Ryssland tappar greppet i Dagestan

Varningen på webbplatsen Kavkaz CentrDet var ett hedersuppdrag. De sju kvinnorna hade syndat och skulle dö.

En vecka före attacken publicerades en varning på en islamistisk hemsida. Bordellägare som trodde sig vara säkra därför att de hade betalat ”de otrognas polis” uppmanades att upphöra med sin verksamhet. I annat fall skulle Guds straff drabba dem.

Straffet kom vid halvniotiden på torsdagskvällen den 13 augusti. Ett tiotal beväpnade män i en kapad minibuss körde fram till polisposteringen i utkanten av staden Bujnaksk och sköt de fyra poliserna som precis hade gått på sitt skift.

Männen i minibussen tog polisernas vapen och körde vidare mot bastuklubben Olympen, drygt hundra meter bort.

En av kvinnorna sköts direkt på innergården. De andra försökte gömma sig under ett bord i ett av rummen. Det blev ett blodbad. Fem av kvinnorna dödades direkt, den sjätte avled samma natt på sjukhuset.

Angriparna verkade ointresserade av huruvida det fanns några män på Olympen. De sökte inte igenom gästrummen, utan lämnade platsen direkt.

Hittills i år har ett fyrtiotal poliser och militärer mördats i Dagestan, men attacken mot bastuklubben Olympen var den första i sitt slag i den lilla ryska delrepubliken.

I deklarationer som publicerats på olika separatistiska hemsidor talar rebellgrupperna om att förvandla Nordkaukasien till ett självständigt, islamiskt styrt emirat med lag och ordning.

Unga män dras till grupperna av förakt mot de korrupta makthavarna – och bristen på alternativ. Det finns inga jobb och ekonomin är i spillror. Det går inte att flytta till andra delar av Ryssland. Där är muslimer från Nordkaukasien inte välkomna.

Eftersom all demokratisk opposition trycks ner blir arbetslösa unga män mottagliga för en militant retorik.
När regeringen i Moskva i februari utnämnde ryssen Vladimir Radtjenko till ny skattechef i Dagestan blev han utkastad från sitt eget kontor av två beväpnade män. I början av juni mördades delrepublikens högste polischef Adilgerej Magomedtagirov.

Polisen har inga större framgångar i jakten på rebellerna. Däremot skapar de en god jordmån för nya extremister när unga män grips och misshandlas därför att de i polisens tycke ser ut som alltför ivriga muslimer.

Den lokala ledningen skyller problemen på andra. Efter attacken mot Olympen pekade Dagestans nya polischef Ali Magomedov ut ”utländska krafter” som de skyldiga.

– Det kan inte finnas någon annan förklaring. Dagestanier har ingen anledning att hålla på och döda varandra, sa han.

Rebellattackerna har ökat också i andra delar av Nordkaukasien. I delrepubliken Ingusjiens största stad Nazran dödades ett tjugotal poliser i början av veckan, när självmordsbombare körde in på det nybyggda polishögkvarterets gård.

I Tjetjenien håller den Moskvatrogne presidenten Ramzan Kadyrov befolkningen i skräck. Om någon misstänks för kontakter med rebeller bränns hela familjens hus ner till grunden.

Moskva har i praktiken gett Kadyrov fria händer. Den senaste tidens mord på tjetjenska människorättsaktivister har upprört många i Ryssland, men inte fått Kreml att ändra sin politik.
Tvärtom har president Dmitrij Medvedev efter händelserna i Ingusjien och Dagestan meddelat att terroristerna ”måste likvideras utan känslor eller tvekan”.

Sydsvenskan 2009-08-21

Mer på temat:

19 kommentarer till “Ryssland tappar greppet i Dagestan

  1. Kopplarna varnas, de prostituerade mördas – hur tänkte gärningsmännen? Att de bedriver ekonomisk krigföring? Att ingen blodshämnd kommer att utkrävas för kvinnorna?

    • Men hur är det nu med blodshämndsreglerna? Räknas kvinnor överhuvudtaget? Det brukar väl vara män som mördas i alla fall, när det gäller blodshämnd?

    • Förresten, en av kvinnorna som mördades var föreståndare på stället. Så visst kom de åt sutenörerna också.

  2. Mina insikter i blodshämndsregler är väl kanske inte de bästa, men inte kan det vara helt fritt fram att mörda kvinnor? Kadyrovs uttalanden om Estemirovamordet antydde väl att kvinnor mördar man för att komma åt deras manliga anhöriga, så någon betydelse har det nog.

    När det gäller prostituerade är det nog en annan sak. Kommer de ifrån en traditionell och blodshämndsbenägen familj har de nog redan blivit förskjutna från denna på grund av sin sysselsättning. Ingen lär väl tycka att det är nödvändigt att hämnas dem. Det var min poäng.

    Männen bakom bordellverksamheten kan nog däremot ha familjebanden intakta, skulle jag gissa. Och i och med att de är kriminella ökar väl också risken att det finns våldsamma anhöriga runtikring dem som kan tänkas försöka verkställa en hämnd.

    Hur det är med blodshämnd för mördade poliser vet jag inte riktigt, de tillhör ju rebellernas målgrupp sedan länge.

    • Jag undrar om du inte blandar ihop nu. Kadyrov sade inget om blodshämnd när det gällde Estemirova. Det han sade om blodshämnd handlade om mordet på Zarema Sadulajeva och hennes man Alik Dzjabrailov. Och då sade Kadyrov att de nog handlade om blodshämnd på HONOM.

  3. Nej, jag menar när han retoriskt frågade varför han skulle döda en kvinna ”som ingen behövde” (och som inte hade någon heder eller hur han nu formulerade det). Det var väl Estemirova han talade om? Implikationen är ju att kvinnomord framförallt är riktade mot manliga anhöriga.

    Hur skulle de andra morden kunna utgöra blodshämnd mot Kadyrov?

    • Hm, jag förstod aldrig det där om ”en kvinna som ingen behövde”. Skulle det varit en antydan om blodshämnd?

      Nej, inte på ”honom” Kadyrov, på ”honom” Dzjabrailov. Jag var otydlig. Djzabrailov krigade ju mot ryssarna, och satt i fängelse i fyra år för det. Han kan ju ha skjutit någon tjetjen också.

  4. Blodshämnd, vanlig hämnd… min poäng är att ärbara och behövda kvinnor uppenbarligen har en roll att spela i de här sammanhangen (som mordoffer). Obehövda kvinnor utan heder har det tydligen inte. Så, för att sluta tankecirkeln – att mörda prostituerade är rimligen riskfritt.

    • Kollade i en socialantropologisk samlingsvolym om Rossijskij Kavkaz (red Tisjkov 2007): I det försovjetiska samhället kunde enligt boken mord fungera som svar på ”oskorblenie zjensjtjiny, zachvat zemli, ranenie ili ubijstva” (s. 113). Den användes också för att förhindra att större konflikter bröt ut. Vanligaste orsak till klankonflikter var förhållandet mellan unga män och kvinnor: att en kvinna rövats bort (även om det skett med hennes samtycke). Dock kunde detta även lösas med bröllop:). Främst bröderna ansvarade för att verkställa blodshämnden, eller annan släkting på fädernet, i sista hand klanen eller storfamiljen (tuchum). Den som inte verkställde blodshämnden fördömdes av bygemenskapen efter det rubbade den sociala balansen när brott blev obestraffade. Man sökte döda mördaren, eller gärningsmannen, men en släkting till denne kunde också duga, även om detta var mer kontroversiellt. Om en gäst dödades måste värden hämnas. Moskén var ingen fredad plats, även där kunde blodshämnden verkställas.

      Ofta föredrag man dock att köpa sig fri – man betalade en summa pengar för att återställa balansen, men tydligen ska tjetjenerna ha föraktat detta, medan det var vanligt hos andra grupper.

      Vid våldtäkter blev hämndcirklarna särskilt utdragna och hela klaner drogs in, finns exempel från en darginsk by i Dagestan (en av dem där en ”islamisk republik” utropades på 1990-talet), där en blodskonflikt varade i 200 år.

      Sovjetmakten försökte bekämpa blodshämnden under slagordet ”Doloj krovnuju mest'”: i Dagestan 1924 beräknas 80% av de tunga brotten bero på blodshämnd. Men man lyckades inte särskilt väl, särskilt som brottslingar med låg klassbakgrund under 20-talet dömdes mycket lätt, vilket gjorde de förorättades familjer helt vansinniga, så de slog helt enkelt ihjäl vederbörande när han släpptes fri. Byborna kallade föraktfullt den sovjetiska mjukisstilen för ”prinimaja vo vnimanie”, alltså ”med tanke på” socialt ursprung).

      Under stalintiden räknade man blodshämnd som ”brott mot staten” och straffade sådana brott med arkebusering, så att omfattningen tydligen minskade något, vilket också berodde på att vissa deltagare i blodshämndscirklarna deporterades till Sibirien eller Kazakstan. Man startade ockiså försoningskommissioner, och försökte få hjäklp av byäldste för att lösa konflikterna. På 1970- och 1980-talen flyttade traditionerna från bergen till slättlandet med befolkningen och blodshämnd anses ha förorsakat en stor del av mord och misshandel i städerna. Även kvinnor började delta i blodshämnden (som en följd av den sovjetiska emancipationen kan man anta), och man började även leja lönnmördare för att döda sina fiender. Ofta var skälen samma som tidigare: mord, misshandel, förolämpningar mot kvinnor, på landsbygden även landtvister mellan kolchozer.

      Idag menar man att 10-15% av brotten beror på blodshämnd, och fler ändå i delar av Dagestan, det tjetjenska slättlandet, Ingusjien, Nordossetien (främst kristet) och Abchazien (kristet, muslimskt, animistiskt), samma områden där blodshämnden var vanligast före revolutionen. Nu sprider den sig till slättlandet i Kabardino-Balkarien och Stavropolregionen.

      Jag hittar ingen information om hur man såg på prostituerade kvinnors heder. Frågan är väl också om inte en och annan av kvinnorna som nu dödades kan ha etnisk rysk eller slavisk bakgrund. Då skulle de ju automatiskt ställas utanför blodshämnden.

      Märk väl att vi nu talar om adat, den traditionella, etniska lagen, inte om sharia, den religiösa lagen. Detta har ingenting med formell islam att göra, däremot ingår det i den vardagliga praktiken i vissa muslimska kulturer.

      • Mycket intressant genomgång! Tänka sig att emanciperade tjetjenska kvinnor på 70-talet kunde begå blodshämnd!

        Bra påpekande att de mördade prostituerade mycket väl kan ha varit av slavisk börd.

        Förolämpande av kvinna kan alltså vara grund för blodshämnd. Det betyder väl inte nödvändigtvis att även mord på kvinna är det.

      • Av slaviskt börd eller inte (snarare inte), men troligen var kvinnorna muslimer. Annars hade det inte varig någon idé att döda dem för att statuera exempel. Icke-muslimer kan väl inte bryta mot islams påbud? Och mer än 90% av Dagestans befolkning är muslimer. Bara 5% är ryssar.

        Dessutom namngavs den dödade bordellmamman som ”Elmira” i Kommersant-artikeln. Ett klart icke-ryskt namn.

        Samma namn nämns också i den här färska artikeln i Tjernovik. Där sägs också, att alla liknande bastuklubbar i Bujnaksk stängde dörrarna efter händelsen, och de flesta klubbar i huvudstaden Machatjkala gjorde samma sak.

      • Tackar för en mycket intressant redogörelse!

        Frågan är kanske huruvida det ens finns en officiell hållning till prostituerade i adat?

        Jag har fått för mig att prostitution ”officiellt” inte förekommer i många muslimska länder, samtidigt som kvinnor absolut inte får ha haft sex före äktenskapet medan män förväntas ha haft det – vilket kan tyckas vara en omöjlig ekvation utan prostitution.

        Spontant skulle jag nog gissa på att de allra flesta prostituerade i Kaukasus har annan etnisk bakgrund än kavkaziskt muslimsk (vilket dock inte utesluter t.ex. tatarer, som kan heta Elmira – om det nu inte var ett taget namn) – och att blodshämnd därför knappast är aktuellt i det här fallet.

      • Ja, redogörelsen om blodshämnd är mycket intressant och grundlig.

        Jag tror fortfarande att de dödade kvinnorna är lokala muslimer. Enligt Tjernovik kom de från Machatjkala, Kaspijsk och Chasavjurt.

        • Sannolikt var de flesta kvinnorna muslimer i någon bemärkelse, även om det förvisso finns många ryskor i städer som Machatjkala och Kaspijsk (13%), mindre i Chasavjurt. I Tjernovikartikeln framgår att bordellen betjänat federala soldater, vilket ju kan ha ökat beredvilligheten att anfalla just det stället. Jag har tidigare sett artiklar, bl.a. i Severnyj Kavkaz där man diskuterat hur desorienterade flickor ur den bergsbefolkning som i allt snabbare takt urbaniserats på slättlandet i vissa fall hamnat på bordeller, precis som en del ungdomar börjat missbruka narkotika. Räkna med att här finns etniska fördomar också, eftersom grupper som betraktar sig som ”moderna” och som alltid bott på slätten, som kumykerna, ser ner på vissa traditionella bergsfolk som avarer, darginer och tabasaraner som nu har egna kvarter i Machatjkala.

          Dagestan är helt enkelt ett samhälle i våldsam omvandling där olika typer av konflikter läggs på varandra: slätt-berg, etniska grupper, intraetniska klaner, religiös-sekulär, officiellt religiös/sufiordnar-islamister, konkurrerande sufiordnar m.m. Inte bara bordeller utan även muslimska affärer har attackerats. Undersökningar visar att befolkningen i republiken är Rysslands klart mest troende, men det råder ingen enighet hur detta ska uppfattas.

          Uppenbart är mord på kvinnor skäl för blodshämnd enligt traditionen, men vad som händer när kvinnan är prostituerad vet jag som sagt inte. Men det är sannerligen inte fritt fram att slå ihjäl kvinnor.

          Om blodshämnd kan ju annars upprepas att forskare (Suleimanov/Ondrich om jag inte minns fel) menar att detta är den viktigaste orsaken till varför vissa unga män hamnar bland Umarovs och andras rebeller och andra går till Ramzan eller någon annan som bekämpar rebellerna. Dödades din släkting av Ramzan får man ett resultat, var din släkting en dagestansk polis som dödades av rebeller blir resultat ett annat. Detta ska då enligt författarna vara minst lika viktigt som metaförklaringarna om ”islamism” eller andra ideologier.

          • Hittade en intressant diskussion på ett forum där dagestanier och andra kaukasier debatterar huruvida de mördade kvinnorna kan räknas som kvinnor:

            http://www.kavkazweb.net/forum/viewtopic.php?t=47588

            TS öppnar starkt: Однако можно ли считать женщинами эти 7 или 9 геромофродитов, потерявших не только стыд, честь, совесть, но и остатки ослинного или крысиного своего разумa?

            Han (antar jag) vänder sig särskilt emot att de sålt sig till ryska soldater, och att de därmed blivit redskap för ett folkmord, och han menar att de därför fick vad de förtjänade.

            Han får svar av en postare som menar att kvinnorna åtminstone tillfört något (nöje) till skillnad från islamisterna som tvingar på folk sin syn på världen: От девочек хоть польза есть, а от моджахедов только в раю пробки. Lakoniskt värre.

            En tredje hoppas mer seriöst att folk utifrån inte ska tro att dagestanier inte respekterar kvinnor, och att sådana tendenser beror på inflytande söderifrån, där tiotusentals dagestanska unga män har studerat islam under de senaste decennierna.

            TS får också stöd av andra postare som menar att Dagestan återvänder till sina traditioner och att bordellerna kommer från en moral importerad från Ryssland.

            Men läs själva, väldigt intressant:)

          • Är det så uppenbart att mord på kvinnor är grund för blodshämnd? Du nämnde ju bara ”förolämpning” i genomgången. Kan man inte tänka sig att kvinnans heder är viktigare än hennes liv? Och att kvinnomord därmed kan regleras på mindre drastiskt vis.

  5. Jag är inte muslim och har inga sympatier för islamisk fundamentalism. Men jag har dock en hel del muslimska vänner, både kvinnor och män. (I England finns en hel del vanliga normala medborgare som är muslimer – mer eller mindre troende.) De är helt klara på en sak:

    Kvinnor är precis lika mycket värda som män i islam.

    Om man får ett annat intryck från vissa muslimer / länder så beror det på kultur som funnits i tusentals år. Islam har inga problem med att kvinnor jobbar (dock ej som prostituerad!) och är nästan feministiskt i vissa avseenden enligt mina muslimska vänner. Jag tror dem – de är inga mesar.

    Däremot är islam emot prostitution, helt klart. Det kanske spelade in.

    Men tänk på att skilja på kultur och religion! Det är inte samma sak.

    Liksom svenska traditioner ofta inte är kristna…

  6. Min bild är nog att islam inte är en särskilt jämställd religion, till exempel får ju män ha fyra fruar men inte tvärtom. Vad jag förstått finns det fyra huvudsakliga och formellt erkända uttolkningar av islamisk doktrin och ingen av dem är särskilt modern.

    Jag är nog benägen att vända på steken och säga att dina muslimska vänners eventuellt jämställda värderingar i så fall är ett resultat av att de lever i en modern kultur.

    Men när det gäller blodshämnd är det väl som du säger ett kulturellt fenomen snarare än ett religiöst. Jag har ingen aning om hur islam ställer sig till den traditionen. Det vore intressant att få veta.

  7. Svar på Tobias senaste kommentar om blodshämnden:

    Vad jag förstår kan alla förbrytelser regleras på annat sätt än genom mord, även om praktiken härvidlag skiljer sig mellan olika regioner. Och det är inte omöjligt att åtminstone traditionellt kvinnans heder värderas högre än hennes liv. I den beskrivning jag konsulterade, som författats av ett stort kollegium nordkaukasiska historiker, är ”oskorblenie” genusbestämt till zjensjtjiny, medan ranenie och ubijstvo inte är genusbestämda, vilket ju inte alls behöver tolkas som att de bara gäller män. Det betyder sannolikt att det bästa sättet att förolämpa en man är att förolämpa en kvinna under hans beskydd, men inte att mord på kvinnor inte skulle kunna leda till blodshämnd.

    I det aktuella fallet är ju prostitution sannolikt en försvårande omständighet (notera diskussionen på Kavkazweb).

Kommentarerna är stängda.