Hatkärlek till enda supermakten

Вид на КремльDet första som mötte Barack Obama på flygplatsen i Moskva var 74 soldater och 28 fanfarblåsare, alla minst 180 centimeter långa. I Kreml hölls presidenternas presskonferens i den guldglänsande, katedralliknande Georgssalen.

Toppmötet i Moskva ska visa att Ryssland är en stormakt, en jämlike till den hatade och älskade arvfienden, Obamas USA. Det är ingen självklarhet efter Sovjetunionens sönderfall.

Ryssland är världens största land till ytan, men invånarna i Nigeria är fler. Rysslands ekonomi är betydligt mindre än Italiens, och knappt en tiondel av Europeiska Unionens. Den ryska militären klarar av att klå upp mindre grannländer som Georgien, men är ingen match för USA.

Det enda område där Ryssland spelar i samma liga som USA är antalet kärnvapen. Därför var undertecknandet av ett nytt nedrustningsavtal huvudnumret i Moskva, trots att överenskommelsen i verkligheten är långt ifrån klar.

Barack Obama förstår mycket väl var skon klämmer. Det visade han klart och tydligt i en intervju i rysk tv inför besöket:

– Det viktigaste jag vill få fram är att USA förhåller sig till Ryssland med respekt, att vi vill grunda vår relation på jämlikhet.

Stormaktsstatusen är en viktig del av den ryska statliga självbilden. Därför har vapenskrammel och antivästlig retorik under många år varit ett regelbundet inslag i den ryska politiken.

Den ryska statsledningen beskrev förra sommarens krig i Georgien som ett utslag av amerikansk expansionism på Rysslands bakgård. Premiärminister Vladimir Putin tröttnar aldrig på att påpeka att den världsekonomiska krisen som drabbat Ryssland är USA:s fel.

Också den inhemska oppositionen, kritiska ryska journalister, och i förlängningen hela västvärlden ses i Ryssland ofta som nickedockor i USA:s tjänst. Därför är USA den enda riktigt värdiga motståndaren för stormakten Ryssland.

Kritik mot politisk rättskipning

Barack Obama har svårt att förstå varför den fängslade ryska oljemiljardären Michail Chodorkovskij och en av hans närmaste medarbetare nu ställs inför rätta en gång till, säger han i en intervju i den regimkritiska ryska tidningen Novaja Gazeta.
– Det verkar konstigt att dessa nya anklagelser, som ser som de gamla anklagelserna i en ny förpackning, måste dyka upp just nu, flera år efter det att dessa två personer hamnade i fängelse, och när en villkorlig frigivning har blivit möjlig.
När Barack Obama på tisdagen höll tal för ryska ekonomistudenter betonade han vikten av fria och kritiska medier. Han var tydlig i sin kritik mot odemokratiska regeringar.
– Historiens gång visar att styren som tjänar det egna folket överlever och grönskar – regeringar som endast tjänar sina egna maktintressen gör det inte.

Triangeldrama med tre presidenter

President eller premiärminister? Minst två gånger under sitt besök i Moskva har Barack Obama blandat ihop Vladimir Putins gamla och nya titel. Det är ingen tillfällighet – många ser fortfarande den före detta presidenten som den viktigaste makthavaren i Ryssland.
Putin själv verkar inte så säker längre. På senare tid har han flera gånger demonstrerat sin makt för att stärka sin popularitet. Senast tog han med två tv-team till ett snabbköp där han klagade på det dyra fläskköttet. Priset sänktes snabbt.
Alla viktiga överenskommelser offentligjordes på mångaden, innan Obama ens hade träffat Putin. Alltså är president Dmitrij Medvedev den starke mannen, tyckte många i Moskva.
På tisdagsmorgonen, när Barack Obama träffade Vladimir Putin, kom han med ett uttalande som vände upp och ner på allt:
– Vilket fint väder ni har ordnat för mig!
Den som kan bestämma över vädret är klart mäktigast, och på måndagen regnade det. Alltså är det Putin som har makten, konstaterade kremlologerna.

Sydsvenskan 2009-07-08

7 kommentarer till “Hatkärlek till enda supermakten

  1. Den ryska militären klarar av att klå upp mindre grannländer som Georgien, men är ingen match för USA

    Откуда знаешь? :)

    • Aleksander: det behöver man inte vara någon särskilt briljant militäranalytiker för att konstatera. Den ryska armén är (lyckligtvis) blott en spillra av sitt forna jag. Dessutom en kraftigt demoraliserad krigsmakt. Som någon obarmhärtigt sa: ett Övre Volta med kärnvapen.

  2. Obama hade tydligen förutom mötet med Putin och föredraget på New Economic School ett möte med oppositionella (och inte särskilt oppositionella) politiker också under tisdagen: http://yashin.livejournal.com/785280.html, http://www.newsru.com/russia/07jul2009/opposition.html. Noterade bland annat att Obama har sin Rysslandsrådgivare, Stanfordprofessorn Mike McFaul, vid sin sida i Moskva – vilket borde vara en garant för att Obama får en rättvis bild av Ryssland.
    Samma dag hann Obama för övrigt även med ett kortare möte med Gorbatjov.

  3. Intressanta jämförelser av Ryssland med andra länder.

    Ni håller säkerligen inte med mig, men jag ogillar INTE Ryssland mer än USA. Jag tycker de båda är dåliga på olika sätt.

    Ryssland har i alla fall inte en massa baser vart man än åker i världen. Ej heller invaderar de små länder lite här och var av egoistiska skäl, eller stöder korrupta diktatorer som suger ut sin befolkning.

    USA förmedlar en jäkla massa propaganda också, men de är mycket bättre på spin.

    • Jag skulle vilja påstå att Ryssland är flera hästlängder ”bättre” på att stödja korrupta diktatorer som suger ut sin befolkning än vad USA är, och det gäller t.ex. flera av Rysslands allra närmsta grannländer (Vitryssland, Uzbekistan och Turkmenistan för att nämna de mest utstuderade exemplen).

      • Förbättring i korrupta människorättsvidriga stater kräver att andra stater protesterar och ställer krav. Det är USA inte särskilt bra på, inte minst när det gäller Centralasien. Olika stater (till skillnad från befolkningar) vinner på att ingen av dem kritiserar MR-brott och korruption.

Kommentarerna är stängda.