Alla förlorade i estniska presidentvalet

Lördagens misslyckade presidentval i Estland har lett till en politisk återvändsgränd som i bästa fall kan få en lösning på måndag, om två tredjedelar av landets parlamentsledamöter kan komma överens om en gemensam kandidat och till slut lyckas välja en ny president. Men det är långt ifrån säkert.

Estniska public service-bolaget ERR:s specialsajt om presidentvalet.
Estniska public service-bolaget ERR om presidentvalet.

Lördagens misslyckade presidentval i Estland har lett till en politisk återvändsgränd som i bästa fall kan få en lösning på måndag, om två tredjedelar av landets parlamentsledamöter kan komma överens om en gemensam kandidat och till slut lyckas välja en ny president. Men det är långt ifrån säkert.

Det har varit nära vid tidigare tillfällen, men i lördags hände det för första gången: ingen av de två kvarvarande presidentkandidaterna, Siim Kallas och Allar Jõks, lyckades få en majoritet av rösterna i andra omgången i elektorskollegiet som hade samlats i Estlands nationalopera Estonia.

Elektorskollegiet, som består av alla parlamentsledamöter samt av representanter för alla kommuner i Estland, hade sammankallats för att göra det parlamentet några veckor tidigare hade misslyckats med: att välja en efterföljare till president Toomas Hendrik Ilves, vars ämbetsperiod snart tar slut. Folkets favorit, den före detta utrikesministern Marina Kaljurand, röstades överraskande bort redan i första omgången, och i andra omgången röstade 60 av elektorerna blankt eller lämnade ogiltiga valsedlar, vilket ledde till att båda kvarvarande kandidater förlorade.

Misslyckandet är ett symtom på den allmänna förvirring som på senare tid rått i estnisk inrikespolitik. Statsminister Taavi Rõivas har anklagats för svagt ledarskap och beslutsvånda, medan det största oppositionspartiet Centern håller på att slitas sönder av interna motsättningar när olika falanger försöker säkra sina positioner inför det oundvikliga – förr eller senare måste ju partiets evige ledare, den sjuke och försvagade Edgar Savisaar, lämna sin plats som ordförande.

Dessutom är kommunpolitikerna – som formade merparten av elektorskollegiet – missnöjda med regeringens kommunreform som tvingar mindre kommuner till oönskade sammanslagningar. Statsministerpartiet Reforms kandidat Siim Kallas försökte inför valet blidka elektorerna med antydningar om ett utvidgat beskattningsrätt för kommunerna om han blev vald, men utspelet verkar inte ha övertygat många.

På grund av inre motsättningar är både regeringssidan och oppositionen så försvagade att de knappast hade kunnat nå en hållbar överenskommelse ens om de hade velat – och viljan verkar inte heller ha funnits. I stället delades rösterna mellan flera kandidater, och i den sista, avgörande omröstningen ville en stor del av elektorerna alltså inte stödja någon av de två kvarvarande.

Nu går valet tillbaka till parlamentet. Siim Kallas och Allar Jõks, som ställdes mot varandra i andra omgången i elektorskollegiet meddelade omedelbart efter den resultatlösa omröstningen att de inte längre kommer att kandidera. Marina Kaljurand har tagit en timeout och hennes tidigare kampanjledare har sagt att den som nu kandiderar måste vara säker på att få 68 röster bakom sig i parlamentet och alltså i förväg vara säker på att bli vald.

Det lär innebära att i alla fall Kaljurand inte kommer att självmant kandidera i måndagens omröstning i parlamentet, kanske ingen annan heller – den som nu kandiderar utan att vara säker på att bli vald kan ju få skulden för ett nytt misslyckande. Parlamentets talman Eiki Nestor – som själv kandiderade i valets allra första omgång i parlamentet den 29 augusti – har nu kallat alla partier till samtal för att se om de kan enas om en kompromisskandidat.

För att välja president i parlamentet krävs två tredjedelars majoritet eller 68 av de 101 ledamöterna. Att samla så många namn bakom en kandidat verkar ytterst svårt. De tre regeringspartierna (Reformpartiet, Socialdemokraterna och högerpartiet IRL) har sammanlagt 59 mandat och har hittills inte haft någon gemensam kandidat. Även om de skulle kunna enas om en sådan krävs dock ytterligare 9 röster, och det är oklart var de skulle kunna hämtas.

Liberala Fria partiets 8 röster räcker inte, inte heller de 7 mandat som extremnationalistiska EKRE har. Dessutom är EKRE ett populistparti som regeringen knappast vill sluta en överenskommelse med. Återstår största oppositionspartiet Centern med sina 27 mandat.

Men Centerpartiet är just nu akut drabbat av inre splittring och kunde knappt ens enas bakom sin egen kandidat Mailis Reps. Att regeringspartierna skulle kunna baxa hela Centern bakom en kompromisskandidat verkar osannolikt, men teoretiskt skulle partiets inre opposition kunna göra gemensam sak med regeringen.

Det är dock fullt möjligt att parlamentet inte heller nu på måndag lyckas välja en ny president för landet. Då måste elektorskollegiet sammankallas en gång till. Där räcker det med enkel majoritet, och där kan folkets favorit, Marina Kaljurand, få en ny chans, när huvudkonkurrenten Siim Kallas inte längre kandiderar.

PS: Sent på tisdagseftermiddagen blev det känt att Estlands representant i Europeiska revisionsrätten, Kersti Kaljulaid, hade fått ombetts kandidera i måndagens presidentval. Enligt parlamentets talman Eiki Nestor accepterade alla parlamentsgruppers representanter förslaget. Kaljulaid ska träffa parlamentsgrupperna under tisdagen. Först därefter kan man enligt Eiki Nestor veta hur starkt stöd Kaljulaid har i parlamentet.

Mer på temat:

Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.