Skrämseltaktik splittrar oppositionen

Jaroslav Romantjuk ser pressad och trött ut, han tittar ner i pappret, han verkar inte riktigt vara klar över vad där står, och vid flera tillfällen försäger han sig. Han anklagar oppositionens ledande presidentkandidater för att ha provocerat våldsamma upplopp och för ett försök att storma regeringsbyggnaden vid Självständighetstorget i Minsk. Det är bara han själv och den nu fängslade partiledaren i hans eget parti, Anatolij Lebedko, som gjort allt för att undvika våldsamheter efter förra helgens presidentval i Vitryssland.

Det var många som hade svårt att känna igen Förenade medborgarpartiets presidentkandidat och vice ordförande Jaroslav Romantjuk, när han på måndagsmorgonen dök upp i vitrysk tv. Än mer förvånade blev hans partikamrater när han senare samma dag hade ett privat möte med Aleksandr Lukasjenko. (Se video med svensk text direkt i blogginlägget, på Dotsub.com, eller på Overstream.com. Original på YouTube.)

Sedan dess har hans eget parti hunnit ta avstånd både från hans uttalande och från honom själv. Han har fördömts som en förrädare av många vitryska oppositionella. De flesta ledande oppositionella har dock inte kunnat uttala sig, eftersom de sitter anhållna. Flera av dem hotas av långa fängelsestraff, upp till 15 år, för försök till våldsamt maktövertagande.

Nu har Jaroslav Romantjuk bekräftat det många misstänkte från början: det var president Lukasjenkos säkerhetstjänst som pressade honom att gå ut med fördömandet av andra oppositionskandidater.

Uttalandet var ett försök att rädda det som räddas kunde, förklarar han något förvirrat i en intervju i Moskvatidningen Novaja Gazeta. Tidningens korrespondent Irina Chalip – som är gift med en av oppositionens presidentkandidater – är en av de personer som Romantjuk tidigare anklagade för uppvigling till våld.

Romantjuk var en av två oppositionskandidater som undgick att bli gripna när söndagens stora demonstration i Minsk våldsamt slogs ner av kravallpolis. I intervjun till Novaja Gazeta berättar han, att folk från presidentens säkerhetstjänst visste var han höll hus och kallade honom till ”ett tungt samtal” som ägde rum mellan klockan tre och fem natten mot måndagen. Under detta samtal, som han inte vill säga mer om, fick han texten som han klockan åtta samma morgon skulle läsa upp på en presskonferens.

Han vill inte svara på frågan om eventuella hot under det ”tunga samtalet” med presidentens säkerhetstjänst. Här är ett utdrag ur intervjun i min översättning:

Novaja Gazeta: De sade att de vet var ni befinner er, trots att ni inte var hemma.

Jaroslav Romantjuk: De visste var jag var…

Novaja Gazeta: Ni ställdes inför ett val, och ni gick med på detta, trots att ni förstod att detta i princip är förräderi.

Jaroslav Romantjuk: I det ögonblicket ansåg jag att detta eventuellt kan stoppa det galna maskineriet som höll på att sätta fart. Om man kan göra något för att stoppa galenskap så försöker man göra det.

Novaja Gazeta: Uttalandet klockan 8 den morgonen var eftergift till dessa människor?

Jaroslav Romantjuk: Ja.

Novaja Gazeta: Ni gjorde inte detta av egen fri vilja?

Jaroslav Romantjuk: Efter två timmars samtal från tre till fem på natten?.. I denna situation ansåg jag, att detta är det minst dåliga alternativet.

Novaja Gazeta: Hotades ni personligen?

Jaroslav Romantjuk: Det kommenterar jag inte.

Novaja Gazeta: Vi är intresserade av situationen kring Irina Chalip. Hon är vår medarbetare, och ni har officiellt i tv uttalat anklagelser mot henne. Har hon någon chans att komma ut ur fängelset?

Jaroslav Romantjuk: Hon var inte en organisatör. Hon är en gift med en oppositionspolitiker. Jag känner inte till något brottsligt som hon skulle ha gjort eller någon anklagelse mot Ira.

Novaja Gazeta: Varför var då hennes namn med i det här uttalandet, vad är bakgrunden?

Jaroslav Romantjuk: Jag vet inte. Jag var generad av allt som fanns däri…

Även om Jaroslav Romantjuk givetvis talar i egen sak är det ganska uppenbart att han måste ha utsatts för starka påtryckningar innan han läste upp sitt uttalande som han nu skäms för. Det syns klart att orden inte är hans egna – han läser stapplande, säger ”zjizni tysiatji ljudej” (”tusen människors liv”) i stället för ”zjizni tyjsiatj ljudej” (”tusentals människoliv”), och blandar bort ändelserna totalt när han talar om Irina Chalip, så att det är omöjligt att avgöra om han anklagar henne för att ha uppviglat sin man till våldsamt upplopp eller tvärtom.

Det är inte alls omöjligt att även Romantjuk hade hotats med ett långt fängelsestraff om han vägrade att offentligt smutskasta de andra presidentkandidaterna. Förmodligen ville han också göra vad han kunde för att partiledaren Anatolij Lebedko skulle släppas på fri fot. Varför han nu väljer att gå ut med sin egen version kan vi bara gissa – kanske skäms han, eller kanske har han insett att regimen inte tänker infria sina löften.

I alla fall kan man förmoda att han inte kommer att fängslas – det torde vara långt nyttigare för regimen att ha en föraktad förrädare på fri fot än att ha ytterligare en martyr bakom galler. Speciellt om man kan släppa mer komprometterande material om honom och andra oppositionella i de statsstyrda massmedierna. En smutskastningskampanj mot oppositionen och västmakterna var ju vad Aleksandr Lukasjenko uttryckligen utlovade under sin presskonferens på måndagseftermiddagen.

Samtidigt fortskrider skrämselkampanjen som verkar vara inriktad på att återskapa den rädsla för de vitryska makthavarna som på ett oroväckande sätt hade börjat skingras av de kosmetiska eftergifter som regimen gjort för att förbättra relationerna med väst. Under julaftonen och juldagen fortsatte polisen och säkerhetstjänsten med sina husrannsakningar hos ett antal kända människorättskämpar. Det räcker inte heller att oppositionen är utestängd från parlamentet, organisationer som kan kopplas till söndagens demonstration kommer nu att likvideras helt och hållet.

Och medan detta pågår har den stora demokraten, Rysslands president Dmitrij Medvedev, gratulerat Aleksandr Lukasjenko med anledning av valsegern. Av någon anledning har han dock låtit bli att publicera gratulationen på sin egen webbplats.

Mer på temat: