Valet i Ryssland är inget val – bara en charad för att ge Putin legitimitet

I det ryska parlamentsvalet har väljarna inget egentligt val – alla partier stödjer Putin och hans krig. Varför håller man då val om resultatet är klart i förväg?

Putin talar på partikonferensen 2011. Foto från rysk tv-sändning.

Ritualen är avklarad. För första gången sedan Ryssland i februari 2022 inledde sitt fullskaliga krig mot Ukraina har ryska medborgare deltagit i proceduren som fortfarande kallas för parlamentsval – trots att det varken finns möjlighet att välja eller något riktigt parlament i Ryssland.

Ryssland har dessutom ordnat detta så kallade val även på ockuperat ukrainskt territorium – ett klart brott mot internationell rätt. Men internationell rätt är inget de styrande i Ryssland bryr sig om.

Enligt den ryska staten är det nämligen Ukraina som olagligen ockuperar ryskt territorium. Krimhalvön ockuperades och annekterades redan 2014. Hösten 2022, när det nya kriget hade pågått i sju månader, meddelade Kreml att ytterligare fyra ukrainska regioner – Cherson, Zaporizjzja, Donetsk och Luhansk – nu tillhör Ryssland.

Av dessa ukrainska regioner är det fortfarande bara Luhansk som helt kontrolleras av Ryssland. Men eftersom Vladimir Putin meddelat att dessa territorier nu är för evigt ryska är det Ukraina som är ockupationsmakt, menar Ryssland.

De ryska ockupationsmyndigheterna i dessa ”nya regioner” redovisar häpnadsväckande valresultat. I hela Ryssland rapporteras ett rekordartat valdeltagande på 57 procent, det högsta sedan 1990-talet, då man hade riktiga val. Det är dock inget jämfört med siffrorna från de ockuperade ukrainska regionerna.

Donetsk län redovisar ett valdeltagande på drygt 81 procent, i Luhansk och Zaporizjzja uppges 79 procent ha röstat, och i de ockuperade delarna av Chersons län 75 procent. Alla röstade de på partier som står bakom kriget – det enda partiet som har en annan åsikt, Jabloko, fick inte delta i valet.

Dessa och alla andra siffror från den ryska valmyndigheten måste man dock ta med en hel näve salt. Vad väljarna tycker och vilka av de tillåtna partierna de väljer att lägga sin röst på har en marginell betydelse för slutresultatet, för syftet med proceduren är inte att ta reda på vad folket tycker.

Även de mest diktatoriska regimerna i världen håller regelbundet val för att legitimera sitt maktinnehav. I Nordkorea uppges 99,93 procent av väljarna ha röstat på det styrande partiet i parlamentsvalet i mars 2026.

Det finns regioner i Ryssland som rapporterar liknande siffror. I helgen fick Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov 99,85 procent av rösterna, en klar förbättring från 2021, då han bara fick 99,7 procent. Problemet med den sortens valresultat är dock att ingen tror på dem.

Därför är siktet inte lika högt ställt i det ryska parlamentsvalet. Det styrande partiet, Enade Ryssland, tilldelades i år blygsamma 58 procent av rösterna. Visserligen ett nytt rekord – men betydligt lättare att acceptera.

Hur många ryssar som verkligen röstat på Putins parti kan vi dock aldrig veta. Många gör det, antingen eftersom de verkligen tycker om presidentens politik, eller eftersom de är offentliganställda och är rädda för att förlora jobbet. Men om väljarna röstar fel kan siffrorna alltid rättas till innan de registreras.

Det är väl känt att det i Ryssland finns centralt uppsatta mål för både valdeltagande och för hur stor del av rösterna de olika tillåtna partierna ska få. Regionala myndigheter tävlar om att redovisa så bra resultat som möjligt.

Hur resultatet uppnås är deras ansvar, men ingen har någonsin råkat illa ut för att ha redovisat för bra resultat. För dåliga resultat kan däremot leda till problem. Därför gör alla sitt bästa för att få fram rätt siffror, från skolanställda som hoppar in som valförrättare till guvernörer som vill behålla sitt jobb.

Den som försöker ta reda på hur folk faktiskt röstat råkar snabbt illa ut. Redan i samband med parlamentsvalet 2011 anklagades Rysslands mest kända valövervakarorganisation Golos för att vara västspioner och kastades ut från sitt eget kontor.

För två år sedan greps chefen för Golos, Grigorij Melkonjants, och anklagades för att ha samarbetat med det europeiska valövervakarnätverket ENEMO som enligt rysk lagstiftning är en ”oönskad organisation”. Straffet blev fem år i fängelse.

De flesta i Ryssland förstår nog att valet inte går helt rätt till – men alla har bekanta som faktiskt röstar på Putin och hans parti. Var och en som deltar blir delaktig i systemet. När siffrorna väl redovisas kan man alltid peka på dem för att berättiga sin tystnad: ”Majoriteten är ändå för Putin.”

Det ryska parlamentsvalet är inget val. Det är en procedur där varje del av den repressiva statsapparaten, från guvernörer till varje enskild medborgare, ska intyga sin lojalitet för att inte bli utstött.

Sydsvenskan 2026-09-21


Kommentarer

Lämna ett svar