitet i Svarta havet.

Robotkryssaren Moskva hade en besättning på ungefär 500 man. Det var inte omedelbart klart hur många av besättningen som hade räddats, men antalet besättningsmän som två dagar senare visades upp vid en ceremoni i Sevastopol var klart under hundra.

Finbesök i Ryssland och Ukraina

Vladimir Putin visade sig i veckan offentligt för första gången sedan årsdagen av Krims annektering den 18 mars. Denna gång besökte han rymdhamnen Vostotjnyj nära den kinesiska gränsen tillsammans med Belarus president Aleksandr Lukasjenko.

Putin hävdade att övergreppen i Butja utanför Kiev var iscensatta av Rysslands fiender och att ”specialoperationen” i Ukraina är nödvändig, eftersom dessa fiender annars hade angripit Ryssland.

Samtidigt sade han att operationens syfte är att ”hjälpa människorna i Donbass”. Det skulle kunna tyda på att ambitionsnivån sänkts, eftersom Putin inte uttryckligen nämnde demilitarisering och ”avnazifiering” av Ukraina, vilka tidigare angetts som operationens huvudsyften.

I veckan fick Vladimir Putin även besök av Österrikes förbundskansler Karl Nehammer, som var den första västliga ledaren att träffa honom sedan kriget i Ukraina inleddes. Mötet ledde inte till något resultat, men enligt Nehammer var det viktigt att ”konfrontera president Putin med krigets fakta”.

Före resan till Moskva besökte Nehammer Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kiev. I veckan fick Zelenskyj även besök av Storbritanniens premiärminister Boris Johnson samt presidenterna för de tre baltiska länderna och Polen.

Putins man i Kiev gripen

Vladimir Putins närmaste man i Kiev, den ukrainska oligarken och politikern Viktor Medvedtjuk, greps i veckan i Ukraina. Medvedtjuk var ledare för det största proryska partiet i landet men satt i husarrest misstänkt för landsförräderi när kriget började.

Tre dagar efter att den ryska invasionen inletts flydde han från husarresten och höll sig gömd tills han i veckan greps av den ukrainska säkerhetstjänsten. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj lade ut en bild på den tilltufsade Medvedtjuk i handfängsel och skrynklig ukrainsk militäruniform som han uppgavs ha haft på sig när han greps.

Zelenskyj erbjöd sig att byta ut Medvedtjuk mot ukrainska krigsfångar, men den ryska sidan nappade inte på erbjudandet.

Raketangrepp mot järnvägsstation

Över 50 personer dog i robotangrepp mot järnvägsstationen i Kramatorsk i östra Ukraina fredagen den 8 april. De avlidna var civila som väntade på evakueringståg i ett tillfälligt väntrum utanför stationen, flera av dem barn.

Enligt BBC:s reportrar som besökte platsen efter anfallet fanns det skador på asfalten som tyder på att en klusterbomb användes i attacken. Ryska myndigheter hävdade att Ryssland inte hade något med attacken att göra.

I Butja och andra städer utanför Kiev började arbetet för att utreda övergrepp som skett medan ryska ockupationsstyrkor befann sig där. Sammanlagt har 720 människor i veckan bekräftats döda och minst 200 saknas fortfarande.


Andra artiklar i veckan:


Läget den 7 april.

1-7 april. Allt fler bevis på krigsbrott upptäcks när de ryska trupperna nu dragit sig tillbaka från norra Ukraina. Ryssland kompenserar nederlaget med hysteriskt tonläge.

Nya tecken på krigsbrott

I takt med att de ryska trupperna i helgen retirerade från Kievs omgivningar upptäcktes allt fler tecken på att den ryska ockupationsstyrkan gjort sig skyldig till omfattande krigsbrott.

I Kievförstaden Butja uppges flera hundra invånare ha dödats medan ryska trupper uppehöll sig där. Ögonvittnen har berättat om våldtäkter och slumpmässiga avrättningar. Många kroppar bär spår av tortyr. Liknande tecken på omfattande övergrepp upptäcktes senare i veckan även på andra håll.

Under veckan som gick drog de ryska styrkorna sig tillbaka från hela norra Ukraina. I östra Ukraina fortsatte det ryska anfallet med oförminskad styrka, men framgångarna var begränsade.

Hysteriskt tonläge i statsmedia

Samtidigt som de ryska trupperna tvingades retirera från norra Ukraina publicerade den statliga nyhetsbyrån RIA Novosti en lång artikel som förklarar att en stor del av ukrainarna är ”passiva nazister” och att den nuvarande ukrainska staten måste förintas.

I artikeln kallas de ukrainska storstäderna Odessa, Charkiv, Dnipro och Mariupol för ”ryska städer”, där de ukrainska makthavarna uppges ha utövat ”total terror” mot ”antifascister”. En stor del av befolkningen i Ukraina måste enligt artikeln ”omskolas”.

Denna ”avnazifiering” måste enligt artikelförfattaren Timofej Sergejtsev ofrånkomligen även innebära en ”avukrainisering”, eftersom den ukrainska nationella identiteten är något som på konstgjord väg påtvingats invånarna i ”Lillryssland”. Huvuddelen av dagens Ukraina måste underställas ryskt styre. Var den nya gränsen ska gå ska enligt artikeln klarläggas ”experimentellt”.

Det är oklart om artikeln är en allvarligt menad programförklaring eller ett försök att dra bort uppmärksamhet från det ryska nederlaget i norr och de misstänkta krigsbrotten.

Civila evakueras från östra Ukraina

På onsdagen uppmanade ukrainska myndigheter invånarna i Luhansk, Donetsk och Charkiv län att lämna området så länge det är säkert. De ryska styrkorna har i veckan erövrat den strategiskt viktiga småstaden Izium knappt fyra mil norr om Slovjansk i Luhansk län. De större städerna Slovjansk och Kramatorsk uppges vara nästa mål för de ryska styrkorna.

Många av Ukrainas bästa förband är sedan 2015 placerade i starka positioner vid gränsen mot separatistrepublikerna LNR och DNR. Där har angriparna hittills inte lyckats uppnå några större framgångar, men syftet verkar nu vara att skära av en del av de ukrainska styrkorna genom att rycka söderut från Izium. Striderna kommer troligen att intensifieras snabbt de närmaste dagarna.

Ryska soldater skickar hem krigsbyte

Många rapporter från områden som de ryska styrkorna intagit gör gällande att de ryska soldaterna gör sig skyldiga till omfattande plundring av affärer och privata bostäder.

En flera timmar lång övervakningsfilm från ett postkontor staden Mazyr i Belarus som spridits på nätet uppges visa hur ryska soldater som dragit sig tillbaka från Ukraina skickar hem paket efter paket med hemelektronik, bildelar, kläder och elsparkcyklar.

Boende i Mazyr har berättat för Radio Free Europe att ryska soldater även försöker sälja kylskåp, bildäck och annat krigsbyte till lokalinvånarna.


Andra artiklar i veckan


Läget den 1 april.

25 mars -1 april. Fredsförhandlingar är utsiktslösa eftersom ingen av sidorna är beredd på kompromiss. Ryska trupper dras tillbaka från Kievs förstäder och Tjernobyl – men väntas försöka ta mer mark i öster.

Fredsförhandlingar utan resultat

Under tisdagen möttes de ryska och ukrainska förhandlarna i Turkiet. För första gången offentliggjorde den ukrainska sidan konkreta kompromissförslag, som bland annat gick ut på att Ukraina kan avstå från att ansluta sig till Nato om landet får tillförlitliga säkerhetsgarantier av andra länder.

Först meddelades att samtalen hade varit konstruktiva, och optimistiska tongångar dominerade under dagen, särskilt eftersom Ryssland lovat att ”minska den militära aktiviteten” kring Kiev. Snart stod det dock klart att parterna fortfarande står mycket långt från varandra.

Kiev kan vara räddat

Ryssland har börjat dra tillbaka en del av sina trupper från området runt Kiev. Det handlar dock knappast om en ”förtroendeskapande åtgärd” som Ryssland gjorde gällande. Snarare har den ryska militärledningen kommit fram till att det är för svårt att inta Kiev och att styrkorna behövs på annat håll. Samtidigt har de ukrainska styrkorna framgångsrikt återtagit delar av Kievs nordvästra förstäder, som Irpin.

Mycket tyder på att Ryssland nu koncentrerar sig på att erövra mer territorium i östra Ukraina. I första hand handlar det om att säkra landvägen till Krim genom att helt inta Mariupol. I andra hand vill Ryssland troligen erövra hela Donetsk och Luhansk län, som enligt Ryssland ska tillhöra separatistrepublikerna DNR och LNR.

Ukrainsk attack mot mål i Ryssland?

Fram till denna vecka har stridshandlingarna uteslutande ägt rum på ukrainskt territorium. På tisdagskvällen meddelades det dock om explosioner i ett ammunitionsförråd i utkanten av staden Belgorod i Ryssland, enligt ryska myndigheter på grund av en eldsvåda. På fredagsmorgonen exploderade en oljedepå i samma stad som ligger tre mil norr om den ukrainska gränsen.

Enligt ryska myndigheter var det två ukrainska helikoptrar som attackerade oljedepån. Ukrainska myndigheter förnekar delaktighet.

Putin kräver rubel

Från och med fredagen den 1 april måste ”fientligt sinnade länder”, däribland alla EU-länder, betala importen av rysk naturgas med rubel som sätts in på ryska bankkonton. Det meddelade Vladimir Putin på torsdagen.

Kravet har uppfattats som ett försök att stärka rubeln genom att tvinga västländer att köpa rubel på Moskvabörsen, men framför allt som ett propagandautspel.

Flera EU-länder har meddelat att de tänker följa gällande avtal och betala på sedvanligt sätt i västvaluta. Det var inte omedelbart klart vilka konsekvenser kravet får.


Andra artiklar i veckan:


Läget den 24 mars.

18-24 mars. Ryska trupper börjar tryckas tillbaka från Kievs omedelbara omgivningar.

Krigslyckan vänder vid Kiev

Den 23 mars bekräftade amerikanska militära källor uppgifterna om att ukrainska styrkor hade börjat trycka tillbaka de ryska angriparna i Kievs östra utkant. Samtidigt uppgavs de ryska styrkorna ha blivit mer aktiva i östra Ukraina. Tidigare i veckan träffades ett köpcentrum i Kiev av en rysk robot, vilket ledde till minst åtta dödsoffer.

Förluster i ryska flottan

Den ryska Svartahavsflottans vice befälhavare Andrej Palyj dödas av ukrainska styrkor. Senare i veckan träffas ett ryskt landstigningsfartyg i Berdjansk av en ukrainsk robot och totalförstörs. Två andra landstigningsfartyg lämnar snabbt hamnen.

Många döda i attack på militärförläggning

En ukrainsk militärförläggning i Mykolajiv öster om Odessa totalförstörs i rysk artilleriattack. Bara en överlevande räddas från ruinerna av förläggningen där ungefär 200 ukrainare var stationerade.


Artiklar i veckan


Läget den 17 mars.

11-17 mars. Mariupol omringat, teatern bombas. Ryska robotattacker mot västra Ukraina. Hårda strider norr om Kiev.

Teatern i Mariupol bombas

Den 16 mars bombades teatern i Mariupol, där över tusen civila uppgavs ha sökt skydd. Antalet dödsoffer uppskattades till 300. Ryssland hävdade att ryska styrkor inte hade bombat teatern och menade att det i stället var ukrainska nationalister som hade sprängt teatern för att kunna svartmåla Ryssland.

I en senare rapport ser OSSE inget som pekar på att den ryska versionen skulle kunna stämma och slår fast att de som står bakom dådet har gjort sig skyldiga till krigsbrott.

Mariupol är nu totalt omringat av ryska trupper, men striderna fortsätter.

Bomber nära polska gränsen

Tidigt på morgonen den 13 mars bombade Ryssland en militäranläggning i Javoriv, 2,5 mil från polska gränsen. Ett stort antal robotar slog ner i området, 35 människor uppgavs ha dödats och över 130 skadats. Ryssland uppgav att robotangreppet var riktat mot utländska ”legosoldater”.

Robot slår ner i Donetsk

Den 14 mars exploderade en robot på en gata i centrala Donetsk, som hållits av ryskstödda separatister sedan 2014. 23 personer uppgavs ha dödats och 28 skadats. Separatistrepubliken DNR skyllde attacken på Ukraina och den fick stor uppmärksamhet i ryska medier. Den ukrainska sidan hävdade att roboten var rysk.


Artiklar i veckan


Läget den 10 mars.

4–10 mars. Strider vid kärnkraftverk, förlossningssjukhus bombas i Mariupol. Nytt, resultatlöst försök till fredsförhandlingar i Turkiet.

Förlossningssjukhus bombat

Minst fyra människor dödas och 16 skadas när ett förlossningssjukhus i Mariupol bombas av de ryska styrkorna den 9 mars. Ryska regeringen hävdar att bombningen var berättigad, eftersom ukrainska styrkor uppgavs ha förskansat sig på sjukhusområdet.

Den ryska FN-ambassadören Vasilij Nebenzia hade två dagar tidigare hävdat att ukrainsk militär tagit över en helt annan förlossningssjukhus i samma stad. En månad senare drog en OSSE-rapport slutsatsen att den ryska bombningen var ett krigsbrott.

Strider vid kärnkraftverk

Fredagen den 4 mars leder striderna kring Europas största kärnkraftverk söder om Zaporizjzja till en eldsvåda i en byggnad som tillhör kraftverket. Branden släcks och inga känsliga delar av kärnkraftverket skadas. Efter striderna ockuperar ryska styrkor kraftverket.

Nya förhandlingar i Turkiet

En ny omgång fredsförhandlingar genomfördes i Turkiet, där Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba mötte Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov. Mötet ägde rum på mer neutralt territorium och på högre nivå än förra omgången i Belarus, men var lika resultatlöst.


Artiklar i veckan


24 februari – 3 mars. Ryssland anfaller Ukraina på flera fronter samtidigt. Syftet verkar vara att snabbt inta huvudstaden och byta ut regeringen.

Ett förannonserat överraskningsanfall

Strax före klockan 06.00 på morgonen Moskvatid (klockan 04.00 svensk normaltid) höll Vladimir Putin ett tv-tal där han meddelade att han beslutat om en ”militär specialoperation” i Ukraina. Några minuter senare hördes explosioner i Kiev, Charkiv, Odessa och i Donbass. Ryska marktrupper rullade in över gränsen från Ryssland och Belarus samt från det ockuperade Krim. Ryska trupper flögs in med helikopter till Antonov-flygplatsen i förorten Hostomel strax nordväst om Kiev.

Dagen efter fanns ryska trupper redan i norra utkanten av Kiev. Trupperna hade tagit sig in från Belarus genom den förbjudna zonen kring Tjernobyls havererade kärnkraftverk. Ryska pansarfordon försökte ta sig in i Ukrainas huvudstad även från nordväst, och stoppades först i tätbebyggt område.

Vladimir Putin uppmanade den ukrainska militären att störta regeringen. Han sade också att den ryska kärnvapenberedskapen skulle höjas som ett svar på ”aggressiva uttalanden” från Nato-länder. Inget konkret tydde dock på att kärnvapenberedskapen faktiskt skulle ha höjts. De ryska trupperna mötte hårt motstånd och stoppades utanför Kiev och Charkiv.

Maskerad krigsförklaring

Den ryska attacken hade föregåtts av långvarigt vapenskrammel och ansamling av ryska trupper vid ukrainska gränsen. På kvällen den 21 februari höll Vladimir Putin ett långt, svavelosande tal där han förnekade Ukrainas rätt att existera som självständig nation och menade att landet var ett missfoster som skapats av revolutionsledaren Vladimir Lenin.

Talet liknade en krigsförklaring men utmynnade bara i ett ryskt erkännande av separatistrepublikerna DNR och LNR som Ryssland skapade i östra Ukraina redan 2014. De ryskstyrda republikerna hade under åtta år även av Ryssland officiellt betraktats som en del av Ukraina, men erkändes nu som ”’självständiga stater”. Det framgick inte omedelbart om republikerna erkändes inom deras faktiska gränser, eller inom gränserna för hela Donetsk och Luhansk län, som de hade anspråk på.

Redan några dagar tidigare hade separatistrepublikerna uppmanat befolkningen att låta sig evakueras till Ryssland med förevändningen att Ukraina planerade omfattande angrepp.

Förhandling under vapenhot

Redan innan förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina inleddes den 28 februari – under pågående strider – stod det klart att de inte skulle leda någonvart. I den ukrainska förhandlingsdelegationen ingick bland annat försvarsministern Oleksij Reznikov, medan Vladimir Putin skickade sin före detta kulturminister Vladimir Medinskij.

Medinskij råkar också själv vara född i Ukraina, men framför allt är han en av arkitekterna av den storryska historieskrivning som Vladimir Putin nu använder för att rättfärdiga kriget mot Ukraina, som enligt honom inte är något riktigt land

Det första mötet ägde rum på belarusiskt territorium, trots att president Zelenskyj tidigare sagt att förhandlingar i Belarus inte skulle accepteras, eftersom landet deltar i konflikten. Mötesplatsen flyttades dock från Minsk till gränsområdet mot Ukraina. Förhandlingarna var resultatlösa.


Artiklar


Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.

Kommentera