Javlinskij stoppas i ryska presidentvalet

Ryska centrala valkommissionen tillåter inte att liberala Jablokos kandidat Grigorij Javlinskij deltar i presidentvalet den 4 mars. Enligt valkommissionens experter var över en fjärdedel av de namnunderskrifter som Javlinskij hade samlat till sitt stöd förfalskade.

Många av de ifyllda förmulären var tillverkade med hjälp av en kopiator, hävdade valkommissionens representant Aleksej Nesterov på en presskonferens i Moskva på tisdagen. Han visade upp två tjocka pärmar med vad han sade var förfalskade underskriftsformulär, och granskade ett formulär med en elektronisk förstoringsapparat för att visa att det handlade om en färgkopia, inte originalunderskrifter.

Partiet Jabloko förlorade sina sista fyra platser i parlamentet 2003 års val. Kandidater som inte representerar parlamentariska partier måste samla in ett extremt stort antal namnunderskrifter för att få ställa upp i presidentvalet, ett krav som länge har kritiserats eftersom det bäddar för godtycke.

Inför presidentvalet 1991 räckte det att samla in 100.000 namnunderskrifter, redan det ett relativt högt krav. I nästa presidentval 1996 höjdes kravet till 1 miljon namnunderskrifter, som skulle samlas in inom loppet av tre månader. År 2004 höjdes kravet ytterligare till 2 miljoner underskrifter, och den högsta tillåtna andelen felaktigheter var 7 procent.

Inför senaste presidentvalet 2008 sänktes den tillåtna andelen felaktigheter till 5 procent samtidigt som tiden för insamlandet av underskrifter begränsades till en månad. Den sista dagen för att lämna in namnunderskrifter var den 23 januari. Eftersom de flesta ryssar firade nyår och jul mellan den 31 december och 10 januari var tiden för att samla in underskrifterna i olika regioner (som lagen kräver) och leverera dem till Moskva ytterst begränsad.

Enligt Jabloko är alla underskrifter riktiga, skrivna av verkliga personer, men partiet medger att det kan finnas tekniska brister i formulären ”på grund av hur de levererats från regionerna”. I praktiken betyder detta förmodligen att en del formulär med underskrifter skannats, skickats med epost och sedan skrivits ut med färgskrivare i Moskva, för att kunna leverera allt till centrala valkommissionen i tid.

Hur det än är med den saken så är det i praktiken nästan omöjligt att exakt uppfylla alla krav som centrala valkommissionen ställer på namnunderskrifterna. Vid behov har myndigheterna dessutom alltid kunnat hitta på nya krav. Formulär har underkänts exempelvis därför att orden ”efternamn, fadersnamn, förnamn” skrivits ut i sin fulla form och inte förkortats Ф.И.О. som brukligt är.

Huruvida underskrifter godkänts eller inte har ofta varit en fråga om politisk ändamålsenlighet. Enligt en anonym källa på centrala valkommissionen, som tidningen Vedomosti talat med, var alla kandidaters namnunderskrifter av låg kvalitet, eftersom det är ”omöjligt” att samla 2 miljoner äkta underskrifter inom loppet av den stipulerade tiden.

Miljardären Michail Prochorov verkar ändå få sina namnunderskrifter godkända. Att han ställer upp för att få valet att se bra ut och för att locka Putinkritiska väljare är uppenbarligen ett resultat av någon sorts överenskommelse med makthavarna. Exakt vad som ingår i överenskommelsen är än så länge oklart, men den kan innebära att Prochorov efter valet får någon sorts maktposition, exempelvis i regeringen.

De andra kandidaterna är de gamla vanliga – stalinisten Ziuganov, pajasen Zjirinovskij och Putins gamle vice kampanjchef, ”socialdemokraten” Sergej Mironov från låtsasoppositionspartiet Rättvisa Ryssland.

Den som blir vald är givetvis Putin. Den stora frågan är om han blir vald i första eller andra valomgången. Om han inte lyckas samla över hälften av väljarna bakom sig i första valomgången försvagas hans maktposition.

För att undvika det kan det vara ändamålsenligt att stoppa Javlinskij – ju fler andra kandidater, desto större risk att Putin inte når upp till 51 procent i första valomgången. Dessutom har Jabloko redan startat en stor kampanj som syftar till att skicka egna valobservatörer till så mänga vallokaler som möjligt för att minimera valfusket. Om Javlinskij inte får ställa upp i valet får inte heller Jabloko skicka ut några valobservatörer.

Mer på temat:

11 kommentarer till “Javlinskij stoppas i ryska presidentvalet

  1. Observera att presidentvalet alltså är den 4 MARS. Skrev april i går kväll, i all hast. Nu rättat. Krångligt med dessa indoeuropeiska namn på månader. Jag förederar de finska namnen. Eller det kinesiska systemet med siffror är väl ännu bättre.

    • …och den sista dagen för att lämna in namnunderskrifter var den 23 JANUARI (inte december).

      • Suck. Jag får börja om från förskoleklass… eller när är det man ska lära sig vad månaderna heter?

  2. Det här med att Javlinskij skulle ha stoppats för att rädda Putin från en andra valomgång, hur realistiskt är det egentligen? Jag sitter och tittar på opinionssiffror från Levada från 20-23/1. Det är den sista tabellen, längst ned på den här sidan:

    http://www.levada.ru/25-01-2012/utochnennye-yanvarskie-reitingi-odobreniya-polozheniya-del-v-strane-elektoralnye-predpoch

    Det var alltså 1-2% av de tillfrågade som tänkte rösta på Javlinskij, jämfört med t.ex. 4-5% för Prokhorov. Samtidigt ser man i kolumnen längst till höger att av de som verkligen planerar att gå och rösta så tänkte 63% rösta på Putin. Med 13 procentenheters marginal över 50%-gränsen, vad skulle då dessa 1-2% röster på Javlinskij spela för roll?

    Dessutom hör man konspirationsteorin att Prokhorov är liead med Kreml och har fått i uppgift att ställa upp för att attrahera missnöjda medelklassväljare och att hans roll är att förlora i valet. Här är alltså teorin att man skänker bort 4-5 procentenheter? Skulle Putin alltså vinna på det, men förlora på att Javlinskij ställer upp? Det låter som en väldigt komplicerad manöver, och jag vet inte om jag fattar logiken i den. Det enda som händer i så fall är väl att man skiftar röster mellan olika opponenter, och kanske att Prokhorov till och med vinner en del röster som annars hade gått till Putin.

    Vidare, om vi nu säger att Javlinskij petats för att man vill hjälpa Putin, kommer man då verkligen att vinna de där ynka 1-2 procentenheterna? Är det inte troligare att Javlinskij-anhängare istället röstar på t.ex. Prokhorov? Då blir det ju lika många, eller i stort sett lika många, röster på Putin-motståndare i alla fall..

    Obegripligt hur ni anti-Putin-analytiker tänker egentligen…

    • Att du orkar gräva i det där. Jag tror de flesta är överens om att uteslutningen av Javlinskij som kandidat på formella grunder (trots att hans parti fick flera miljoner röster i parlamentsvalet för någon månad sedan) snarast är negativt för Putin på så sätt att det gör valen ännu mindre legitima samtidigt som det enar oppositionen ytterligare. Antalet röster för eller emot Putin har det dock sannolikt ingen större påverkan på.

    • Rent principiellt är det möjligt att Javlinskij inte stoppades på order från Kreml, utan på grund av felaktigheterna i underskriftsblanketterna. Men oavsett vilket så är det viktiga här att hela proceduren är skapad enkom för att göra det möjligt att stoppa alla obehagliga kandidater. Nio av tio oberoende kandidater stoppades på formella grunder, bara Prochorov klarade sig genom nålsögat.

  3. Att jag orkar gräva i det? Det krävdes inte särskilt mycket ”grävande”. Jag brukar kolla opinionssiffrorna då och då, och det är ju uppenbart att Javlinskij har så litet opinionsstöd att det är helt egalt för utgången av valet om han är med eller inte.

    Saken är den att man gör en stor affär av detta i pressen och ger intrycket att Javlinskij var ett hot mot Putin och därför blev undanröjd. I en artikel (av flera om detta) i SvD skriver de att ”det blir svårt för Putin att vinna valet i första omgången om Javlinskij deltar”. Det ett citat Igor Bunin, men journalisten som citerat det har förmodligen inte kollat opinionssiffrorna för att se om det Bunin säger verkar rimligt.

    Och Kalle, på vilket sätt är Javlinskij en ”obehaglig kandidat” när bara 1 av 100 tillfrågade uppger att de tänker rösta på honom?

    • Jag tror inte heller att ett Javlinskij-deltagande skulle haft någon större inverkan på valutgången, men omöjligt att det är den avgörande faktorn som räddar Putin från en andra valomgång är det inte – i synnerhet inte baserat på några oseriösa opinionsundersökningar. De flesta av dessa opinionsinstituts uppgift är uppenbarligen att ge sken av ett brett stöd för den/dem som har makten. Det såg vi med all tydlighet efter Dumavalet när FOM närmast desperat gömde undan exit pollen som visade att Putins parti egentligen inte ens nådde upp till en fjärdedel av rösterna i Moskva och förvanskade totalsiffrorna i hela landet.

      Din tolkning av Levadaundersökningen (om vi nu ska begränsa oss till den som något mer trovärdig än motsvarande siffror från övriga opinionsinstitut) håller jag för övrigt inte med om. Du utgår t.ex. ifrån att av dem som ännu inte bestämt sig så kommer procentuellt sett lika många att välja Putin som av dem som redan har bestämt sig för Putin. Det är inte på något sätt givet, och det finns i mina ögon mycket som talar för motsatsen – eftersom det fortfarande i hög grad är oklart vilken kandidat man bör välja om man önskar få Putin avsatt.

      Det är väl också ganska uppenbart att Javlinskij skulle vara en bättre kompromisskandidat än den Prochorov som nu erbjuds (om man som många inte står ut med Zjuganov och Zjirinovskij) – och hur många som i slutändan skulle lagt sin röst på Javlinskij mot bakgrund av de usla övriga alternativ som erbjuds är omöjligt att säga.

  4. Mattias: ”Du utgår t.ex. ifrån att av dem som ännu inte bestämt sig så kommer procentuellt sett lika många att välja Putin som av dem som redan har bestämt sig för Putin.”

    Då tänker du på kategorin ”пришли бы на выборы, но не знают, за кого бы проголосовали”? Även om samtliga i den kategorin (de var 9% av totalen) skulle rösta på andra kandidater så hamnar Putin över 50%.

    Och, som sagt var, det spelar väl ingen roll om det blir en andra omgång?

    • Jag tycker den där undersökningen är lite svårtolkad eftersom de innehåller två frågor som egentligen handlar om samma sak (presidentvalet) vars resultat inbördes inte är helt kompatibla. Den övre av de tabellerna kan man mycket väl tolka som att Putin ”bara” har stöd av 48% av dem som bestämt sig för att rösta, medan du har rätt i att han når upp i minst 50% i den nedre hur man än tolkar den. Det är ju dock hur som helst betydligt intressantare om väljarstödet (enligt opinionsundersökningarna) bara ligger strax över 50% än om det är god marginal. Det ofrånkomliga fusket (jag kan nämligen inte föreställa mig att man kan ställa om helt från det massiva fusket i Duma-valet ens om man hade sådan ambition) kommer ju att uppröra mycket mer om marginalen är liten.

      För utgången av ”valet” i sig spelar det med de kandidater som nu tillåtits sannolikt ingen roll om det blir en eller två valomgångar. Putin kommer med största sannolikhet att vinna ändå. Däremot är ju många bedömare ense om att det påverkar hans informella mandat att fortsätta driva sin egen politik utan att lyssna på andra om han skulle tvingas till en andra omgång.

      Levadacentret har för övrigt gjort en del andra intressanta opinionsundersökningar på sistone. T.ex. tycker 57% att det vore en bra idé att begränsa antalet tillåtna mandatperioder till två. Att Putin trots det kan ha stöd av omkring hälften av väljarna (för en tredje mandatperiod) säger ganska mycket om hur urvattnat fältet av utmanare är. En klar majoritet är också negativa till att Putin (som påstår sig lyssna på sin befolkning) inte deltar i debatter.

      Läste förresten någonstans teorin att Javlinskij plockades bort inte så mycket för sin egen skull som för att stoppa/motarbeta Jablokos valövervakare – och det låter faktiskt inte helt osannolikt i mina öron med tanke på hur mycket ”besvär” de ställde till med för makthavarna i samband med Duma-valet.

  5. Här är en alldeles färsk ganska intressant opinionsundersökning från Levada om ryssarnas syn på demokrati: http://www.levada.ru/17-02-2012/rossiyane-ob-ustroistve-strany-i-demokratii

    Bland annat antyder den att stödet för ”västerländsk typ av demokrati” liksom demokratibegreppet i sig inte varit så högt som nu någon gång tidigare under Putins tid vid makten. Det är dock fortfarande bara en knapp tredjedel som föredrar sådant styre. Man ser också att sovjetnostalgin (inte minst när det kommer till ekonomiska frågor) fortfarande är stor även om man även där ser ett tydligt avbräck nu i år jämfört med tidigare under Putin.

Kommentarerna är stängda.