Förbjuden fråga kan stänga tv-kanal

Den lilla oberoende ryska tv-kanalen Dozjds hela existens är plötsligt hotad. En oförsiktigt ställd enkätfråga tas nu som förevändning av makthavare som vill tysta den frispråkiga kanalen.

Den lilla oberoende ryska tv-kanalen Dozjds hela existens är plötsligt hotad efter det att kanalen i ett historiskt program diskuterat belägringen av Leningrad på ett sätt som inte accepteras i dagens Ryssland. En oförsiktigt ställd enkätfråga tas nu som förevändning av makthavare som vill tysta den frispråkiga kanalen.

Den osannolika tv-kanalen Dozjd är en liten kvarvarande skärva av det nästan omärkbara töväder som rådde i Ryssland under Dmitrij Medvedevs fyra år som landets president. Kanalen grundades år 2009 och sände till början bara på internet. Redaktionen har sina lokaler i centrala Moskva, i den gamla sovjetiska chokladfabriken Krasnyj Oktjabr som blivit ett centrum för rysk modern design och innovativa teknikföretag.

I maj 2010, efter ett möte med sin “moderniseringskommitté” i Krasnyj Oktjabr, gjorde Dmitrij Medvedev ett blixtbesök hos tv-kanalen Dozjd. Efter besöket lyckades Dozjd plötsligt få plats i programutbudet hos flera av de stora kabel-tv-bolagen i Ryssland, som tidigare hade undvikit att befatta sig med den för kritiska och politiska kanalen. Dozjd är fortfarande utesluten från det marksända tv-nätet, men genom kabel-tv har kanalen fått en hel del tittare i många av Rysslands största städer.

Dozjd är en kanal där även oppositionsföreträdare och andra personer med regeringskritiska åsikter har fått komma fram, och kanalen sände direkt från alla de stora demonstrationerna under proteståret 2012.

Karina Orlova och Vitalij Dymarskij.
Karina Orlova och Vitalij Dymarskij.

Men Medvedevs lilla töväder är över sedan länge, och nu har den olyckliga enkätfrågan om Leningrads belägring blivit en lämplig anledning för att överväga munkavle för kanalen. Jurij Pripatjkin, ordförande i samarbetsorganisationen för ryska kabel-tv-bolag, har redan föreslagit att Dozjd borde stängas av från kabelnäten på grund av den olämpliga frågan. Parlamentsledamoten Irina Jarovaja, som representerar maktpartiet Enade Ryssland, föreslår dessutom ny lagstiftning för att stoppa liknande diskussioner i massmedier.

– Det som vi såg på Dozjds webbplats är en direkt förolämpning av det heliga minnet om kriget, av alla som stupade under belägringen. Dylika handlingar måste alltid ses som brottsliga försök att rehabilitera nazismen, sade Jarovaja enligt nyhetsbyrån Itar-Tass.

Vari bestod då brottet?

Viktor Jerofejev
Viktor Jerofejev

Inför 70-årsdagen av slutet på Leningrads belägring den 27 januari sände Dozjd ett diskussionsprogram, där programledarna Karina Orlova och Vitalij Dymarskij intervjuade den kände författaren Viktor Jerofejev. Jerofejevs farföräldrar överlevde Leningrads belägring. Jerofejevs far var ung sovjetisk diplomat i Stckholm under belägringen, och lyckades vid ett tillfälle rädda sina svältande föräldrars liv med hjälp av sina partikontakter: en ryggsäck med mat levererades till dem.

Jerofejev själv skriver just nu på en pjäs utifrån Ljubov Sjaporinas dagböcker. Sjaporina, som skrev sin dagbok under flera årtionden, överlevde Leningrads belägring och dog vid 87 års ålder 1967. Dagboken gavs ut på Irina Prochorovas förlag Novoje Literaturnoje Obozrenie 2011.

Ett centralt tema i diskussionsprogrammet var de sovjetiska myndigheternas totala förakt för människoliv. Medan vanliga Leningradbor svalt ihjäl i tusental frossade stadens tjocke partiledare Andrej Zjdanov i delikatesser – och sade nej till förslag om livsmedelshjälp från Moskva. Över en halv miljon Leningradbor svalt ihjäl under belägringens 872 dagar.

Hade det då varit bättre att överlämna staden för att undvika hundratusentals dödsoffer? Det var frågan som ställdes under sändningen. Absolut, svarade Jerofejev. När krigslyckan vände hade man kunnat ta tillbaka den, menade han. Vitalij Dymarskij var betydligt mer tveksam, men menade att frågan absolut måste kunna diskuteras, med tanke på hur de sovjetiska makthavarna förhöll sig till sin egen civilbefolkning. Karina Orlova i sin tur påpekade att ett överlämnande av staden kanske inte var en bra idé med tanke på att Hitler hade lovat att förinta den.

Frågan ställdes också till tittarna, och 54 procent av dem som svarade på nätet tyckte att det hade varit rätt att överlämna staden för att rädda människoliv.

En omgjord variant av kanalens logotyp dök snabbt upp på nätet.
En omgjord variant av kanalens logotyp dök snabbt upp på nätet.

Enkätfrågan ledde till en kritikstorm först på nätet och snabbt också i statsstyrda massmedier. Ledningen för Dozjd bad om ursäkt för att den olämpliga frågan ställts och strök den från webbplatsen, men det räckte inte på långa vägar.

Parlamentsledamoten Irina Jarovaja grävde omedelbart upp sitt lagförslag från 2013, som skulle ha infört upp till fem års fängelsestraff för förnekelse av Sovjetunionens roll i segern över nazismen. Förra året kritiserades förslaget av OSSE och togs aldrig upp till behandling i ryska parlamentet.

Hur det blir med nya ryska förnekelselagar denna gång är oklart, men det är uppenbart att Dozjd med sitt diskussionsprogram gett censurivrarna en möjlighet att dra åt tyglarna. Segern över nazismen är det heligaste som återstår av de ryska nationella myterna, segerdagen den 9 maj är Rysslands verkliga nationaldag, och att på minsta sätt ifrågasätta den sovjetiska krigsledingens genialitet likställs av moralens väktare med landsförräderi – precis som på sovjettiden.

Nu utmålas Dozjd följdaktligen som en nazistisk kanal som finansieras av onda utländska agenter, och under onsdagen meddelade flera av Rysslands största kabelbolag att de stänger av kanalen. President Putins talesman Dmitrij Peskov meddelade “i sin egenskap av privatperson och tv-tittare” att Dozjd med sin opatriotiska fråga nu gått över alla gränser för det tillåtna.

Senare under onsdagskvällen meddelades det att Dozjd återigen kunde ses i kabelnätet några städer. Men även om Dozjd mot förmodan skulle lyckas få tillbaka sin plats i kabelutbudet är kritikstormen ett effektivt sätt att skrämma bort de få annonsörer som vågar skylta med sin närvaro i Dozjds ruta.

Enligt kanalens företrädare kan den egentliga anledningen för de plötsliga problemen vara ett kritiskt program om höga befattningshavares lyxvillor som sändes i november förra året. Förutom Dozjd kommer också alla andra att vara ännu försiktigare med att ge utrymme för åsikter som inte är accepterade – eller för närgången kritik av makthavare.

Mer på temat

Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.

6 svar på ”Förbjuden fråga kan stänga tv-kanal”

Är det här att betrakta som om dozjd anses vara ett hot, eller är klimatet bara sådant att någon byråkrat ser en möjlighet att avancera uppåt?

Dozjd är en anomali i det nu rådande klimatet. Läget ska normaliseras, och Leningradenkäten var ett lämpligt svepskäl. Eftersom avstängningarna nu sker på löpande band skulle jag gissa att någon på hög nivå har skickat en tydlig signal. Den verkliga anledningen ser ut att vara ett program om höga tjänstemäns lyxvillor.

http://lenta.ru/news/2014/01/29/tvrain/

Javisst, de där drönarbilderna på lyxvillorna var ju ett av Navalnyjs häftigare tilltag. Så konkret att det är omöjligt att bara vifta bort. Det var starkt av Dozjd att ta upp frågan. Tidningar som berättade om Navalnyjs utredning fick kalla fötter, MK och Kommersant drog in artiklarna från sina webbplatser, även om MK senare återpublicerade texten, oklart om i originalskick. Dozjd berättade även om det.

Har förresten nu skaffat årsprenumeration, kostar 180 kronor (1.000 rubel).

På Echo Moskvy i går kväll berättade kanalens direktör Natalja Sindejeva lite mer om vad hon fått höra kring de senaste händelserna. Det verkar ganska uppenbart att de betalda blodhundarna på nätet bara väntat på ett lämpligt tillfälle att angripa Dozjd sedan november, då programmet om villorna sändes.

Kan det vara så att Dmitrij Kiseljov har påbörjat arbetet “with a bang” efter nyår och julledigheterna? :D

Stängt för kommentering.