i På svenska

Rysslands nye tsar

Putins RysslandAnna Politkovskaja: Putins Ryssland. Övers Hans Björkegren. Ordfront.

När journalisten Anna Politkovskaja i september 2004 skulle flyga till södra Ryssland för att bevaka gisslandramat i Beslan förgiftades hon på ett oförklarligt sätt under flygningen. Hon kom aldrig fram till den omringade skolan. I stället hamnade hon på intensivvårdsavdelningen på sjukhuset i Rostov-na-Donu och klarade livhanken med nöd och näppe.

Onda tungor antydde att hon nog hade förgiftat sig själv för att få mer publicitet. Någon publicitet blev det ändå inte – som vanligt förtegs Politkovskaja och hennes besvärliga frågeställningar i de statsstyrda medierna.

Själv arbetar Anna Politkovskaja som specialreporter på den lilla, starkt regimkritiska Moskvatidningen Novaja Gazeta. Hon skriver mycket om kriget i Tjetjenien – hennes uppmärksammade och upprörande reportagebok ”Tjetjenien: sanningen om kriget” kom ut också på svenska för ett par år sedan.

Anna Politkovskaja är inte en kallblodig journalist som bara rapporterar fakta. Samtidigt som hon i december 1999 rapporterade för Novaja Gazeta från det krigsdrabbade Tjetjenien organiserade hon evakueringen av ett helt ålderdomshem från det hårt bombarderade Groznyj.

Det andra Tjetjenienkriget som började under senhösten 1999 var en del av den dåvarande premiärministern Vladimir Putins presidentvalskampanj. I sin nya bok som nu föreligger på svenska tecknar Anna Politkovskaja ett impressionistiskt porträtt av Ryssland under president Putin.

Politkovskajas bok är ingen systematisk analys av Rysslands politiska och ekonomiska utveckling, utan bygger på hennes egna iakttagelser och är hennes högst personliga vittnesmål om landets tillstånd. Icke desto mindre är det en sann och högst relevant bild av den ryska verkligheten hon målar upp.

Sann och relevant, visst, men trevlig är bilden inte. Armén begår massmord i Tjetjenien medan makthavarna gör nästan vad som helst för att undvika att en krigsförbrytare som våldtagit och dödat en tjetjensk flicka döms till fängelse. Rättssystemet är genomkorrupt, domare som inte vill ta emot mutor och vara en del av systemet gör klokast i att fly för livet. Samtidigt lever atomubåtsflottans elitofficerare på svältlön på Kamtjatka i ryska Fjärran östern och åldringar fryser fast vid golvet i sina lägenheter i Sibirien.

Anna Politkovskaja tycker riktigt illa om Putin, och den som läser hennes bok har svårt att inte hålla med henne, även om hennes bok givetvis bara visar en liten del av den ryska verkligheten.

Utan att själva reflektera över vartåt Putins Ryssland egentligen är på väg vill många i Ryssland därför avfärda henne som en opatriotisk kverulant som bara vill se det negativa i samhället. Att blunda och le är dock knappast en hållbar variant i längden.

Något som upprör Anna Politkovskaja nästan lika mycket som Putins politik är den ryska befolkningsmajoritetens likgiltighet och apati. ”Vi kan väl inte göra någonting” säger alla och röstar på Putin, skriver hon. Folket kanske har den ledare det förtjänar, kan man läsa mellan raderna: ”Vi är noll och intet, men han, som nått toppen av en slump, är tsar och gud.”

Kalle Kniivilä
Sydsvenskan 17.11.2005