Putins sju skruvar sätter stopp för allt

På två månader har Putin hunnit få gjort mer än hans ställföreträdare på presidentposten, Dmitrij Medvedev, på fyra år. Medvedev talade vackert om frihet men gjorde mest som storebror Putin sade. På en punkt fick Medvedev ändå som han ville. Ryssland avstod från att använda sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd för att stoppa Nato-länders inblandning i inbördeskriget i Libyen. Ett stort misstag, säger Putin nu.

Aldrig mer tänker Putin tillåta att västmakter blandar sig i suveräna staters inre angelägenheter. Inte i Syrien, och inte heller i Ryssland. Därför använder Ryssland sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd så fort någon andas om sanktioner mot Bashar al-Assad.

Den gällande sanningen i ryska statsstyrda medier är att både upproren i arabvärlden och den stora protestvågen i Ryssland är resultat av utländsk inblandning. I långa smutskastningsinslag på bästa sändningstid utmålas oppositionsaktivister som amerikanska – eller ibland svenska – agenter. En ny lag som officiellt döper om medborgarorganisationer som arbetar för demokrati till ”utländska agenter” är den största av de sju skruvar som Vladimir Putin dragit åt.

1. Agentlag Organisationen Golos arbetar för rättvisa val i Ryssland, bland annat genom att granska rösträkningsprotokoll och avslöja förfalskningar. Golos får inga ryska statliga bidrag – de pengarna går i stället till organisationer som alltid kommer fram till att valen har gått exakt rätt till.

Verksamheten drivs i stället med hjälp av bidrag från EU-kommissionen och USAID, den amerikanska myndigheten för utvecklingsstöd.

Därför är Golos en av tiotals organisationer som nu stämplas som ”utländska agenter” och tvingas med jämna mellanrum lämna en ytterst detaljerad redovisning av sina finanser. Ett litet fel i redovisningen kan leda till att organisationen förbjuds.

2. Kuddkrigsförbud Enligt en ny lag mot folksamlingar och gemensamma promenader är det inte ens nödvändigt att själv närvara vid en otillåten folksamling för att dömas till böter på motsvarande 60 000 kronor. Det räcker att man på nätet sprider information om en planerad folksamling.

Bland de första som misstänks för brott enligt den nya lagen är deltagare i ett stort kuddkrig i Sankt Petersburg den 10 juni. Sju personer greps och misstänks för “störande av allmän ordning medelst massnärvaro på offentlig plats”

3. Förtalslag Ryska brottsbalkens hårt formulerade paragraf om förtal har regelbundet använts för att straffa journalister och rättskämpar som kritiserat lokala myndigheter för korruption och maktmissbruk. För ett drygt halvår sedan strök Dmitrij Medvedev paragrafen som han ansåg otidsenlig. Nu har Putin återinfört den och höjt bötesbeloppet till motsvarande 110 000 kronor.

4. Husrannsakningar Maskerad, tungt beväpnad polis har gjort husrannsakningar hemma hos flera oppositionsaktivister som formellt inte misstänks för något brott. Datorer, telefoner och pengar har beslagtagits som ”bevismaterial”. Därefter har e-post ur beslagtagna datorer läckts ut på nätet i smutskastningssyfte.

5. Nätcensur En ny lag tvingar alla ryska internetleverantörer att installera programvara som gör det möjligt att stänga tillgången till specificerade webbsidor. Lagens uttalade syfte är att bekämpa barnpornografi, och maktpartiet kallar motståndarna för ”pedofillobbyn”. Lagen kan dock användas för att stoppa allt oönskat innehåll.

6. Munkavle för parlamentsledamöter Enligt ett förslag till nytt reglemente för parlamentet ska ledamöter kunna fråntas sin plats utan domstolsbeslut om de gör olämpliga uttalanden i massmedier. Förslaget är riktat mot oppositionsföreträdare som med alla medel försökt stoppa de nya restriktiva lagarna.

7. Gud är rysk Den ortodoxa kyrkan och kulturministeriet ska med gemensamma krafter försvara fosterlandet mot utländska agenter som sprider moraliskt förfall, meddelade Putins nya kulturminister Vladimir Medinskij när han nyligen träffade kyrkans ledare.

Tre medlemmar i punkbandet Pussy Riot har suttit häktade i över fyra månader och hotas av ett mångårigt fängelsestraff sedan de dansat och sjungit om Putin i en kyrka. Enligt den av föreställningen hårt drabbade och psykiskt lidande kyrkovaktmästares advokat var framträdandet värre än terrordådet mot World Trade Center i New York. Terroristerna attackerade bara en byggnad, punkbandet vände sig mot nationens moraliska ryggrad, den ortodoxa kyrkan.

Häromdagen uttryckte FN:s människorättskommissarie Navi Pillay sin oro för de allt hårdare begränsningarna för mötesfriheten, föreningsfriheten och yttrandefriheten i Ryssland. Ryska utrikesministeriet svarade blixtsnabbt genom sitt officiella Twitterkonto: ”Vi hoppas att herr Pillay avstår från politiskt laddade uttalanden.”

Till saken hör att Navi Pillay, människorättsadvokaten som på grund av sin indiska familjebakgrund själv drabbades av diskriminering i sitt hemland Sydafrika, inte är någon herre, utan en av världens mest kända och inflytelserika kvinnor.

Men för Putin spelar det ingen roll vem det är som vill få honom att ändra sig. Svaret är alltid ”nej”.

En variant av texten publicerades i Sydsvenskan 2012-07-20