i På svenska

Kreml-tv får konkurrens i Estland

Esperanto: Estonio ekkonkuros kun Kremla televido

Den mest populära tv-kanalen bland estlandsryssar heter PBK. Förkortningen betyder ”Pervyj Baltijskij Kanal”, ”Första Baltiska Kanalen”, och är ett täcknamn för gamla sovjetiska ettan. Den numera ryska och fortfarande Kremlstyrda kanalen har bytt namn några gånger, men heter nu återigen ”Pervyj Kanal”, första kanalen.

Huvudnyhetssändningen heter fortfarande ”Vremja”, och är ungefär lika propagandistisk som på sovjettiden, fast betydlig mer professionellt gjord. Den baltiska exportvarianten har också lokala nyhetssändningar för vart och ett av de tre baltiska länderna, i den lucka som i den inhemska ryska varianten är reserverad för ryska lokalnyheter.

Det kan vara ett problem att en stor del av befolkningen i ett litet land får sina lokalnyheter genom en kanal som styrs av makthavarna i ett stort grannland, speciellt om den stora grannen inte är vänskapligt sinnad mot regeringen och majoritetsbefolkningen i det mindre landet. Hets i ryska massmedier var en starkt bidragande faktor till de tragiska händelserna kring bronssoldaten i Tallinn på våren 2007, och sedan dess har man i den estniska huvudstaden funderat på om det går att göra något åt saken.

Nu verkar det hända något. Den korta ryska nyhetssändning i den estniska public service-kanalen ETV ska från årsskiftet förlängas till en halvtimme om dagen och börja klockan 19.30 i stället för 18.45. Dessutom ska den ryska nyhetssändningen följas av aktualitets- och diskussionsprogram på ryska, så att den ryskspråkiga sändningstiden i bästa fall fortsätter ända till klockan 22.00. Allt detta möjliggörs av att digital-tv införts i Estland och den andra public service-kanalen ETV2 nu är rikstäckande. Där ska de ryska programmen sändas.

Arrangemanget med ett ryskspråkigt block i en av kanalerna påminner mycket om hur finlandssvenska tv-tittare hade det innan de i samband med införandet av digital-tv fick en helt egen kanal. Estlandsryssarna är ungefär lika många som finlandssvenskarna (350.000), och procentuellt är de fem gånger fler. Därför är det hög tid att också de får valuta för sina skattepengar.

Frågan är givetvis hur många tittare ETV:s nya ryskspråkiga sändningar kommer att få. Det beror förmodligen till stor del på innehållet. Det krävs att programmen tar upp angelägna och aktuella lokala och internationella ämnen på ett trovärdigt, lågmält och engagerande sätt – och låter olika synpunkter komma fram. Då borde de i längden kunna vinna över ryska aktualitetsprogram som är ensidiga och skrikiga, ibland nästan hysteriskt rysknationalistiska.

Också Estlands president Toomas Hendrik Ilves försöker nu överbrygga den stora klyftan i det estniska samhället. Ilves är född i exil i Stockholm 1953, av alla år, uppvuxen i USA, och talar inte ryska. Men det ska han ändra på, har han nu lovat. Häromveckan besökte han Estlands och sannolikt EU:s mest ryskspråkiga stad Narva, där Estlands självständighetsdag ska firas med en militärparad den 23 februari. Och i februari ska Ilves ha lärt sig så mycket ryska att han ska kunna hälsa stadsborna på deras eget språk, lovade han under besöket.

I det större grannlandet Lettland är också den ryskspråkiga minoriteten numerärt större, drygt 800.000. Därför är kommersiella ryskspråkiga tv-kanaler ekonomiskt hållbara, och lettlandsryssarna har länge kunnat se både nyheter och aktualitetsprogram på sitt eget språk, utan filtrering i Moskva. Dessutom har public service-radion i Lettland en helt ryskspråkig kanal, precis som i Estland.

I Litauen är den ryska minoriteten mindre, och språkpolitiken hårdare. Här har Kreml-tv informationsmonopol med statens goda minne – den sista, korta ryskspråkiga nyhetssändningen i litauisk tv stängdes förra året, och det enda som nu finns på ryska är ett religiöst program som sänds tidigt på morgonen en gång varannan vecka.

Mer på temat:

  1. Räcker det med att ”programmen tar upp angelägna och aktuella lokala och internationella ämnen på ett trovärdigt, lågmält och engagerande sätt – och låter olika synpunkter komma fram” eller behövs det även lättsammare program för att vinna kampen om tittarna?

    Ska man man försöka vinna de potentiella tittarnas hjärna eller hjärta?

  2. Jag tror att det blir svårt för estnisk tv att locka över sådana ryska tittare som i första hand är intresserade av underhållning. Och man kan också fråga hur mycket det är rimligt att public service-tv ska satsa på underhållning. Det kan man förresten fråga sig också i Sverige.

  3. De kan ju bjuda in ryska fixstjärnor från Kirkorov och Galkin till Gazmanov och den vidriga gruppen Ljube till Milisens dag eller något och ordna galakonsert – det brukar ju gå hem. Få de bra honorar sjunger de säkert lika glatt för den estniska polisen som för den ryska milisen. And the crowd loves it.

  4. Eller vad sägs om dansande inrikestrupper i kravallutrustning? Bättre kan det knappast bli. Men skämt åsido, det finns ju fem ryska kanaler som visar sånt. Ska estnisk tv vinna publikens gunst får det hitta på något bättre. Steppande EU-byråkrater i full mundering, kanske?

  5. Jag tror nog Kristian har en poäng i att man bör satsa på underhållning också eftersom få människor i en tuff postsovjetisk vardagsverklighet har ork att bilda sig hela tiden. Polisspåret är nog bland det bästa man har eftersom man vet att det fungerar. Man kan ju bjuda in några estniska artister också för att få lokalfärg. Eller så kan man visa gamla sovjetiska komedier, typ Rjazanov eller Zacharov (hette han så?). Alla gillar dem.

Kommentarer inaktiverade.