Gazprom – det nya ryska vapnet

Gazprom - la nova rusa armiloFör något år sedan läste jag Valerij Panjusjkins högintressanta Chodorkovskij-biografi. (Finns också som e-bok.) Den har vissa drag av idolporträtt, till den grad att Panjusjkin själv i inledningen försäkrar att han inte fått betalt för boken av Chodorkovskij eller hans omgivning. Det jag känner till om Panjusjkin talar för att han är en seriös och ärlig journalist. Samtidigt har han en starkt kritisk inställning till Vladimir Putins politik, men det är väl en journalists uppgift att kritiskt granska makthavarna? Eller borde vara, i Ryssland är förhållandet ofta det motsatta.

När jag var i Moskva i början av mars tipsade en rysk journalist mig om en alldeles färsk bok som Panjusjkin skrivit tillsammans för den för mig tidigare okände Michail Zygar. ”Den är jätteintressant, men en del av mina bekanta är rädda för att han ska få betala dyrt för den”, sade journalisten. Boken heter Газпром – новое русское оружие. (”Gazprom – det nya ryska vapnet”).

Jag hittade boken på tio-i-topp-hyllan i min favoritbokhandel Biblio-Globus, knappt femtio meter från säkerhetstjänsten FSB:s huvudbygnad vid Lubjanka-torget. Förordet slutar intrigerande:

De första orden Jeltsins tidigare tf. premiärminister Jegor Gajdar sade till oss, när vi bad honom ge oss en intervju om gas, var följande:
– Varför vill ni göra det här? Förstår ni, att de kommer att döda er? Förstår ni, var ni snokar?
Vi förstår inte.

gazprom.jpg

Nu har jag läst boken om Gazprom. Den är välskriven, innehåller många intressanta intervjuer med tidigare och nuvarande Gazprom-höjdare, och åtminstone för mig som inte följt alla turerna avslöjar den många intressanta detaljer kring samspelet mellan Kreml och Gazprom och visar md all önskvärd tydlighet att det är Putin som är Gazprom. Eller har varit. Vad som händer härnäst vet vi ännu inte.

Extra intressant för mig var turerna kring banken Rossija i S:t Petersburg. Om det som står i boken stämmer, är det numera banken Rossija som äger och styr bland annat den tidigare direkt Gazpromägda mediekoncernen Gazprom-media, som i sin tur äger och styr bland annat den tidigare frispråkiga tv-kanalen NTV och en hel del tidigare frispråkiga tidningar. Banken har också fått ta över det tidigare Gazprom-ägda försäkringsbolaget Sogaz samt bolaget Lider (eller Leader?) som administrerar Gazproms pensionsfond – mer än 6 miljarder dollar.

Och vem äger då banken Rossija? För några år sedan var de viktigaste aktieägarna Vladimir Putins två vänner Nikolaj Sjamalov (9,7% av aktierna) och Jurij Kovaltjuk (37,7%). Den sistnämnde var också styrelseordförande i banken. Båda känner Vladimir Putin från hans tid i S:t Petersburg, precis som Gazpromchefen Aleksej Miller.

Boken berättar också detaljerat hur det gick till när Vladimir Putin meddelade den tidigare chefen Rem Vjachirev att Miller skulle få hans plats. Men läsaren får dra slutsatserna själv, dock med viss hjälp från författarna:

Vi funderar på om man möjligen kan förstå historien med Sogaz så, att Millers lag tog kapitalet från personer som var Vjachirev närstående, och överlämnade det till personer som är Putin närstående, inte till staten, och framför allt inte till folket?

Den som kan ryska kan beställa boken hos Ozon.ru, eller en elektronisk version hos LitRes. Den elektroniska versionen kostar drygt tio kronor, och den får man hem på en sekund. Bokpaketen från Ozon.ru kan ta över en månad. Det finns också en tysk version som går att beställa här. Den tyska versionen kom tydligen ut lite tidigare än den ryska, och på den tyska pärmen är det Putin som håller i den röda kranen. På den ryska pärmen är Putins ansikte pixlat. Subtilt.

PS: Panjusjkin är reporter på affärstidningen Vedomosti, en av Rysslands två bästa dagstidningar enligt min mening. Zygar är reporter på den andra, Kommersant. Kommersant ägdes länge av oligarken Boris Berezovskij som sedan 2001 bor i London, men såldes förra året till företagaren Alisjer Usmanov som har kopplingar i Kreml. Hittills har tidnignens försiktigt frispråkiga linje inte ändrats nämnvärt. Vedomosti i sin tur grundades 1999 i samarbete med Financial Times och Wall Street Journal. Tidningen tillhör nu den finska Sanoma-koncernen.

Mer på temat:

3 kommentarer till “Gazprom – det nya ryska vapnet

  1. Blir riktigt sugen på att läsa boken!

    Gazprom satsar ju för övrigt tydligen enorma summor på att förbättra sin image i Europa, och inte minst i Tyskland. Det kanske främsta exemplet är huvudsponsorskapet av Gerhard Schröders favoritfotbollslag (hmm, kan det ha något samband med Schröders roll i Nord Stream måntro?) Schalke 04 som nu tack vara Gazprompengarna blivit ett av Europas absoluta topplag (i Champions Leauge-kvartsfinal). http://www.schalke04.de/ Hur går det förresten med Gazprom-Citi-projektet i St:Petersburg. Blir det av eller tar de sitt förnuft till fånga?

    Apropå Vedomosti, så läste jag en kolumn där för någon vecka sedan i vilken jag tyckte författaren, med hjälp av en liknelse till sovjettiden, på ett utmärkt sätt lyckades formulera en tanke som jag länge har haft kring frågan varför man ens bryr sig om att hålla val i dagens Ryssland, när ändå i princip alla inser att det är en fars: http://www.vedomosti.ru/newspaper/article.shtml?2008/03/03/142729
    Det som får mig att känna att han träffar mitt i prick (även om det naturligtvis även finns andra delförklaringar) är den utbredda cyniska hållning jag själv mött hos många ryssar (även boende i Väst) till de val och de politiska system som finns i etablerade demokratier såsom Sverige och USA. Många tycks på fullaste allvar tro att våra demokratier i stort sett är lika dåliga som Rysslands.

  2. Det finns en hel del i boken om Schalke 04. Tydligen är det så, att Schalke 04 inte alls är Schröders favoritlag, snarare tvärtom. ”Alla i Tyskland” vet, hävdar författarna, att Schröder är anhängare till klubben Borussia i Dortmund, och att Schalke 04 är Borussias största fiende. Men eftersom Schröder redan blivit enormt kritiserad i Tyskland efter att han tog emot jobbet på Nord Stream vågade han inte favorisera sitt eget lag, då hade han fått söka asyl någonstans… Nåväl, det är förmodligen bara en del av förklaringen. ”Borussia” låter förresten kanske lite väl ryskt. ;-)

    Intressant kulturkrock förresten: ryssarna trodde att Gazprom och Nord Stream skulle bli mycket mer populära i Tyskland om den fd. förbundskanslern fick jobb där. I stället tycker alla i väst bara att det är konstigt, pinsamt, och att Schröder låtit köpa sig. Och så hoppar han fram som gubben ur lådan när ryssarna vill att han ska säga något (o)lämpligt, exempelvis under striden om bronssoldaten i Tallinn.

    Jo, Gazprom City… projektet har döpts om till Ochta Center, det låter ju mycket finare, eller hur? Men planerna finns fortfarande.

Kommentarerna är stängda.