Tusen dagar av krig

Slaget om Kiev

Dag 1 – 24 februari 2022

Strax före klockan 06.00 på morgonen Moskvatid (klockan 04.00 svensk normaltid) håller Vladimir Putin ett tv-tal där han meddelade att han beslutat om en ”militär specialoperation” i Ukraina. Några minuter senare hörs explosioner i Kiev, Charkiv, Odessa och i Donbass. Ryska marktrupper rullar in över gränsen från Ryssland och Belarus samt från det ockuperade Krim. Dagen efter finns ryska trupper redan i norra utkanten av Kiev.

Den ryska planen är att snabbt inta den ukrainska huvudstaden, störta regeringen och tillsätta ett nytt, Kremlvänligt styre. Men allt går inte enligt planerna, det ukrainska motståndet är mycket hårdare än den ryska ledningen har förväntat sig. Unga ukrainska män köar utanför militärens rekryteringskontor som till en början inte klarar av att ta emot så många frivilliga.

De första hundra dagarna av kriget blir avgörande. Ryssland lyckas inte upprätta luftherravälde, vilket gör det möjligt för Ukraina att fortsätta strida. Volodymyr Zelenskyj stannar kvar, de ryska trupperna tvingas på reträtt och förlorar slaget om Kiev. På dag 50, den 14 april, sänker Ukraina den ryska Svartahavsflottans flaggskepp Moskva.

Ukrainas offensiv sommaren 2022

Dag 100 – 3 juni 2022

Dag 200 – 11 september 2022

Efter initial tvekan har Ukraina fått tyngre vapensystem från väst, bland annat amerikanska Himars som används för att slå ut tiotals ryska ammunitionslager innan Ryssland hinner flytta logistiken längre bort från fronten.

Ukraina ansökte om medlemskap i EU direkt när det ryska anfallet inleddes, nu beviljar EU Ukraina status som kandidatland.

Under sensommaren lyckas Ukraina återta stora områden i Charkivlänet i nordöstra delen av landet. I Ryssland inleds en partiell mobilisering, vilket leder till att många unga män flyr landet. Gasledningen Nord Stream sprängs.

Ryssland annekterar fyra ukrainska regioner, men i november återtar Ukraina Cherson, den enda länshuvudstad som Ryssland lyckats inta sedan den 24 februari.

Det hastiga beslutet att annektera områdena var ett försök att spika fast de ryska landvinningarna i kriget. Budskapet var att Ryssland aldrig skulle förhandla om dessa territorier, utan tvärtom försvara dem med alla tillgängliga medel – i sista hand även med kärnvapen.

Skrämseltaktiken fungerade inte. Den ukrainska ledningen struntade i alla högtidliga deklarationer från Kreml, fortsatte att bombardera ryska försörjningsvägar och avancerade långsamt mot Cherson.

Trots allt mänskligt lidande var det stora krigets första år i allt väsentligt en framgång för Ukraina. Den ukrainska försvarsmakten lyckades stoppa det ryska anfallet, tillfoga fienden stora förluster och återta en betydande del av det ockuperade territoriet.

Vladimir Putin hade räknat fel. Ukraina föll inte som ett korthus. Hans nya plan blev i stället att hälla in oändliga mängder trupper och resurser i kriget – och vänta tills den västliga enheten började krackelera.

Slaget om Bachmut 2022-2023

Dag 300 – 20 december 2022

Dag 400 – 30 mars 2023

Krigets första år, 2022, är ett år av ukrainska framgångar och optimism. De ukrainska styrkorna har stoppat den överlägsna fienden och många tror att Ukraina snart ska kunna återta alla ockuperade områden.

Men återtagandet av Cherson blir Ukrainas sista stora territoriella seger i kriget, sedan dess har fronten antingen stått stilla eller så har Ryssland långsamt och med stora förluster gjort framryckningar.

Hösten 2022 inleder Ryssland omfattande bombningar av ukrainsk energiinfrastruktur. Planerade strömavbrott blir vardag för de flesta ukrainare, men så länge det i huvudsak är ställverk och transformatorstationer kan skadorna ofta lagas relativt snabbt med hjälp av reservdelar från Västeuropa.

Slaget om Bachmut som pågick i tio månader kan ha varit det blodigaste fältslaget sedan andra världskriget. Periodvis sköt de ryska styrkorna kring Bachmut uppemot 40 000 artillerigranater om dagen.

Tillförlitliga siffror saknas, men enligt olika uppskattningar kan den ryska sidan ha förlorat över 100 000 man här. Enligt västliga uppskattningar kan de ryska förlusterna här ha varit fem gånger större än de ukrainska.

Borgen Bachmut i östra Ukraina byggdes mot slutet av 1500-talet intill floden med samma namn. Ett par hundra år senare fick tätorten kring borgen stadsrättigheter. Från 1924 till 2016 hette staden Artemivsk på ukrainska och Artiomovsk på ryska, efter en kommunistledare som kallades för ”kamrat Artiom”.

När de ryska styrkorna i maj 2023 intar Bachmut återställer de stadens sovjetiska namn. Det var också det enda de kan återställa, av själva staden finns knappt något kvar. Erövringen av ”Artemivsk” presenteras som en stor seger i rysk tv, men den militära betydelsen av den förstörda staden är tveksam, särskilt i förhållande till de enorma förlusterna.

De stora förlusterna bland annat kring Bachmut, bristen på artillerigranater samt konflikten mellan det ryska försvarsministeriet och Jevgenij Prigozjins Wagnergrupp leder till Prigozjins myteri kring midsommar 2023.

Legosoldaternas uppror kväses relativt snabbt och Jevgenij Prigozjin själv dör i en suspekt flygolycka. Den ryska statsapparatens handlingsförlamning under myteriet visar ändå hur instabilt systemet är.

Ukrainas misslyckade offensiv 2023

Dag 500 – 8 juli 2023

Dag 600 – 16 oktober 2023

Dag 700 – 24 januari 2024

Efter Ukrainas framgångsrika motoffensiv sommaren 2022 sker det under lång tid inga större förändringar i frontlinjen. Sommaren 2023 gör Ukraina ett nytt, länge väntat försök till motoffensiv.

Ukraina återtar då vissa territorier, varav en del man fortfarande kontrollerar, däribland ett strategiskt område söder om Bachmut. Denna gång är de ryska styrkorna dock bättre förberedda och framgångarna blir ytterst begränsade.

Däremot lyckas man hålla den ryska örlogsflottan borta från västra delen av Svarta havet. Spannmålsexporten över Svarta havet kan då fortsätta trots att Ryssland vägrar att förlänga avtalet om fri lejd för spannmålsfartyg. Men i största allmänhet går kriget inte bra för Ukraina.

Den allmänna opinionen i Ukraina har varit förvånansvärt optimistisk under kriget, men under hösten 2023 börjar pessimismen vinna mark. Samtidigt blir militärens rekryteringsbehov akut och en impopulär lag om mobilisering drivs till slut igenom.

Det folkliga missnöjet bidrar till att enigheten i maktens högsta kretsar börjar krackelera. Någon måste få skulden. I början av 2024 trappas konflikten mellan president Zelenskyj och den populäre befälhavaren general Zaluzjnyj upp. Till slut får Zaluzjnyj sparken.

Kursk och nordkoreaner

Dag 800 – 3 maj 2024

Dag 900 – 11 augusti 2024

Dag 1 000 – 19 november 2024

Under 2024 fortsätter utnötningskriget. Det västliga stödet är visserligen omfattande, men ur ukrainsk synpunkt är det hela tiden för lite och för sent.

Ryssland har dessutom i allt större omfattning börjat använda glidbomber – ett relativt billigt och lågteknologiskt vapen som orsakar stor förstörelse i frontnära områden och är svårt att försvara sig mot.

Samtidigt har Ryssland skaffat sig nya allierade. Iran har under en längre tid levererat drönare som Ryssland använder för att terrorisera Ukraina. Putin, som i mars 2024 låtit välja sig till Rysslands president för ytterligare en sexårsperiod, knyter nu allt närmare band också till Kim Jong-uns Nordkorea som levererar vapen och ammunition. Ekonomiskt blir Ryssland alltmer beroende av Kina.

De ryska styrkorna fortsätter att avancera långsamt och med stora förluster i Donbass i östra Ukraina. I ett försök att tvinga Ryssland att minska trycket i öster och vid Charkiv går ukrainska styrkor i början av augusti in på ryskt territorium i Kursklänet.

Det ryska svaret på attacken mot eget territorium blir till en början förvånansvärt lamt. Ryssland fortsätter att i första hand lägga kraft på offensiven i Donbass där staden Pokrovsk nu är hotad.

I slutet av oktober blir det känt att Nordkorea förutom vapen och ammunition till nu även levererar stridande förband som håller på att sättas in i striderna i Kurskområdet.

När kriget har pågått i 986 dagar vinner Donald Trump presidentvalet i USA.