Bulvan ska rädda rysk kärnkraft i Finland

hanhikiviTurerna kring det planerade ryska kärnkraftsbygget i Finland blir allt konstigare. Nu är det ett litet, okänt solkraftsbolag i Kroatien som ska rädda den ”inhemska” delen av projektets finansiering, efter att det till hälften statsägda energibolaget Fortum hoppat av i sista stund. Det kroatiska bolaget Migrit solarna energija kan på goda grunder misstänkas vara en bulvan för ryska intressen.

Det nya kärnkraftverket planeras av företaget Fennovoima som grundades 2007 och lämnade sin tillståndsansökan till Finlands regering i januari 2009. Tillståndsansökan godkändes av riksdagen i juli 2010.

Bolaget Fennovoima grundades ursprungligen av tyska Eon, ett antal finska kommunala energibolag samt några andra finska företag. Eon hoppade dock av under hösten 2012. Hålet i finansieringen fylldes då av det ryska statliga kärnkraftsbolaget Rosatom, och byggplanerna ändrades. I stället för en reaktor från japanska Toshiba eller franska Areva var det nu rysk reaktor som var aktuell. Sedan mars 2014 äger Rosatom 34 procent av Fennovoima.

För att ett bygglov för det planerade kärnkraftverket ska kunna ges kräver den finska regeringen att minst 60 procent av Fennovoima ska vara och förbli i inhemsk ägo. Häromveckan blev det klart att så inte är fallet, eftersom det börsnoterade men till hälften statsägda kraftbolaget Fortum drog sig tillbaka. Fortum ville inte längre delta i det ryska kärnkraftsprojektet eftersom bolagets egna investeringsplaner i Ryssland inte framskred enligt planerna.

Fortum har tidigare gjort stora investeringar i energisektorn i Ryssland, och vill nu omstrukturera sitt ägande i Ryssland så att bolaget får 75 procent av aktierna i ett vattenkraftsbolag som äger 54 kraftverk i nordvästra Ryssland. Men medan statliga Rosatom gärna vill bygga ett kärnkraftverk i Finland har det statsstyrda Gazprom inte velat ge upp sitt ägande i bolaget vattenkraftsbolaget som Fortum vill komma åt.

Det var därför Fortum i sista stund hoppade av, vilket såg ut att betyda att hela kärnkraftsprojektet skulle falla, eftersom det verkade omöjligt att hitta nya inhemska investerare för att komma upp till 60 procent inhemskt ägande innan tidsfristen gick ut vid månadsskiftet juni-juli.

Greenpeaces genomgång av ägandet.

Greenpeaces genomgång av ägandet.

Men när Fennovoima i sista stund på tisdagseftermidagen den 30 juni lämnade in sin bygglovsansökan hade man hittat en oväntad lösning. Det visade sig att även investerare i andra EU-länder skulle räknas som ”inhemska”, och i listan över Fennovoimas aktieägare stod nu det hittills helt okända kroatiska bolaget Migrit solarna energija med 9 procent av aktierna.

Snabbt stod det dock klart att det lilla kroatiska bolaget, som grundats 2012 och hittills bara byggt ett enda solkraftverk i Kroatien, har starka band till Ryssland. Representanter för oppositionen, framför allt De Gröna och Vänsterförbundet, men även Socialdemokraterna, tvivlade starkt på om ett sådant bolag verkligen kan ses som en tillförlitlig garant för stabilt, inhemskt ägande av kärnkraftverket.

Näringsminister Olli Rehn (Centerpartiet) var märkbart irriterad under sin presskonferens på tisdagskvällen och meddelade att regeringen skulle titta noga på det kroatiska företagets bakgrund och finansiering för att se om villkoren för inhemskt ägande var uppfyllda. Andra representanter för regeringen har hittills inte velat kommentera frågan i offentligheten.

Att Rosatom gärna vill bygga ett sprillans nytt kärnkraftverk i Finland är inte svårt att förstå. Ett sådant projekt skulle vara bästa tänkbara reklam för den ryska kärnkraftsindustrin, ett tydligt tecken på att omvärldens sanktioner mot Ryssland inte spelar någon större roll, och kärnkraftverket skulle dessutom göra Finland än mer beroende av rysk energi.

Varför Finland behöver öka sitt beroende av Ryssland är svårare att förklara. Hur regeringen nu ställer sig till Fennovoimas bygglovsansökan och mer specifikt till det suspekta kroatiska bolagets roll blir i alla fall en tydlig indikation på den nya regeringens politik gentemot Ryssland. För det är givetvis ett helt och hållet politiskt beslut det handlar om – oavsett om det kroatiska bolaget formellt kan anses uppfylla villkoren för ”inhemskt ägande”.

Mer på temat

7 kommentarer till “Bulvan ska rädda rysk kärnkraft i Finland

  1. När det gäller el så har faktiskt Finland de senaste åren kraftigt reducerat sin import från Ryssland. Man ska komma ihåg att Finland under en mycket lång tid importerat drygt 1300MW kontinuerligt från Ryssland (10-12 TWh årligen). Dessvärre så har denna reduktion inte skett genom ökad inhemsk produktion utan genom en ökad import från de nordiska länderna, huvudsakligen på grund av att de ryska elpriserna ökat relativt de nordiska med fallande lönsamhet på rysk el som följd.

    Samtidigt så innebär detta att underskottet på elproduktion i Finland ligger kvar på ca 3000 MW fram tills Olkiluoto 3 tas i drift. Men även en start av Olkiluoto 3 på 1600 MW runt 2018 kommer inte att räcka för att lösa Finlands underskott på elproduktion.

    Att bygga ett kärnkraftverk i Finland med finländska huvudägare som kan producera ungefär lika mycket el som Finland tidigare importerade från Ryssland är inte att öka det ryska beroendet i min mening, även om reaktorn är rysktillverkad och de ryska delägarna kan önska att exportera sin andel av elen till Ryssland så kommer detta i kombination med utbyggnad av nätkapaciteten mellan de nordiska länderna snarare minska importbehovet från Ryssland ytterligare.

    Westinghouse säljer för övrigt kärnbränsle som kan användas i senare byggda VVER reaktorer, ett bränsle Ukraina har börjat att köpa till sina reaktorer. Detta bränsle passar dock inte i alla äldre reaktorer, som ex. de VVER 440 som finns i Loviisa.

    Att bygga ett kärnkraftverk i Finland med syfte att exportera elen till Ryssland går knappast att motivera ekonomiskt då man kan bygga dessa mycket billigare i Ryssland, utan vad man är intresserad av är att få en västerländsk referenskund.

    • Tack för initierade synpunkter. Dock tycker jag att man genom att beställa ett ryskt kärnkraftverk med rysk finansiering och stor rysk ägarandel gör sig mer beroende av rysk energi än om man inte hade beställt sagda kraftverk. Och det är ett ganska långsiktigt beroende vi talar om. Dessutom finns det tydligen ett hemligt tioårigt avtal med Rosatom om bränsleleveranser. Det hade varit intressant att veta vad som står där.

      • Nja. Beror på vad syftet med upplägget var. Bulvanbolaget är borta, i stället är det efter många om och men det statsägda energibolaget Fortum som går in som inhemsk ägare, trots att bolaget hittills inte lyckats få sitt ryska vattenkraftsköp i hamn. Men bygglov har inte utfärdats, det är nu den långa bygglovsprocessen inleds.

Kommentarerna är stängda.