i På svenska

Tymosjenko talar till nationen

Nu har Julia Tymosjenko talat till nationen och som väntat förklarat att det var hon som vann presidentvalet.

Som vanligt lyckas hon med att mycket övertygande framställa sig som offer för onda krafter. Trots att det är hon som är premiärminister drar hon sig inte heller för att uttala sig nedsättande om ukrainska domstolar.

Trots att alla opinionssiffror i flera månader visat att Janukovytj skulle vinna, hävdar Tymosjenko att motståndarsidan från början vetat att de inte kunde vinna utan valfusk. Hon ger också en övertygande förklaring till sin långa tystnad efter valdagen: hon ville inte säga något innan hon hade ”bevis” på att resultatet var förfalskat och att hon var segraren.

Med sitt tal och sin vägran att acceptera resultatet av att val som enligt internationella observatörer gick rätt till ser hon till att det politiska kaoset i Ukraina fortsätter. Speciellt intressant är hennes påstående om att OSSE-observatörer skulle ha sett bevis på systematiskt valfusk. Vi får väl se vad det är för observatörer hennes stödtrupper grävt fram.

Hon använder sig givetvis av chansen att än en gång påminna om Janukovytjs gamla fängelsedom, och avslutar med en patetisk vädjan till alla patrioter: ”fosterlandet är i fara”. Bara Julia Tymosjenko kan försvara fosterlandet och alla väljares barn.

Här är hela texten av hennes tal i min snabböversättning, samma text har jag lagt in i videon här intill. Syns inte videon i bloggen så finns den även på Overstream.net samt dotsub.com. Originalet finns på Youtube.

God kväll, mina kära!

Presidentvalets andra omgång har avslutats och jag vill uttrycka min djupa tacksamhet till alla som har stöttat mig i denna avgörande stund med sitt förtroende, sin kärlek, sin röst med sitt valarbete och arbete i vallokalerna, med sin kamp för ett värdigt liv.

Jag uttrycker också min tacksamhet till alla som i denna viktiga stund har bett för Ukraina och för vår seger. Och ni ska inte känna minsta tvekan om att vi har segrat! Men våra motståndare, precis som år 2004, har visat att de inte är beredda till val enligt ärliga demokratiska spelregler.

De visste mycket väl att de inte har någon chans att få folkmajoritetens stöd den lagliga vägen. Vi har inte slösat bort ett enda ögonblick. Alla dessa dagar och nätter som har gått sedan valdagen har vi varit upptagna med hårt juridiskt arbete.

Vi har samlat vittnesmål, jämfört dokument, arbetat med jurister. Och i dag kan jag med all bestämdhet säga att valet i Ukraina var förfalskat. Och detta är ingen politisk deklaration utan en tydlig bedömning som jurister gjort. Jag ger er bara ett exempel och allt blir klart för er. Med domstolsbeslut lyckades vi öppna vallokaler i Krim för att räkna om rösterna. Vi var chockerade av att man i alla vallokaler utan undantag kunde juridiskt fastställa förfalskningar från 3 till 8 procent till Janukovytjs fördel.

Sammanlagt i Ukraina omfattar de möjliga förfalskningarna mer än en miljon röster, med olika teknologier. Dessa röster är fullt tillräckliga för vår fullständiga seger.

Min övertygelse om att man måste kämpa stärks också av enskilda vittnesmål från OSSE-observatörer. De har uttryckt önskemål att framträda i domstolar till vårt stöd med videoinspeliningar och sina egna uppskatningar om att valet i Ukraina var systematiskt förfalskat.

Jag förstår att i ni har tröttnat på hårda politiska konflikter och tillsammans med er önskar även jag att vårt land får njuta av stabilitet, lugn och ro. Men om vi inte i dag försvarar demokratin, er rätt till ett rättvist val kommer vi i morgon att vakna i ett annat land som styrs av diktatur och laglöshet.

För vårt lands framtid ber jag er att förstå och stödja mig. Det är inte bara min sak, det är alla ärliga människors sak att försvara vår frihet. Med alla bevis i handen har jag fattat det enda möjliga beslutet: att försvara valresultatet i domstol. Med hjälp av juridiska argument kommer jag att försvara vårt land, ert val.

Jag vet mycket väl, som även ni vet, hur våra domstolar arbetar. Men ändå tvingar mitt ansvar inför er, inför hela landet mig att strida för att återställa rättvisan. Att i dag inte gå till rätten skulle vara det samma som att lämna över Ukraina till brottsligheten utan att göra motstånd.

Jag kommer inte att kalla till stora torgmöten och jag kommer inte att tillåta offentliga motsättningar mellan medborgare. Mer än någonsin behöver Ukraina nu stabilitet och lugn. Därför kommer vi att agera enbart genom rättslig väg och enbart i domstolar.

Men jag vill säga det tydligt: Janukovytj är inte vår president. Och hur än omständigheterna utvecklas så kommer han aldrig att bli en legitimt vald president av Ukraina.

Jag förblir en optimist och vill tro att för de domare som kommer att ta ställning till detta ärende kommer det att handla om att försvara lagar och era rättigheter.

Och en sak till som gör att jag går till rätten. Redan innan det officiella valresultatet förkunnats gjorde Janukovytj ett antal skarpt antiukrainska uttalanden som är rakt motsatta till Ukrainas nationella intressen. Och detta är bara en början. Ett skriande exempel av oärlighet var Regionpartiets röster som de nyss lade mot sitt eget lagförslag som handlade om bättre sociala förmåner detsamma som var grunden Janukovytjs alla PR-kampanjer.

Precis av den anledningen är jag beredd att kämpa. Jag vill säga är att jag kommer att göra allt i min makt för att försvara er, era barn och vårt hemland. Därför ber jag om er förståelse och ert stöd på denna svåra väg.

Jag har varit och förblir med er.

Mer på temat:

24 Comments

  1. Frågan är ju då vad som är syftet. Har hon anledning att tro att tillräckligt många domare kommer att rösta till hennes fördel (alltså är syftet att verkligen få till stånd omräkning och seger), eller handlar det om andra saker? Som att så en myt om att hon inte förlorade, att Janukovytj är en illegitim president, för att mildra konsekvenserna av hennes eget valnederlag och ge henne bättre förutsättningar i det politiska spelet.

    • Hon kan ju ha dubbla syften. I bästa fall hoppas hon bli president, lyckas inte det så kan hon i alla fall få bättre förutsättningar för fortsatta manipulationer.

      Det där med OSSE-observatörerna är ett intressant kort att spela, för där kan hon snabbt hamna på pottkanten. Eller så vet hon något som OSSE själva inte vet…

      Hursomhelst, dramaturgi är uppenbarligen hennes starka sida. Bra citat av Somerset Maugham i Andrej Okaras blogginlägg på temat: ”Never pause unless you have a reason for it, but when you pause, pause as long as you can.”

  2. Och nu läser kommissionens ordförande upp Sjapoval upp beslutet om att förklara Januk som segrare. 5 ledamöter ska ha anmält avvikande uppfattning (okrema dumka).

    Klart.

    • Tja, riktigt klart var det väl inte, med tanke på Tymosjenkos tv-tal i går kväll…

      Tack för länken, jag kom in mitt i applåderna. Nu finns inslaget på YouTube. Fem medlemmar av hur många sammanlagt?

      • Valkommissionens del är klar, och tills vidare kan vi kanske utgå från att Tymosjka får nöja sig med att söka obstruera den politiska processen och betona Januks illegimitet. Skulle hon lyckas dra detta ett juridiskt varv till är sannolikheten inte står att det förändrar saken annat än skjuter upp installeringen. Bara att se på valkommissionen där ordförande Sjapoval som räknas som Jusjtjenkos man, och som 2007 stödde Jusjtjenko och Tymosjenko i frågan om nyval till parlamentet. Nu är han, och kan man anta andra av Jusjtjenkos män, på Januks sida.

        Utan att ha kollat upp det har jag sett siffran 15 ledamöter. Har dock ett svagt minne från förra gången det begav sig att siffran var 18.

  3. Som väntat förbereder Tymosja ett överklagande, eftersom valkommissionen förkunnade valresultatet trots att åtskilliga rättsprocesser i samband med valet inte var avgjorda.

    Sannolikheten för att hon lyckas annat än att fördröja är låg.

    http://www.pravda.com.ua/news/2010/02/14/4768865/

  4. Utan att överdriva Tymosjenkos trovärdighet – vet vi egentligen att hon har fel? Historiskt sett har väl OSSE ofta varit litet för snälla i sina bedömningar av postsovjetiska val, och att hon är premiärminister gör kanske inte ukrainska domstolar mindre mutbara – vilket rimligen är vad hon syftar på. Om hon fabulerar kan man ju irriteras över detta, men att Janukovitj nu blir president är samtidigt rätt svårsmält. Om saker fungerade som de borde skulle han kanske fortfarande sitta i fängelse för kuppförsöket 2004.

    • Nej, givetvis kan vi inte med hundraprocentig säkerhet veta att hon har fel. Men med tanke på att hon enligt de officiella siffrorna fick betydligt fler röster än opinionsundersökningarna förutspådde skulle jag vara förvånad om det visade sig att det förekommit omfattande valfusk enbart till hennes nackdel.

      Att hon är premiärminister (och har varit det ett bra tag) borde väl ha gjort ukrainska domstolar mindre mutbara, om hennes arbete mot korruption inte bara är snack.

      Vilket kuppförsök år 2004 tänker du på? Menar du valfusket? Och är du i så fall säker på att det var Janukovytj personligen som stod bakom manipulationerna, och inte exempelvis president Leonid Kutjma?

      Vad gäller OSSE-observatörerna, som ansåg att årets val uppfyllde internationella krav, så hade de en annan uppfattning när det gällde presidentvalet 2004. Då var det också tydligt att valdeltagandet i andra omgången var onormalt högt i Janukovytjland, medan liknande tydliga anomalier såvitt jag förstår inte kunde konstateras i år.

      En del oegentligheter har säkert ägt rum även i år, men jag tvivlar på att eventuellt valfusk kan ha påverkat resultatet. Uppenbarligen gör centrala valnämnden i Ukraina samma bedömning.

      • OK, finns det trovärdiga opinionsundersökningar så är det förstås rimligt att utgå ifrån dem. I övrigt känns allt väldigt flytande – vad beträffar korruptionen har Ukraina på sistone rört sig nedåt i Transparency Internationals ranking och hamnade förra året på plats 146 av 180 med urusla 2,2 i betyg på en tiogradig skala. Det jag eventuellt vetat om rollfördelningen i 2004 års fusk har jag tyvärr glömt, men som tilltänkt president (och med tanke på hans bakgrund i övrigt) känns Janukovitj oskuld inte direkt självklar, och mig veterligen har inga högt ansvariga för fusket drabbats av några allvarligare rättsliga konsekvenser – men där kan jag kanske ha missat något. Att Janukovitj nu blir president känns hursomhelst mer oroande än Tymosjenkos krumbukter.

        Undrar förresten vad det är för socialpolitisk parlamentsomröstning (?) som Tymosjenko syftar på i slutet av sitt tal, stämmer det att Janukovitjs parti nu röstar emot sina egna vallöften?

        • Resultaten från sju olika vallokalsundersökningar finns här. Alla talar för att Janukovytj vann. Resultat från tidigare opinionsundersökningar finns här, Janykovytj leder i alla undersökningar utan undantag.

          Jo, det stämmer att Regionpartiet röstade mot eget förslag i parlamentet. Det kallas för populism…

  5. ”Att Janukovitj nu blir president känns hursomhelst mer oroande än Tymosjenkos krumbukter.”

    Vad är det som oroar dig med det? Att det blir mer politisk kalabalik i Ukraina? Verkar inte möjligt! Tymosjenko värkar som en tuff dam och det skall hon ha respekt för. Men faktum är att hon hade chansen och åstadkom ganska lite! Dags för något nytt nu, även om Janukovich kanske inte direkt passar den beskrivningen.

    Jag har lärt känna en massa trevliga människor i Ukraina sen jag började plugga ryska och det är verkligen på tiden att de får något som liknar en handlingskraftig och kompetent regering. Tyvärr är flera av dem så totalt disillusionerade att de sket i att rösta.

    Men all respekt för Tymosjenkos stil! Henne har vi inte sett det sista av! Det här nederlaget kommer att göra henne gott – får lite tid att reflektera.

    • Oroar och oroar, det är väl egentligen inte mitt problem, men banditvälde tror jag inte är bra för Ukraina – och utan att vara någon expert på Janukovitj och de intressen som står bakom honom så uppfattar jag dem som en förlängning av den tidigare Kutjma-maffian. Att Ryssland nu flyttar fram sina geopolitiska positioner (jämfört med under Jusjtjenko) är också negativt för Europa och förmodligen även för världen i stort.

  6. Mycket intressanta diskussioner! Jag hade också hellre sett att Tymosjenko vann, eftersom mina vettiga vänner i Ukraina röstade på henne, om än i brist på andra.
    Och kanske vann hon egentligen. Vem vet förutom Gud? Man ska inte blint lita till internationella valobservatörer, må de heta OSSE. Kelley Judith ( http://www.duke.edu/web/diem/papers.html ) har forskat på valobservationer och kommer fram till mycket intressanta resultat om att speciellt IGOs (dvs statliga internationella organisationer, till skillnad från INGOs/non-governmental) tenderar att höja betyget ett snäpp, speciellt i länder där det råder lite lagom kaos, där riskerna för våld är påfallande, där populationen är större, där medlemsstater bedriver biståndsprojekt, eller i allmänhet har ett affärsintresse… Ukraina är inte ngt extremt våldsbenäget land, men man kan ju spekulera i att de dominerande krafterna i OSSE ändå har ett visst intresse i att landet är stabilt… det är trots allt ett grannland till hela Europa och den ekonomiska krisen slog hårt efter att mängder internationella investeringar placerats i landet. Sedan är jag osäker på hur väl de internationella valobservationerna verkligen fungerar. Iallafall korttidsobservatörers strategier är jag inte särskilt imponerad av och förstår inte hur de seriöst kan ligga till ngn större grund för uttalande om valet i helhet. Jag tror att om man verkligen satsar på att fuska, så går det. Speciellt kanske i ett land där man haft ett antal val på sistone och möjligtvis lärt sig valobsrvatörernas strategier. Och opinionsmätningar borde förbjudas, i Sverige och i Ukraina. Vilka beställer opinionsundersökningarna och vilka presenterar dem…och sist men inte minst: vilka blir tillfrågade;) äh. Jag tror nog fortfarande på valobservatörmissions existens, men tycker att det är intressant att andra saker utöver det rena och skära valet kan påverka uttalanden. PS. jag minns nu varför jag så sällan gör blogginlägg – de blir alldeles för långa.

    • Att förbjuda opinionsundersökningar eftersom de kan vara felvisande är en intressant idé. I konsekvensens namn borde man dock i så fall även förbjuda allehanda politiska skriverier i tidningar, eftersom dessa kan vara felvinklade och ensidiga.

      • Ja, jag tycker vi borde förbjuda meningsutbyte överhuvudtaget. Valdagen får säga sitt! Nej, det där menade jag inte. Men som du säger, på samma sätt som press kan vara vinklad (vilka ord är inte vinklade förresten) så kan opinionsundersökningar vara det. Inte lita blint alltså. Låt dem flöda om de så vill. Fast komplicerat blir det när opinionsundersökningar påverkar väljarkåren, vilket de ju gör. Det talar onekligen för kvalitetskrav snarare än fritt flöde.

        • Apropå detta noterade jag att Serhiy Tihipkos kandidatur såvitt jag förstått tog fart i och med att hans stöd oväntat skrevs upp radikalt i en opinionsundersökning gjord av ryska VTsIOM.

        • Och vem ska sätta ”kvalitetskrav” på opinionsundersökningar? Staten? Man ska nog inte helt omyndigförklara väljarna, jag tror att folk kan förhålla sig kritiskt både till partsinlagor i pressen och till opinionsundersökningar med partiska beställare. Därför är det bättre med många olika opinionsundersökningar från olika institut och olika beställare, precis som fallet var i Ukraina. Och alla visade att Janukovytj skulle vinna. Eller hade han månntro köpt alla?

          • Tja, jag kan inte låta bli att undra litet hur det kommer sig att alla de där sju refererade opinionsundersökningarna faktiskt kom fram till samma resultat. I ett så korrupt land som Ukraina – och med tanke på att även Tymosjenko väl är en rätt principlös person – så kunde man väl kanske förvänta sig att något av dem skulle sälja sig till henne? Det hade känts rimligare om kandidaterna hade köpt ett eller ett par opinionsinstitut var, som gett friserade siffror till deras fördel, och det sedan hade funnits ytterligare något eller några (sannolikt västfinansierade) institut med trovärdigare siffror någonstans mittemellan som det gick att lita på.

            Spontant ser jag två möjliga förklaringar till att det inte blivit så: antingen har de alla sålt sig till vinnaren, eller så står opinionsinstituten av någon för mig okänd anledning över den korruption som i övrigt präglar det ukrainska samhället.

  7. Nu har Högsta administrativa domstolen stoppat centrala valkommissionens tillkännagörande av valresultatet. Dock menar man att man inte har fullmakt att stoppa inaugurationen, vilket BJUT jobbar på med ett lagförslag i parlamentet.

    • Ja, då var cirkusen i gång igen. Men varför skulle BJUT få igenom ett sådant förslag?

      Och förresten, skulle inte ett nytt parlamentsreglamente godkännas i dag, vilket av någon för mig outgrundlig anledning skulle lett till att Tymosjenkos koalition skulle upplösas? Men detta verkar inte ha hänt. Inte heller sparkades premiärministern i går som Janukovytj tidigare hade lovat.

      Det här blir intressant.

      • Det får de sannolikt inte.

        Föreställer mig att det pågår parallella politiska förhandlingar där ledamöterna mellan BJUT och PR försöker vinna så mycket fördelar som möjligt. Det kan vara strategiskt riktigt för dem att hålla båda bollarna i luften så länge matchen fortfarande pågår på övertid.

  8. Nu har Tymosjenko dragit tillbaka sitt överklagande av valresultatet från domstolen. Det visade sig att domstolen inte hade för avsikt att gå till grunden i ärendet, sade hon, och anklagade domarna för partiskhet. Uppenbarligen hade hon kommit fram till att domstolen skulle komma till ett resultat som hon inte skulle gilla, och föredrog att avbryta processen. Nu kan inget stoppa Janukovytj.

    Men vad menar Tymosjenko med sitt uttalande: ”Jag har inte förlorat. Förlorarna är de som tror att man på rättslig väg kan bekräfta falska presidenter”?

  9. Hon söker nog placera in Janukovytj som förlorare i en moralisk kategori, när han inte kan bli det i formell bemärkelse.

Kommentarer inaktiverade.