Sjätte rubeldevalveringen i år

Nu har rubeln devalverats ytterligare en gång. Eller minidevalverats, som det tydligen heter. Veckans devalveringar syns som små trappsteg på kurvan från valutabörsen Micex (eller ММВБ på ryska).

En euro kostar nu 43,8 rubel, en dollar kostar 32,9. Dagens devalvering var den 18:e sedan den 11 november. De ständiga devalveringarna håller på att strypa den ryska ekonomin, eftersom den enda tillförlitliga placeringen just nu är valuta.

Rubeln är ju bunden till den en valutakorg som består av 55% dollar och 45% euro. Eller snarare är det den ryska centralbanken som bundit sig till valutakorgen. Centralbanken har förbundit sig att genom stödköp hålla kursen inom en fastställd korridor i förhållande till valutakorgen, och i dag ändrades gränsvärdena för korridoren återigen, för sjätte gången bara sedan årsskiftet.

Den officiella förklaringen till serien av minidevalveringar – i stället för att låta marknaden bestämma vad rubeln är värd – är att befolkningen ska få möjlighet att anpassa sig. I klartext: alla ska hinna rädda sina besparingar genom att växla dem till utländsk valuta. Både Vladimir Putin och Dmitrij Medvedev har dessutom lovat att det inte ska ske några plötsliga ändringar i rubelkursen.

Men den lånsamma devalvationen blir allt dyrare för den ryska ekonomin, inte bara därför att centralbanken måste ösa ut valuta ur sina reserver på marknaden. Staten kanske anser att man har råd att hålla rubeln under armarna, men eftersom alla vet att nedförsbacken fortsätter, om än långsamt, är det inte längre någon som vågar låna ut rubel. Har man lösa pengar placerar man dem i stället i valuta – det är bästa sättet att få bra avkastning.

Detta gäller inte bara privatpersoner, utan i ännu större utsträckning företag. Just nu finns det ingen verksamhet i Ryssland som är mer lönsam än inköp av valuta. Det innebär att allt annat avstannar i väntan på nästa minidevalvering, och nästa, och nästa… Ingen lånar ut rubel till affärsverksamhet, och ingen vågar ta lån i valuta.

Den inhemska bilindustrin har fått ett enormt stödpaket, och importtullarna för begagnade utländska bilar har höjts, vilket ledde till protester på många håll. Men vad hjälpte det – den största biltillverkaren i Ryssland har nu meddelat att de tills vidare bara ska arbeta tre dagar i veckan. Stödpengarna har kanske redan växlats till valuta och lagts i en madrass i väntan på bättre tider.

Den märkliga steg-för-steg-devalveringen leder till att förväntningarna på rubelkursen blir allt lägre. Experter säger att rubeln nu egentligen inte längre är speciellt övervärderad, men både företagare och privatpersoner fortsätter att köpa valuta frenetiskt i väntan på nästa minidevalvering. Det gör att efterfrågan på valuta fortsatt är hög. Och det i sin tur leder till att centralbanken känner sig tvungen att minidevalvera än en gång, och än en gång…

Förmodligen hade det varit bättre att göra som Vitryssland och devalvera rubeln ordentligt vid ett enda tillfälle. Men har man lovat så har man lovat.

Mer på temat:

2 kommentarer till “Sjätte rubeldevalveringen i år

  1. Vad som händer är ju inte helt olikt den svenska erfarenheten från början av 1990-talet. Dessutom undrar jag hur många som kommer kunna växla sina banktillgångar till euro eller dollar, de ryska bankerna är ju helt värdelösa. De tar betalt för allt och är extremt ineffektiva.

    • Det går väl fortfarande att ta ut rublerna som cash, och små växlingskontor med förmånliga kurser finns det väl fortfarande gott om. Kan väl inte heller vara särskilt många ryssar som samlat några svindlande summor i rubel på bankkonton efter var som hände 1998, eller?

Kommentarerna är stängda.