Skål, Stalin! Hej då, Putin!

По-русски: На здоровье, Сталин – до свидания, Путин!

Det var inte många riktiga ryska ord i den ”ryska” versionen av Tingeling (”Tingaliin”) som visades i samband med Melodifestivalen på lördagskvällen. Men de ord som fanns där var mer än nog.

Visst, det är på skoj. Och visst, den var riktig rolig, bitvis. Men bitvis undrar man vad de som skrev ”texten” egentligen tänkte på, eller om de tänkte överhuvudtaget.

Maffia, balalajkor, kosackdansare, pälsmössor, lättklädda kvinnor som vickar på rumpan, en militärkör samt en dansande björn är givna element om det ska göras skoj av Ryssland. Men är det helt nödvändigt att även dra in erkända massmördare, den nuvarande politiska ledningen samt nationalhymnen på ett sätt som garanterat kommer att uppfattas som kränkande av många?

Sången är huvudsakligen på en rotvälska som kanske låter som ryska men som inte betyder någonting. Den som kan ryska kan dock tydligt höra några riktiga ord som tillsammans gör ett något märkligt intryck: ”Na zdorovje, Lenin”, ”Do svidanija, Putin!”, ”Na zdorovje, Stalin” – ”Skål, Lenin”, ”Hej då, Putin!”, ”Skål, Stalin!”.

Däremellan sjunger en kör några takter ur Sovjetunionens nationalhymn (”hockeylåten”), med de gamla orden som börjar ”Sojuz nerusjimyj respublik svobodnych” (”De fria republikernas eviga förbund…”). Till saken hör att Rysslands nationalhymn numera sjungs till samma melodi, fast med lätt redigerad text.

Det skulle vara intressant att se vad reaktionen hade blivit om årets Eurovision Song Contest hade gått i Berlin, och om man då Tyskland till ära hade gjort en version av Tingeling exempelvis med orden ”Skål, Goebbels! Hej då, Merkel! Skål, Hitler!”.

Och så hade kanske halvnakna flickor vickat på rumpan i takt till ”Deutschland, Deutschland, über alles, über alles in der Welt”, med hakkors på trosorna i stället för röda stjärnan. Eller hade det varit olämpligt av något skäl?

Mer på temat:

22 kommentarer till “Skål, Stalin! Hej då, Putin!

  1. Samma tankar som slog mig igår kväll. Av någon anledning har sovjetisk kommunism alltid varit med accepterad än tysk nazism, trots att båda är lika förhatliga. Segraren skriver historien?

  2. Hmm, den spiller på mange forskjellige sanger – klisjeerne, klærne og koreografien virker til dels å være inspirert fra 70-talls (tysk) disco som Dschinghis Khan og Boney M – Dschinghis Khan var jo Tysklands ESC bidrag i 1979 – men minner meg også litt om Verka Serduchkas ”Dancing Lasha Tumbai”, Ukrainas bidrag i 2007. Plus små referanser til Laibach og Aqua (i min personlige mening i alle fall) med musikk som i Russland blir klassifisert som попсня. Synd at de ikke synger mere av Soviet hymnen – det er uklart om de refererer til teksten fra 1944 eller den omarbeidede fra 1977 (uten referanser til Stalin).

  3. Hej! Jag känner dom som gjorde Tingaliin, och jag tror ni fått det lite om bakfoten. Ni tror inte det kan vara så att det: 1. Är till största del barnsligt skoj och en drift med klyschor om Ryssland, såsom Ryssland existerar i det svenska ”folkminnet” 2. Om det är en politisk kommentar, så är det kanske snarare en drift med Rysslands imperie-ambitioner (som inte verkar avsomnade för evigt) och ett satiriskt tjuvnyp riktat mot den återuppståndna hyper-nationalismen och romantiseringen av Stalin mm. Tänka ett varv till, anyone? Lägg märke till att låten slutar med en bomb som singlar ner och sprängs. Och vad gäller tyskland – tyskarna verkar ha gjort upp med sitt förflutna på ett helt annat sätt än ryssarna. Det finns faktiskt fortfarande gott om stalinister i ryssland – men få och marginaliserade nazister i tyskland.

  4. Analogin med Tyskland är (som alla analogier) bitvis haltande, men i det här fallet ganska klargörande. Man skulle kunna fortsätta med en mängd länder – Skål Franco!/Moussolini! osv – för att inse att man i det här fallet har avvikit från en uppförandekod som gäller inom västligare delarna av Europa.

  5. I Italien kan man köpa ”Il duce vin” och ”Hitler vin” med bilder av ledarna på etiketterna. De säljer även motsvarande med Stalin, Che och Lenin, för att nämna några. Själv blir jag inte nämnvärt upprörd över varken sånger eller vinflaskor, tycker det är lite festligt att man kan fotografera sig bredvid Stalin utanför Kreml.

    Visst, det är inte PK någonstans, men vi har statyer och torg döpta efter den religiöse fanatikern och krigsherren Gustav II Adolf mitt i Stockholm. I skolorna får man lära sig att Sverige blev stort och mäktigt under hans tid, och att han mördades av fega fiender som omringade en ensam konung i Lutzens dimma. Riket förstördes sen av hans lesbiska dotter, och haltade fram till nästa hjältekonung gav sig ut i krig. Källkritik någon? ;-)

  6. Kanske kul för många svenskar. Men lagom kul om man är ryss – särskilt att alla ryska tjejer är luder, typ. Satir och tjuvnyp kan vara kul. Men någonstans finns en gräns då det bara blir plumpt. Så, kort sagt var det mest plumpt, tycker jag.

  7. Rysslandsvyer: jag menade en uppförandekod i Melodifestivalssammanhang – programmets ”feelgood”-koncept har hittills gjort att man undvikit att påminna publiken om de blodigare delarna av deltagarländernas 1900-talshistoria. Det skulle vara intressant att se om det går att tolka numret utifrån de förändringar som skett de senaste åren: att den oerhört penningstarka postsovjetiska musikbranschen nu konkurrerar med den europeiska – att de små europeiska ländernas enda arena för internationellt genombrott utanför den amerikanska håller på att försvinna.

  8. Brukar inte ha så mycket till övers för gnäll om att just Ryssland och ryssar är särskilt utsatta för missvisande bilder och för generaliseringar, men här kan jag förstå reaktionen. Det kan förstås vara så att upphovsmännen följer den svenska 1990-talshumortraditionen från ”Ingesson” m.m. och gör en poäng av att tittaren ska ställa sig frågan om inslaget är gjort på allvar eller om det handlar om ren ironi. Det är dock sannerligen inte uppenbart för en rysk tittare att det är handlar om en drift med svenska stereotyper om Ryssland (om det nu gör det). Så mitt intryck är ändå att detta faktiskt är ganska plumpt.

    • Jo, fast inslaget är faktiskt inte i första hand gjort för ryska tittare, utan för svenska. Så det kanske ändå är mindre relevant hur ryska tittare uppfattar detta, även om jag kan förstå dem som blir kränkta. Det intressantaste är varför detta är politiskt korrekt i Sverige, medan motsvarande ironi i vissa andra fall (exempelvis Tyskland) inte skulle gå hem.

      • Sant, och då finns en politisk sida (som du tar upp) och en ”kulturell” sida med det bredare fördomspaketet.

        Vi kan då konstatera att det är politiskt korrekt att basera humor på klassiska svenska fördomar om rysk kultur och livsstil. Ryssar tillhör därmed liksom tyskar, amerikaner och andra västerlänningar en grupp som anses tillräckligt lika oss (eller tillräckligt starka) för att man ska kunna skämta om dem. Paradoxalt nog tyder ju då inslaget på att ryssarna är respekterade i Sverige.

        Det hade sannolikt varit svårare att basera ett humornummer i en jättetävling på fördomar om kosovoalbaner eller kurdiska kvinnor. De grupper anses enligt samma logik inte vara tillräckligt lika oss eller tillräckligt starka, och därför skulle skämt om dem bemötas som skämt om handikappade eller utvecklingsstörda.

        Så på sätt och vis kanske hela historien bekräftar att ryssar och rysk kultur har ganska hög status i det svenska samhället.

      • Du har rätt, det var en intressant synpunkt! Och det är väl av den anledningen jag kan tycka att det är rätt festligt med matrjosjkadockor och kosackdansare, medan halvnakna, bananbehängda afrikaner som dansar till bongotrummor nog inte hade gått hem hos mig.

  9. Det skulle vara mycket lättare att skratta åt om det inte fanns så mycket obehaglig substans.

    Det råder ingen tvivel om var Tyskland och Angela Merkel står i frågan om mellanstatligt umgänge, nazismen och Hitler. När det gäller Ryssland och Putin är det inte så tydligt. Eller allt för tydligt. Bara det att ambassaden tycker att upphovsmännen ska spärras in på _dårhus_ säger ju en del om i vilken tradition de är rotade.

  10. Tingelingdebatten har urartat till något som blir mer och mer pinsamt för alla inblandade (jfr Georgiens inlägg). Att svensk TV visar undermåliga humorprogram var åtminstone inte internationellt känt tidigare, även om vi själva fått tiga och lida. Jag har rannsakat mig själv och funderat på om min negativa reaktion har med mitt efternamn att göra, men när Johan Croneman skriver så här på DN idag avfärdar jag den etniska hypotesen: ”En blombukett hem till varje svenskt hem som hade teven på i lördags, som ursäkt för den där rakt igenom urkassa Rysslandsparodin.”

  11. Apropå ingenting, i veckan har jag sett Napoleon, Nikolaj II, Lenin, Putin och två Stalin på Röda torget i Moskva. Borde ha gått fram och skålat och sen sagt adjö till alla, men jag tror de hade blivit mest glada eller förvirrade.

    Skämt åsido så tycker jag inslaget var plumpt, men vi ska komma ihåg att man i väst kan vara kommunist och hylla Stalin, men däremot inte vara nazist och hylla Hitler. Visst finns många som drivit med Hitlerismen, ”Pang i bygget” och The Beatles för att nämna några. Men det har varit betydligt mer intelligent än den svenska ganska trista formen av revyunderhållning som ju dominerar.

    Sen borde ju ryska ambassaden fundera lite över vilka typer av stereotyper av kaukasier som kan visas i underhållning på rysk TV.

  12. Rysslandsvyers inlägg ger mig en osökt anledning att promota min favorit: KVN-laget från Folkets vänskapsuniveristetet. Här i en kommentar på rysk rädsla för den stora grannen i öster. Framträdandet äger rum i Jurmala, Lettland:
    http://www.youtube.com/watch?v=CTVWwmLwJwg
    Här är texten med översättning
    – Здраствуйте
    – Здраствуйте Европейцы!
    – Нажа музыка она – о мире во всем мире. Она о будущем в котором не будет национальных конфликтов.
    – Потому что не будет разных национальностей!
    – Все будут говорить на одном языке.
    – В Китае уже все на нем говорят!
    – Мы хотим чтобы все люди на земле были как братья. Так сказать поработимы… Побратимы.
    – Понимаете?
    – Не понимаете?
    – Наша музыка эта…
    – Не рассказывай, они скоро сами все узнают:

    Край, приморский край
    Фактически это – Китай
    В числе перспектив – Рижский залив
    Дай волю дай
    Будут шпроты made in Китай
    Пекинский бальзам
    Все делают там.

    И китайская не выдержит стена
    И накроет мир желтая волна
    Гостям с востока запад вряд ли будет рад
    Да и сам я не рад
    Ведь я калмык, он бурят
    Не путайте нас…

    – Goddag
    – Goddag europeer!
    – Vår musik handlar om fred i hela världen. Den handlar om en framtid där det inte kommer att finnas nationella konflikter.
    – För det kommer inte att finnas olika nationaliteter!
    – Alla kommer att tala samma språk.
    – I Kina talar alla redan på detta!
    – Vi vill att alla människor på jorden ska vara som bröder. Så att säga förslavade [oöversättlig ordlek], förbrödrade.
    – Förstår ni?
    – Förstår ni inte?
    – Vår musik det är…
    – Berätta inte, dom förstår snart själva.

    Primorskij kraj [den administrativa enhet som gränsar till Kina]
    Egentligen är det Kina
    Och inom en framtid ingår även Rigabukten
    Ge oss bara fria tyglar
    så får vi [typiskt lettiska] ansjovis made in Kina
    Peking-balsam [istället för Riga-balsam]
    Allt tillverkas där.

    Och den kinesiska muren kommer inte att hålla stånd.
    Världen kommer att täckas av en gul våg
    Väst blir säkert inte glad över gästerna från öst
    Och inte jag heller –
    jag är ju kalmuck, och han är burjat
    Blanda inte ihop oss…

      • Kalmucker och burjater är i Ryssland ofarliga etniska minoriteter, dessutom buddister. Svårt och tänka sig mer ofarliga folkslag av republikstorlek än de två, och som dessutom är exotiska. Kalmuckens vänskaplighet erkändes ju redan av Pusjkin.

        Perfekt, bara att bunkra upp med öl och torkad bläckfisk.

  13. I norska melodifestivalen vann Aleksandr Rybak, av vitrysk härkomst: http://www.kp.ru/daily/24261/457952/
    Kan bara konstatera att man i Norge reagerat operativt, adekvat och konstruktivt på de förändringar som inträffat i den europeiska musikindustrin.

Kommentarerna är stängda.