i På svenska

Besök i Vitryssland

Privatägd biograf i BaranovitjiJust nu är jag i Vitryssland och utbildar journalister på en lokaltidning i Baranovitji, tillsammans med två kolleger. Hinner inte blogga så mycket just nu, men under tiden går det bra att titta på fotona.

Jag får ändå passa på och göra lite reklam för Radio UPF, Utrikespolitiska Föreningens utmärkta närradioprogram i Lund. Häromdagen intervjuade de några personer om Rysslandsbevakningen i svenska medier, däribland också mig. Det korta inslaget finns här (mp3), hela sändningen här.

  1. Ha, vi estas en Bjelarusio! Mi iros al Hrodna la venontan lundon, post pretigo de la decembra ”Ondo”.

  2. Fina bilder från Vitryssland! Det var mer välmående och modernt än jag hade trott.

    Det enda man någonsin hör i England där jag bor är att Vitryssland är ”Europa’s sista diktatur”, ”Landet där Sovjet lever kvar” etc…

    Vad är skillnaderna/likheterna mellan Minsk och Moskva eller St Petersburg?

  3. Cordelia> Som jag minns det är det pedantiskt rent överallt i Minsk och närmast sovjetiska slogans och symboler pryder fortfarande centrala byggnader. Där är även mycket mindre offentlig reklam, och i stort sett inga trafikstockningar (om man jämför med Moskva).

  4. Jag har aldrig varit i Vitryssland tyvärr. De äldre ryssar jag pratat med säger att ett besök i Minsk är som att åka tillbaka till Sovjet på 1960-talet. Då var också gatorna välstädade, och där var inga trafikstockningar.

    Jag tror dock de flesta ryssar väljer de senare framför att få tillbaka sovjetiskt 1960-tal. Men det ska verkligen bli intressant att läsa Kalles rapport senare, och i synnerhet hans intryck av vitrysk media (och dess ev. potential).

    De tillverkar traktorer och hamockar, det är ungefär vad jag vet om vitrysk ekonomi ;-)

  5. Känner att ansvaret att berätta om hur det är i Vitryssland kontra större ryska städer ohjälpligt föll på mina axlar då jag huserat ett halvår i Minsk, ett år i Petersburg samt diverse weekends i Moskva.

    Att Vitryssland är renare stämmer väl. Huruvida det är pedantiskt eller inte går väl att diskutera, men om man driver den tesen är väl Sverige i det närmaste kliniskt rent. Bör ju också nämnas att såväl Petersburg som Moskva faktiskt är rätt grisiga städer, iaf luftmässigt sett.

    Så värst många sovjetiska slogans kan jag inte säga att jag såg. Självklart smälls det upp lite plakat och hyllningar kring 1 maj och andra högtider i Minsk, men detta är ju även sant för t ex St. Petersburg, så so far ingen skillnad. Trafiken är lugnare i Minsk och flyter definitivt bättre. Detta har nog sin främsta förklaring att staden är som ett enda stort street race-projekt med stora breda avenyer överallt, till skillnad från t ex Petersburg där allt kretsar kring en central gata med flertalet mindre anknytningsvägar. Detta kommer förmodligen av att Minsk inte är ett gammalt stadsbygge utan byggt för framtiden på ett helt annat sätt än sina ryska jämförelseobjekt. Därför är stan i mitt tyckte än så länge inte i något större behov av stora infrastruktursatsningar, något som knappast kan sägas om St. Petersburg eller Moskva. Sen ska ju även nämnas att Minsk är betydligt mindre än de andra två, men det visste ni nog redan.

    Tråkigt med Minsk är shoppingen. Den mindre fria ekonomin och svårigheterna att etablera sig, inte minst för utländska företag, har lett till ett mer sovjetbaserat shoppingutbud. Även om det på senare tid har börjat ploppa upp lite designkläder här och där så är det fortfarande hjälplöst efterblivet för en stad på över 1,5 miljoner invånare.

    Detsamma kan i viss mån sägas om serviceutbudet i stort, men det är onekligen en snabbt växande bransch. Bara sedan jag lämnade Minsk i slutet av juni har det öppnat minst två nya klubbar i stan.

    Andra skillnader städerna emellan är att Minsk är väldigt tryggt. Mången på gatorna patrullerandes Spetsnas-polis har onekligen den effekten. Likaså är vitryssarna betydligt ärligare än ryssarna. Att åka taxi med taxameter funkar fint i Minsk. Samma sak i såväl Petersburg som Moskva är ett skämt, om än ett dyrt sådant.

    Ekonomiskt är Vitryssland betydligt mer socialistiskt än Ryssland, i den mening att de utjämnar inkomster på ett helt annat sätt. Vulgo-rikedomen som är högst påtaglig i de ryska storstäderna är sällsynt i Minsk, men likaså har Vitryssland inte samma utbredda fattigdom och en allmänt högre nivå på byggnader och infrastruktur. Inte minst vägarna i Vitryssland är miljontals gånger bättre än de ryska. Mycket av denna relativa rikedom kommer från att vitryssarna har sålt rysk gas till Europa för överpriser. Den vägen till lycka är dock stängd. 2007 påbörjades prisstegringen av rysk gas och 2011 är det planerat att vitryssarna ska betala europeiskt fullpris. Vi talar då om en förändring från 46$ per 1000 kubik till 300$ per 1000 kubik. Det svider i de statliga spenderbyxorna. Insikten om detta har fått vitryssarna att börja reformera sina stelbenta ekonomi, men i vilken omfattning detta kommer att ske återstår att se. Jag upplevde dock en ärlig seriositet och vilja över att reformera ekonomin när jag var där. Men ju friare ekonomin blir desto friare blir folk, så till vida att de inte beror på staten längre, och det är väl knappast ett resultat som Mr. Luka önskar.

    Slutligen för att runda av denna kilometerlånga crash course i Vitryssland tänkte jag nämna ytterligare en sak som är gemensamt för Minsk och de två andra städerna, nämligen ett sjukt bra nattliv. Förekomsten av klubbar som använder sig av vårt älskade ”Face Control”-system i Minsk är dock betydligt lägre än i såväl Piter som Moskva. Hänger förmodligen ihop med bristen på vulgo-rika människor. Så när det kommer till nattliv kan vi i Sverige bara se och gråta av avund. Går inte en dag utan att man längtar tillbaka till härliga öst…ahh… :)

Kommentarer inaktiverade.