Hets mot uzbeker har blivit centralt i kampanjen inför dagens parlamentsval i Kirgizistan. Lokala makthavare struntar i den svaga regeringen i huvudstaden Bisjkek, och styr i symbios med organiserad brottslighet.
Regeringens lösning på landets allvarligaste problem är att sticka huvudet i sanden. Regionala och etniska motsättningar ska inte tas upp i valkampanjen. Sker det har regeringen hotat att utlysa undantagstillstånd och skjuta upp parlamentsvalet till nästa år.
Dessutom har uzbekerna ingen att rösta på. Enligt lagen måste partierna ha representanter för etniska minoriteter på sina listor, men de få uzbeker som finns på listorna är okända namn och de står inte på valbar plats. För att fylla kvoten på 15 procent minoritetsrepresentanter har de kirgiziska partierna plockat in kandidater från andra, mindre folkgrupper.
Kirgizisk nationalism har trots regeringens påbud blivit ett starkt kort i valkampanjen. Partiet Ata-zjurt (Fosterlandet), som bildades efter oroligheterna i juni, ligger på andra plats i opinionsundersökningar, och ser ut att vinna stort bland kirgizerna i södra delen av landet. Partiets ideologi går ut på att de etniska uzbekerna inte ska ses som fullvärdiga medborgare.
– Vi har hållit tyst om att det är kirgizer som ska bestämma i Kirgizistan – och vad ledde det till? En etnisk konflikt flammar upp med tjugo års mellanrum. Ska vi vänta i tjugo år till och se det upprepas, säger partiledaren Kamtjibek Tasjijev i en intervju på webbplatsen Ferghana.ru.
Borgmästaren i södra Kirgizistans största stad Osj, Melis Myrzakmatov, är inne på samma linje. ”Visst, jag är nationalist”, förklarar han till den ryska tidningen Kommersant.
Han viftar bort internationella människorättsorganisationers rapporter som slår fast att den kirgiziska armén och polisen deltog i sommarens blodbad på den kirgiziska mobbens sida.
– Det enda jag vet är att uzbekerna försökte rucka på Kirgizistans suveränitet. Vi stoppade dem, säger han.
Myrzakmatov var en av den störtade presidenten Kurmanbek Bakijevs närmaste män, och den lokala polisen i Osj lyder hans order.
Osj är en viktig centralpunkt i den omfattande drogtrafiken mellan Afghanistan och Ryssland. Korruptionen är omfattande, och den organiserade brottsligheten tros ha kontakter högt upp i den lokala maktapparaten.
Den nya centralregeringen å sin sida är inte stark nog att ge Myrzakmatov sparken, och efter valet kan regeringen bli ännu svagare.
I Osj fortsätter kirgiziska banditer att ta över uzbekiska handelsmäns butiker. Många uzbeker säljer allt de har och flyr till Ryssland, enligt en lokal uzbekisk journalist som Sydsvenskan talat med.
Roza Otunbajeva, som blev provisorisk president efter upproret i mars, sitter kvar till nästa år. Men den nya grundlag som godkändes i en folkomröstning i juni flyttar viktiga maktbefogenheter från presidenten till parlamentet.
Både grannländerna och Ryssland vill hellre ha en stark kirgizisk ledare att göra affärer med, och Rysslands president Dmitrij Medvedev har öppet ställt sig bakom oppositionskandidaten Felix Kulov som lovar återinföra en stark presidentmakt.
– I annat fall hamnar makten hos knarkhandlare eller islamister, säger en anonym källa på Medvedevs kansli till tidningen Kommersant.
Som enda kandidat fick Kulov därför träffa Medvedev under ett besök i Moskva. En motkandidat till honom hängdes nyligen ut i rysk tv i en smygfilmad nakenvideo, med en kvinna som inte är hans fru.
Mer på temat:
5 svar på ”Splittrat land väljer maktlös regering”
Utmärkt artikel! Har dock lite svårt att tolka de officiella varesultaten än så länge. Det ser när 80% av rösterna är räknade ut som att inget parti tycks få över 9% av rösterna, men totalen summerar inte ihop till 100% så siffrorna borde nog vara betydligt högre. Kanske räknar man av totala antalet röstberättigade, och med ett valdeltagande på ca 56% finns det inte så många procent att slåss om… Ata-zjurt leder i alla fall, tätt följt av sossarna. Gissningsvis blir det 7 partier som klarar 5%-spärren.
Här är för övrigt en enkel men bra genomgång av de största partierna: http://news.xinhuanet.com/english2010/world/2010-10/10/c_13549756.htm
Jag tror att man räknar utifrån totala antalet röstberättigade. I alla fall gäller femprocentsspärren antalet röstberättigade – man måste få stöd från 5% av de röstberättigade, inte 5% av rösterna, för att komma in i parlamentet.
Det leder i sin tur till att procenttalen ur vårt perspektiv är missledande.
Nationalistiska Ata-zjurt får 8,9%, vilket enligt vårt sätt att räkna skulle motsvara ungefär 16%. Socialdemokraterna kommer på andra plats med 8,4% (15%) och Kulovs parti Ar-Namys får 6,9% (12%).
Bortsett från alla brister gäller det att komma i håg att detta är ett relativt demokratiskt val, mycket mer demokratiskt än de “val” som äger rum i Ryssland. Vitryssland eller Kirgizistans centralasiatiska grannländer kan man inte ens nämna samma dag.
Ar-namys verkar få ca. 7,8 procent, och Socialdemokraterna 8,0.
Men det krävs även 0,5 % i var och en av landets valkretsar, har alla de 5 största partierna klarat den spärren?
här är förövrigt OSCE:s reaktioner på valet
http://www.osce.org/documents/odihr/2010/10/47039_ru.pdf
OSSE:s text på engelska här: Kyrgyzstan’s vibrant and pluralistic parliamentary elections constitute further consolidation of democracy
Här är en bra artikel inför valet, läsvärd även om valet redan har varit. Det kommer säkert mer på samma ställe: Forum Eurasien – Kirgizistan röstar i avgörande val